Fakta | Mage & tarm

Akut inflammation i bukspottkörteln (akut pankreatit)


Uppdaterad den: 2016-11-02
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är akut inflammation i bukspottkörteln?

Gallblåsa och bukspottkörtel

Bukspottkörteln (pankreas) sitter i mitten i bukhålans övre del, bakåt mot ryggen. Bukspottkörteln producerar enzymer (proteiner) som utsöndras i tarmen via bukspottkörtelgången vars nedre del löper samman med gallgången. Enzymerna har en central roll i matspjälkningen, det vill säga nedbrytningen av födan i tarmen. Dessutom producerar bukspottkörteln hormonet insulin, som reglerar sockeromsättningen i blodet och kroppen.

Akut inflammation i bukspottkörteln karakteriseras av smärtor i övre delen av bukhålan och förhöjda värden av bukspottkörtelenzymer i blodet. Sjukdomen kan uppträda som en enstaka händelse eller vara återkommande. Det finns olika orsaker till sjukdomen. Akut bukspottkörtelinflammation (pankreatit) kan variera i svårighetsgrad från lindrig till allvarlig. Hos cirka 15–25 % blir sjukdomen livshotande men dödligheten är idag lägre än tidigare.

Siffror för förekomsten varierar mellan 5 och 80 fall per 100 000 invånare per år. Variationen beror på olika kriterier för diagnosen, geografiska faktorer och förändringar över tid. Sjukdomen blir allt vanligare, dels till följd av bättre diagnostik och dels på grund av ökad förekomst av riskfaktorer.

Annons
Annons

Symtom och tecken

Sjukdomsförloppet kan spänna från ett trivialt till ett livshotande tillstånd. 15–25 % av patienterna har en allvarlig sjukdomsbild, medan de övriga har ett lindrigt sjukdomsförlopp. Akut bukspottkörtelinflammation (pankreatit) är ett inflammatoriskt tillstånd som uppstår snabbt och som kännetecknas av måttliga till kraftiga smärtor i övre delen av magen. Smärtorna ökar ofta i intensitet över några timmar innan de når en platå, som kan vara i flera dagar. Smärtan kan stråla ut i ryggen, bröstet, sidorna av bålen eller nedre delen av magen. Åtföljande symtom kan vara illamående, kräkningar och lätt feber. Smärtan utlöses ofta av en stor måltid eller intag av alkohol. Hos alkoholister uppträder akut bukspottkörtelinflammation ofta efter fyra till åtta års missbruk och det akuta anfallet kommer vanligen sex till tolv timmar efter intag av en stor volym alkohol.

Orsak

Alkoholmissbruk eller gallvägssjukdom är huvudorsakerna till akut inflammation i bukspottkörteln. Gallsten är den dominerande orsaken och ansvarar för mer än 90 % av fallen. Alkohol är den näst vanligaste orsaken och sambandet förefaller vara dosberoende. De flesta patienter med stor alkoholkonsumtion eller gallvägssjukdom utvecklar dock inte inflammation i bukspottkörteln. Andra och sällsynta orsaker är hypertriglyceridemi, hyperparatyreoidism, cancer i bukspottkörteln, undersökningen ERCP, skada, infektion, läkemedel, autoimmunitet och arv.

Den akuta inflammationen i bukspottkörteln uppstår på grund av att matspjälkningsenzymer läcker ut ur cellerna och börjar att bryta ned själva körteln och den omgivande vävnaden. Inflammationens omfattning varierar från lätt svullnad till vävnadsdöd (nekros), blödning från nekrotiserade blodkärl och upplösning av körtelvävnad och omgivande vävnad. Hela eller delar av bukspottkörteln kan vara drabbad. Lokala komplikationer till allvarlig sjukdom inkluderar bildning av vätskefyllda hålrum (pseudocystor), varansamlingar (abscesser) och bildning av utbuktningar på blodkärl (pseudoaneurysmer). Vid allvarlig akut inflammation i bukspottkörteln kan svikt i många organ (multiorgansvikt) leda till snabb död.

Annons
Annons

Diagnos

Vid misstanke om inflammation i bukspottkörteln blir man inlagd på sjukhus. Misstanken om diagnosen kan stärkas av resultat av olika blodprover, särskilt lipas och amylas. Andra undersökningar som kan göras är ultraljud av magen, vanlig röntgenundersökning av magen, eventuellt datortomografi, MR-undersökning eller endoskopisk undersökning (ERCP).

Behandling

Huvudåtgärderna är vätskebehandling, smärtkontroll, noggrann övervakning av cirkulationen, kontroll av näringsbehov och övervakning för att snabbt upptäcka eventuella komplikationer. Behandlingen syftar till att hjälpa den sjuka genom den akuta fasen och avlägsna den utlösande orsaken. I allvarliga fall får patienten intensivvård.

Om inflammationen i bukspottkörteln är lindrig, går den över av sig själv. Behandlingen består då vanligen av sängläge och vätske- och näringstillförsel direkt i blodet under ett par dagar. Om patienten inte klarar att äta efter 48 timmar kan man lägga ned en sond till tarmen.

Vid allvarlig inflammation ges smärtstillande läkemedel, intravenös näring, syrgas och eventuellt antibiotika. Tidigare trodde man att det var viktigt att låta tarmen vila, och därför tillfördes all näring direkt i blodet. Ny kunskap har visat att tidig återuppträning av normal näringstillförsel har gynnsam effekt hos de flesta. Man börjar med sondnäring och går sedan över till att äta och dricka på vanligt sätt. Det kan också vara aktuellt med ERCP eller ett kirurgiskt ingrepp för att ta bort gallstenar. Vid ERCP kan man lägga ett snitt i öppningen för gallgången så att en eventuell gallsten som blockerar gall- och bukspottkörtelgången kan komma ut i tarmen.

Prognos

Om alkohol är en medverkande orsak till anfallet, bör man absolut sluta att dricka alkohol. Om inflammationen beror på andra faktorer än alkohol, rekommenderas att man undviker alkohol i minst ett år framöver. Hos vissa uppträder en akut bukspottkörtelinflammation som en enstaka händelse medan andra kan få upprepade anfall. Som beskrivits kan tillståndet ibland få ett mycket allvarligt förlopp. Komplikationerna kan omfatta bukhinneinflammation, kronisk bukspottkörtelinflammation och död.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons