Fakta | Mage & tarm

Pseudocystor i bukspottkörteln


Uppdaterad den: 2013-01-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är pseudocystor i bukspottkörteln?

Pseudocystor i bukspottkörteln (pankreas) definieras som avgränsade vätskeansamlingar (cystor), omgivna av en tunn hinna (bindvävsvägg), i eller vid bukspottkörteln. Hinnan saknar ytceller (epitelceller) och cystorna kallas därför pseudocystor och inte äkta cystor (pseudo = falsk).

Det är inte något vanligt tillstånd. Pseudocystor förekommer hos 20–50 % av patienterna med akut bukspottkörtelinflammation, men är ännu vanligare bland patienter med kronisk bukspottkörtelinflammation.

Orsak

De flesta pseudocystor i bukspottkörteln uppstår efter inflammationer i bukspottkörteln. Pseudocystorna utvecklas vanligen efter akut eller kronisk (vanligast) bukspottkörtelinflammation, men de kan också bero på kirurgi eller skada, särskilt hos barn.

Annons
Annons

Det vanligaste är att man bara har en pseudocysta i bukspottkörteln, men cirka 15 % har flera cystor. Cystorna kan sitta både i körteln och ute i bukhålan. Två tredjedelar av cystorna bildas i bukspottkörtelns svans. I sällsynta fall kan pseudocystor vara lokaliserade i bäckenet och ända upp i brösthålan.

Cirka 80 % av fallen beror på bukspottkörtelinflammation som i sin tur har orsakats av alkoholmissbruk eller gallsten. Cystorna innehåller vävnadsnedbrytande enzymer som amylas, lipas och elastas. Om det går hål på en sådan cysta, kommer vätskan med enzymerna att ha en "frätande" verkan på vävnaden i buken.

Diagnos

Som nämnts uppstår pseudocystor i bukspottkörteln vanligen till följd av en akut eller kronisk inflammation i bukspottkörteln. Ibland märker patienten inte några särskilda besvär men oftast uppträder symtom. Vanligast är smärtor (90 %) medan andra symtom och tecken är illamående, viktminskning, fyllnadskänsla i magen. Patienter med kronisk bukspottkörtelinflammation kommer vanligen till läkaren med vaga magsmärtor, tidig mättnadskänsla och ibland illamående och kräkningar. Komplikationer kan ge mer dramatiska symtom som gulsot, infektionstecken, blödning eller bukhinneinflammation.

Annons
Annons

Blodprover har som regel litet värde. Datortomografi av bukhålan är den mest använda undersökningen och bekräftar diagnosen hos över 90 % av patienterna. Andra undersökningar som ibland görs är magnetkameraundersökning, ultraljud och ERCP. Om det är svårt att avgöra om det handlar om en pseudocysta eller tumör, kan man sticka in en nål i cystan och suga ut lite vätska som sedan analyseras. Pseudocystor kännetecknas av att de innehåller enzymer.

Behandling

Huvudsyftet med behandlingen är att undvika komplikationer. Cirka 40 % av pseudocystorna går tillbaka av sig själva och behöver därför inte behandlas. Om patienten har få symtom, avvaktar läkarna i åtminstone 6–8 veckor innan de sätter in eventuella åtgärder. Cystans eller cystornas storlek följs ofta med upprepade datortomografiska undersökningar.

Dränage, det vill säga att man tömmer ut vätskan ur cystan, är behandlingsmetoden. Vilken dränagemetod man väljer beror på de lokala rutinerna. Man kan välja att antingen göra öppen operation, sticka in en nål genom huden och in i cystan eller använda endoskop.

Komplikationer och prognos

Komplikationer kan uppträda och måste då behandlas. Det kan handla om en infektion med bildning av bölder (abscesser), bukhinneinflammation med stor vätskeansamling (acsites), blödning på grund av att enzymerna fräter hål på blodkärl eller tilltäppning av gallvägarna eller magsäckens utlopp.

Prognosen är god för de flesta men den eventuellt bakomliggande sjukdomen är avgörande för utfallet.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons