Fakta | Mage & tarm

Cancer i magsäcken (ventrikelcancer)

Cancer i magsäcken kallas även för ventrikelcancer. Magsäckscancer kan sprida sig till andra vävnader i buken och till närliggande lymfkörtlar.

Uppdaterad den: 2019-06-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Magsäckscancer

Magsäcken (ventrikeln) är ett ihåligt organ som ligger i övre delen av buken, strax under mellangärdet. Storlek och form varierar från person till person. Formen liknar ett stort "J". Magsäcken består av starka muskler och insidan är klädd med slemhinnor. Uppåt leder magsäcken till matstrupen. Nedåt leder den ut till tolvfingertarmen. Magsäcken producerar varje dag cirka 2 liter magsaft, som hjälper till att bryta ned maten man äter.

Varje år får 500–600 människor i Sverige magsäckscancer. Sjukdomen förekommer oftast hos medelålders och äldre personer (65–75 år). Sjukdomen kan i sällsynta fall förekomma hos personer så unga som 20–30 år. Sjukdomen förekommer oftare hos män än hos kvinnor. Cancer i magsäcken kan vara en allvarlig sjukdom, men ju tidigare den upptäcks, desto större är chansen till bot. I Sverige och övriga västvärlden har förekomsten av sjukdomen minskat under åratal, för alla åldersgrupper. Magsäckscancer är vanligast i Japan och Kina.

Animering av cancer i magsäcken

Orsak

Alla orsaker till magsäckscancer är inte kända, men en del vet vi. Kostvanor, såsom salt och rökt mat, och en livsstil med mycket alkohol och tobak, kan öka risken för magcancer. Tidigare operation av godartat magsår med borttagande av en del av magsäcken, kan medföra att cancer utvecklas senare i livet. Ärftliga faktorer spelar också en roll och troligen orsakas enskilda fall av en kombination av nedärvda egenskaper och yttre faktorer.

Annons
Annons

Infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori kan bidra till utveckling av cancer i magsäcken och det anses att det är den långsiktiga inflammationen som skapar cancerrisken. Det verkar som om behandling som tar bort Helicobacter pylori också minskar risken för att få magsäckscancer. Helicobacter pylori anses dock inte ensamt leda till cancer i magsäcken, utan utvecklingen till cancern har många orsaker.

Symtom

Cancer i magsäcken är symtomfri hos de flesta i tidiga skeden. Så småningom kan symtom som illamående, obehag i mellangärdet, sura uppstötningar och halsbränna uppträda. Detta är mycket vanliga symtom i befolkningen. Men om dessa symtom uppträder efter 40-50-årsåldern och hos personer som inte haft sådana problem förut, kan man börja misstänka magsäckscancer. 

Sena symtom är dålig aptit, viktnedgång och anemi (blodbrist). Blodiga kräkningar eller blod i avföringen är tecken som ofta leder till utredning av misstänkt cancer.

Annons
Annons

Diagnos

I mycket sällsynta fall kan läkaren känna tumören direkt på patientens mage vid undersökning, och eventuellt känna förstorade lymfkörtlar runt nyckelbenet. Gastroskopi, då vävnadsprover från magsäcken kan tas, är den undersökning som används för att ställa diagnosen.

Gastroskopi

Gastroskopi är en undersökning med införande av en tunn slang ned i magsäcken. I slutet av slangen finns en kamera, som gör det möjligt att titta direkt på magsäcksslemhinnan. Små vävnadsprover (biopsier) tas genom detta instrument för vidare utredning med mikroskopi, för att avgöra om det är cancer. Denna undersökning utförs ofta med lokalbedövning i svalget, och utan alltför mycket smärta för patienten.

DT och MR

DT (datortomograf) är en röntgenundersökning där en dator skapar en bild av kroppens inre, som används för att utvärdera en eventuell spridning av sjukdomen utanför magsäcken, möjligen för att upptäcka spridning till andra organ.

MR (magnetkameraundersökning) är en kompletterande undersökning för att framställa detaljerade bilder av de inre organen.

Ultraljud

Vid undersökning av kroppens insida med hjälp av ultraljudsvågor kan undersökaren på en monitor se om det finns något ovanligt – på samma sätt som med datortomografi. Dessa tre undersökningar, som nämns ovan, är helt smärtfria för patienten.

Behandling

Kirurgi 

Kirurgi är den viktigaste behandlingen, och den enda metod som kan bota sjukdomen. Det finns flera olika typer av kirurgi för cancer i magsäcken. Vilken typ av operation som väljs, beror på var cancern har uppstått i magsäcken. Ibland räcker det att ta bort en del av magsäcken. I andra fall måste hela magsäcken tas bort. Då blir matstrupen direkt ansluten till tunntarmen. Om sjukdomen har spridit sig till lymfkörtlarna i närheten av mjälten tas den också bort, samt någon gång en del av bukspottkörteln.

Cytostatika (cellgifter)

Ofta ges cytostatikabehandling både före och efter operationen. Detta ökar chanserna att kunna bota sjukdomen.

Cytostatika kan också användas i palliativa sammanhang, för att stoppa sjukdomen en tid och för att lindra symtom. Detta är inte en behandling som botar sjukdomen på längre sikt.

Strålbehandling

Strålbehandling används inte rutinmässigt vid behandling av cancer i magsäcken. Men det kan bli aktuellt, tillsammans med cytostatika, om det finns kvarvarande tumörvävnad efter operationen och för att förbättra eventuella smärtor och blödning.

Biverkningar/komplikationer

De flesta går ned i vikt efter operationen, men kan återta viktförlusten så småningom. Vid borttagning av hela magsäcken kan patienten de första månaderna efter operationen få "dumpningssyndrom" (besvär, obehag vid snabb tömning av magsäcken).

Symtom på "dumpningssyndrom"

Symtomen kommer ofta 10–15 minuter efter en måltid. De uppträder i form av illamående, kräkningar, skakningar, kallsvettning, kramper, snabb puls, trötthet och ibland diarré.

Råd vid "dumpningssyndrom"

  • Små måltider, varannan till var tredje timme.
  • Proteinrik mat.
  • Drick mellan måltiderna.
  • Var försiktig med socker.
  • Vila efter måltider, ligg gärna ned och vila en stund.

När hela magsäcken tagits bort tycker en del patienter att vissa livsmedel, som de tålde innan, inte känns så bra längre. Detta är något som varje individ måste prova sig fram till efter hand.

Prognos

Som med de flesta cancerformer avgörs prognosen av hur spridd cancern är vid diagnostidpunkten. Om cancern i magsäcken kan tas bort helt, fortsätter cirka 40 % av patienterna att leva efter fem år. Om cancern i magsäcken har spridit sig när den upptäcks, är situationen mycket allvarligare.


Annons
Annons
Annons