Fakta | Astma

Behandling av astma hos barn


Uppdaterad den: 2013-01-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Astma är en sjukdom där en inflammation i slemhinnan på insidan av de små luftrören i lungorna (bronkerna) leder till att luftvägarna blir trängre. Dessutom drar sig muskellagret i bronkväggarna samman och bidrar till att det invändiga hålrummet minskas ytterligare. Det bildas också onormala mängder slem, något som förstärker problemet. Resultatet blir att luftströmmen hindras.

De mediciner som används för att behandla astma motverkar dessa problem, antingen genom att dämpa inflammationen, verka avslappnande på musklerna i bronkväggarna eller minska slembildningen.

Målet med all astmabehandling hos barn är att barnet ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Detta innebär en normal eller så god lungfunktion som möjligt, god fysisk prestationsförmåga och låg risk för akut och allvarlig försämring. Ett mål är också att biverkningarna av behandlingen ska vara minimala.

Annons
Annons

Det finns många typer av astmamediciner och genom att använda rätt medicin – eventuellt en kombination av flera mediciner – kan de flesta barn få god kontroll över sjukdomen.

Det är viktigt att föräldrarna har god kunskap om sjukdomen så att de förstår vad som händer när barnet har astma och vet hur symtomen ser ut. Det är också viktigt att föräldrarna ger barnet stöd, råd och information som är anpassad efter barnets ålder. Det är bra om barnet självt kan ta mer och mer ansvar för behandlingen ju äldre det blir, men det kräver goda kunskaper om sjukdomen.

Behandlingen av små barn kan skilja sig från behandlingen av större barn och vuxna och läkaren ska alltid omvärdera valet av mediciner och doseringar.

Annons
Annons

Allmänt om astmamediciner

Hur tas astmamediciner?

Den viktigaste delen av behandlingen utgörs av mediciner som inhaleras. Dessa kommer direkt ned i lungorna och verkar precis där de behövs medan det inte kommer så mycket medicin till resten av kroppen. Ibland kan det vara nödvändigt med mediciner som tas i tablettform eller ges i sprutor.

Hos större barn och vuxna är det vanligt med inhalationsmediciner i pulverform. Pulverinhalatorer är ganska lätta att använda och kan användas för barn från fem–sex års ålder. En pulverinhalator innehåller många doser och levererar automatiskt en dos varje gång den används. Den har också ett räkneverk så att det går att se hur många doser som finns kvar.

För mindre barn är det svårt att använda en pulverinhalator korrekt. Tidigare var det vanligt att små barn fick astmamedicinen med hjälp av en nebulisator, som omvandlar medicinen från vätska till ånga, så att den kan andas in. Idag är det vanligare att använda en så kallad spacer. En spacer är en liten behållare där medicinen sprutas in. Barnet kan sedan andas in medicinen genom ett munstycke eller en ansiktsmask.

Trappstegsupplägget

Behandling av astma följer en så kallad trappstegsprincip. Det innebär att barnet startar på steg 1. Om behandlingen på steg 1 inte räcker för att få sjukdomen under kontroll får patienten gå vidare till steg 2 och så vidare. Tanken är att hitta den minsta dos som är verksam, så att barnet får en god symtombehandling med minsta möjliga biverkningar.

Trappan används också så att föräldrarna (eller äldre barn) på egen hand, efter läkarens instruktioner, till exempel kan gå upp ett steg vid en tillfällig förvärring av astmasymtomen, exempelvis i samband med förkylning.

Vilka mediciner som finns på varje steg i astmatrappan kan variera från barn till barn. Behandlingsstegen för astma hos barn beror bland annat på barnets ålder, och skiljer sig från den astmatrappa som vuxna använder. Behandlingen skräddarsys så att den anpassas efter det enskilda barnets behov.

Uppföljning

Äldre barn kan använda sig av en så kallad PEF-mätare för att övervaka behandlingen. PEF-mätaren mäter hastigheten på den luft barnet andas ut. Det är bra att använda en PEF-mätare i hemmet och skriva ned resultaten. Genom att regelbundet registrera resultaten erhålls ett objektivt mått på hur astman förvärras under perioder med symtom. Det går att räkna ut ett riktvärde utifrån ålder, längd och vikt eller med hjälp av tabeller. Barnet bör göra PEF-mätningarna samma tid varje dag och bör dessutom göra en mätning när han eller hon upplever astmasymtom.

Alla som regelbundet behöver medicinering rekommenderas att föra dagbok över medicinåtgång och PEF-värden. Vid astmaanfall bör det också skrivas ned var barnet var, vad han eller hon gjorde vid tillfället och om anfallet kom efter en måltid.

Astmabehandling är krävande. Det rekommenderas att patienten har regelbunden kontakt med sin läkare.

Beta-2-agonister:

Beta-2-agonister utgör en viktig del av grundbehandlingen vid astma. Dessa mediciner verkar genom att minska spänningen i bronkmuskulaturen så att öppningen i luftvägarna blir större (bronkdilaterande effekt). I de flesta fall inhaleras medicinerna, men de kan även tas som tabletter eller ges som injektion. Det finns både kort- och långtidsverkande preparat. Kortverkande beta-2-agonister har snabb effekt och är bra att använda vid kraftiga symtom eller astmaanfall. De långtidsverkande typerna är framför allt tänkta att användas i förebyggande syfte, alltså för att slippa anfall.

De vanligaste biverkningarna är skakningar, oro och huvudvärk. Hög eller oregelbunden hjärtfrekvens kan förekomma.

Kortikosteroider

Kortikosteroider, som ofta bara kallas kortison, är starka inflammationsdämpande läkemedel. De kan antingen andas in med hjälp av en speciell apparat (inhalationssteroider) eller tas i tablettform. Inhalationssteroider är bland de mest använda astmamedicinerna. De har långvarig effekt och förhindrar försämringar och anfall. Det kan ta flera dagar från det att patienten börjar med medicinen tills effekten kommer.

Ofta kombineras kortikosteroider med en långtidsverkande beta-2 agonist. I Sverige finns idag kombinationspreparat med både inhalationssteroid och beta2 agonist. De har en verkningstid på minst tolv timmar.

Det är mycket sällsynt med allvarliga biverkningar vid användning av inhalationssteroider, men torr hals, heshet, svullnader i ansiktet samt infektioner i munhåla och svalg kan förekomma. Om patienten känner av några sådana besvär ska han eller hon uppsöka läkare. Barn som använder inhalationskortikosteroider kan till och från växa lite långsammare än normalt under det första behandlingsåret. De tar dock snabbt igen detta och som vuxna blir de lika långa som de skulle ha blivit utan behandling. Detta gäller oavsett om de slutar med kortikosteroider medan de fortfarande växer eller om de fortsätter med behandlingen in i vuxenlivet.

Kortikosteroider som andas in ökar risken för svampinfektioner i munnen och svalget. Således viktigt att patienten sköljer munnen ordentligt efter inhalation. Mindre barn som inte vill skölja munnen kan ges lite vatten som de dricker efter att ha tagit medicinen.

Natriumkromoglikat

Natriumkromoglikat har en förebyggande effekt mot inflammation i slemhinnorna. Medicinen finns bara som inhalationsläkemedel och har ofta god effekt vid ansträngningsutlöst astma hos barn.

Teofyllin

Teofyllin verkar genom att muskulaturen i bronkerna slappnar av så att öppningen blir större. Medicinen kan tas i tablettform, som stolpiller eller klysma eller injiceras. Teofyllin är en viktig del av akutbehandlingen vid svåra astmaanfall.

I föreskrivna doser är biverkningar relativt sällsynta, men vid för höga doser kan flera allvarliga biverkningar uppstå. Teofyllin tas vanligtvis som tabletter.

Antikolinergika

Även antikolinergika andas ned i luftvägarna med hjälp av inhalation. Dessa mediciner utvidgar luftvägarna genom att få musklerna i bronkerna att slappna av. Antikolinerga mediciner verkar långsamt och lämpar sig bäst för regelbundet bruk. Effekten försämras inte särskilt mycket över tiden och biverkningar är relativt ovanliga. Men barn som är allergiska mot sojabönor eller jordnötter ska inte använda denna typ av läkemedel.

Leukotrienantagonister

Leukotrienantagonister verkar genom att dämpa inflammationen i slemhinnorna och därmed öka luftvägarnas diameter. Dessutom minskar slemproduktionen något. Medicinen tas i tablettform och kan användas tillsammans med kortikosteroider och beta-2-agonister om dessa inte ger tillfredsställande resultat.

Adrenalin

Adrenalin har en sammandragande effekt på slemhinnorna och en avslappnande effekt på musklerna i luftvägarna, vilket leder till bättre luftpassage. Effekten kommer snabbt, men är kortvarig. Medicinen används därför mest för behandling av akuta astmaanfall. Hos små barn kan det vara aktuellt att använda adrenalin samtidigt med andra astmamediciner, även om barnet inte har ett svårt anfall. Adrenalin ges vanligtvis som inhalation, men kan också ges som injektion.

Astmatrappan för barn

Astmatrappan för barn anpassas till barnets behov och ålder. Det skiljs ofta mellan behandling före och efter två års ålder.

Barn under två år

På steg 1 tas inga dagliga mediciner. Förebyggande åtgärder är viktiga, och behandling med kortverkande beta-2-agonister ska ges under perioder med symtom. Många barn under två år får endast astmabesvär i samband med luftvägsinfektioner, till exempel vid förkylning eller halsfluss.

Om barnet ofta har luftvägsinfektioner som utlöser astma är det läge att gå vidare till steg 2. Förutom kortverkande beta-2-agonister ges då även inhalationskortikosteroider vid de första symtomen på förkylning. Behandlingen fortsätter tills barnet inte längre uppvisar några förkylningssymtom.

På steg 3 ska barnet ha fortlöpande behandling med kortikosteroider, som tillägg till kortverkande beta-2-agonister som används vid behov. Steg 3 är aktuellt om barnet har ihållande besvär mellan förkylningsperioderna, om anfallen kommer oftare än en gång i månaden och vid svåra astmaanfall. När kontroll uppnåtts kan steroiderna eventuellt ersättas med kromoglikat eller leukotrienantagonister. Kromoglikat kan reducera eller eliminera behovet av annan behandling, särskilt vid allergisk astma och ansträngningsutlöst astma. Kromoglikat bör testas i tre till fyra veckor, tre till fyra gånger dagligen, innan optimal effekt kan förväntas. Barn som behöver längre tids behandling på steg 3 bör bedömas av en specialist.

Barn över två år

På steg 1 tas inga dagliga mediciner. Förebyggande åtgärder är viktiga, och behandling med kortverkande beta-2-agonister ska ges under perioder med symtom, exempelvis för att förebygga ansträngningsrelaterade besvär. Om barnet behöver medicin oftare än två gånger i veckan kan övergång till nästa steg övervägas.

Steg 2 består av förebyggande behandling med medelhöga/låga doser av inhalationskortikosteroider eller kromoglikat. Kortverkande beta-2-agonister används vid behov av symtomlindring. Om barnet behöver kortverkande beta-2-agonister oftare än två gånger i veckan övervägs övergång till nästa steg.

På steg 3 ges inhalationskortikosteroider som i steg 2, med tillägg av långverkande beta-2-agonister. Kortverkande beta-2-agonister används vid behov av symtomlindring. Om barnet behöver kortverkande beta-2-agonister oftare än två gånger i veckan övervägs övergång till nästa steg.

Steg 4 består av höga doser inhalationskortikosteroider dagligen i kombination med långverkande beta-2-agonister. Vid luftvägsinfektion eller vid försämring hos barn som använder inhalationssteroider profylaktiskt bör dosen dubblas eller fyrdubblas i en vecka. Beta-2-agonister används vid behov av symtomlindring. Hos barn över sex år bör tilläggsbehandling med leukotrienantagonister övervägas.

Behandling av ansträngningsutlöst astma hos barn

Vid sällsynta anfall och måttliga besvär kan förebyggande behandling med beta-2-agonister användas, det vill säga att barnet tar en dos medicin precis före fysisk aktivitet. Vid frekventa anfall är det aktuellt med kontinuerlig behandling med låga doser kortikosteroider. Detta ger god kontroll och ett minskat behov av behandling med beta-2-agonister.

Akuta, svåra astmaanfall hos barn

Då och då kan personer med astma få svåra anfall som kräver akut behandling och ofta sjukhusinläggning. Se (länk:) Akut astma hos barn.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons