Vätska i mellanörat


Uppdaterad den: 2012-10-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är mellanörekatarr?

Katarr används av många som beteckning på ett tillstånd med vätskeansamling i mellanörat (sekretorisk eller serös otit), det vill säga på insidan av trumhinnan. Vätskan är antingen tunnflytande eller tjockare men det föreligger ingen bakterieinfektion, bara en irritation som vårdpersonalen kallar inflammation.

Mellanörat är förbundet med svalget via örontrumpeten (tuba Eustachii). Den här förbindelsen har bland annat betydelse för utjämning av tryckskillnader mellan utsidan av örat och mellanörat. Om örontrumpeten är trång eller eventuellt tillstängd uppstår det undertryck i mellanörat. Detta kan leda till att slemhinnan i mellanörat inflammeras och det bildas vätska. När mellanörat fylls med sådan vätska dämpar det rörelserna i trumhinnan. Resultatet blir nedsatt hörsel.

I allmänhet är det sekret och snor i näsan som stänger till örontrumpeten. Vätska i mellanörat (serös otit) utvecklas därför efter förkylningar eller öroninflammationer. Ibland går det emellertid inte att påvisa någon sådan orsak till sjukdomen.

Annons
Annons

Vem får vätska i mellanörat?

Tillståndet är vanligast hos barn. Före skolåldern har minst 80 % haft en eller flera episoder med vätska i mellanörat under veckor eller månader. Det sägs att detta har sammanhang med att öppningen i näsan och örontrumpeten är naturligt trängre hos små barn och att det därför krävs mindre för att örontrumpeten skall bli tilltäppt. Också vuxna kan få detta besvär, i allmänhet som följd av nästäppa.

Förhållanden som gör att en del är mer predisponerade för att få vätska i mellanörat är:

  • Förstorad lymfvävnad i svalget, speciellt det som kallas adenoiden eller körteln bakom näsan.
  • Örontrumpeten fungerar dåligt.
  • Allergi med svullen slemhinna.

Barn som går i förskola är också något mer utsatta eftersom de oftare utsätts för förkylningar än andra barn. 5 % av barn i åldern två till fyra år har en ihållande (över tre månader lång) hörselnedsättning på båda öronen som följd av vätska i mellanörat. Högsta förekomsten är omkring ettårsåldern.

Annons
Annons

Hur diagnostiseras tillståndet?

Oftast få eller inga symtom. Hos barn är det vanligt att sjukdomen uppdagas när föräldrarna märker att barnets hörsel är nedsatt. Sjukdomen kan också visa sig genom att språkutvecklingen stannar av, och hos små barn märks ofta irritation och oro.

Större barn och vuxna kan få symtom som lock för öronen och märkbart nedsatt hörsel. Ofta förekommer också återkommande korta episoder med värk och stickningar i örat. Vid misstanke om denna diagnos gör läkaren en undersökning av ditt öra. Läkaren ser då ofta att det finns vätska i mellanörat. Ett eventuellt hörseltest kommer att visa nedsatt hörsel. Tympanometri är en annan undersökning som kan bekräfta att det finns vätska i mellanörat.

Hur behandlas tillståndet?

Trumhinna med dränage.

Vätska i mellanörat försvinner av sig själv hos cirka 80 %, behandling är inte nödvändig i de flesta fall. Detta är grunden till att läkaren vanligtvis väntar i flera veckor upp till någon månad med att behandla tillståndet aktivt. Det rekommenderas dock att barn använder näsdroppar om näsan är täppt.

Om tillståndet inte förbättras och om hörseln fortfarande är nedsatt efter tre till sex månader, kan det bli aktuellt att remittera barnet till en öron-näsa-hals specialist för att bedöma om det skall stickas hål på trumhinnan för att få ut vätskan. I många fall lägger läkaren in ett litet dränage i trumhinnan (så kallat plaströr – se teckning) för att hålla luftpassagen öppen. Dränaget faller ut av sig självt efter några månader upp till ett år och under den tiden lugnar sig irritationen. Hos barn blir också platsförhållandena bättre då barnet växer och risken för att utveckla denna sjukdom minskar. Det är barn med mycket besvär som har störst nytta av att få ett dränage insatt. Dränaget gör att hörseln förbättras och risken för öroninflammation avtar.

Det är inte bevisat att en insättning av dränage påskyndar språkutvecklingen. I en uppföljningsstudie av 6 350 barn, varav 429 hade haft vätska i mellanörat längre än 90 dagar, studerade forskarna effekten av örondränage bland annat på tal, språk och intellektuell utveckling ända fram till elvaårsåldern. Resultaten visade att dränage var utan effekt på dessa indikatorer. Andra studier av långtidseffekt tyder på att regelbundna kontroller utan aktiv behandling har lika god effekt som insättning av dränage.


Mellanöredränage vid vätska i mellanörat

Prognos

Skulle barnet inte bli friskt av sig själv, är effekten av behandlingen mycket god i de allra flesta fall. Hos 5 % av förskolebarn stannar vätskan kvar i mellanörat i minst ett år. Bestående hörselnedsättning som följd av denna sjukdom förekommer nu mycket sällan.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons