Öronsmärtor, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2017-11-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är öronsmärtor?

  • Öronsmärtor kan vara ett uttryck för sjukdomar i örat eller sjukdomar på andra ställen i huvud- och halsområdet, men som strålar ut i örat.
  • Öronsmärtor är den vanligaste orsaken till läkarkontakt, i synnerhet när det gäller små barn.

Bedömning av öronsmärtor

  • Hos barn:
    • Ont i örat hos små barn är mycket ofta öroninflammation
    • Sannolikheten för att det är en öroninflammation ökar om barnet redan har haft öroninflammation flera gånger tidigare, och när smärtan kommer om natten
    • Vid öronsmärta på natten och utan att barnet är sjukt i övrigt, är det vanligtvis inte nödvändigt att kontakta läkare på natten. Smärtstillande som paracetamol eller ibuprofen räcker oftast som behandling
  • Hos vuxna:
    • Öronsmärtor kan, i synnerhet hos vuxna, bero på smärta från andra området på huvud och hals, till exempel inflammerade tonsiller eller ömma lymfkörtlar på halsen
  • Öronsmärtor och vätska från hörselgången kan tala för mellanöroninflammation med sprucken trumhinna eller hörselgångsinflammation. 

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling:

  • Hörselgångsinflammation (akut otitis externa):
    • Beror som regel på en kombination av eksem och infektion, ofta återkommande. Det finns en rad disponerande faktorer som mjäll, eksem, psoriasis, värme och fukt, skada i hörselgångshuden (till exempel från tops)
    • Tillståndet börjar med klåda, eventuellt tillstöter smärta, det kan rinna ut vätska ur hörselgången och det kan förekomma en lätt hörselnedsättning
  • Öronvax (cerumen):
    • Kan blockera hörselgången och utlösa en inflammationsreaktion
    • Upplevs vanligtvis som ensidigt lock, nedsatt hörsel och eventuellt smärtor eller obehag
  • Främmande föremål i hörselgången:
    • Det är ett ganska vanligt tillstånd hos små barn som stoppat in något i hörselgången
    • Föremålet går ofta lätt att få ut, men om det blir problem bör man söka läkarhjälp eftersom det finns en risk för skada, både på hörselgången och trumhinnan
  • Svullna lymfkörtlar på halsen:
    • I samband med infektion i svalget (akut halsinflammation) förstoras lymfkörtlarna på halsen tillfälligt. Det kan medföra tryck på omkringliggande strukturer, något som ibland leder till smärtförnimmelse i örat

Vanliga orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

  • Akut mellanöroninflammation (akut otitis media):
    • Förekommer oftast hos småbarn, 0,5–3 år, många har haft öroninflammation tidigare. Tillståndet föregås som regel av en övre luftvägsinfektion
    • Ger öronsmärtor som utvecklar sig snabbt, ofta om natten, oro, barnet tar sig åt örat – om det går hål på trumhinnan leder det till snabb smärtlindring och att var rinner ut ur hörselgången
  • Mellanöronkatarr (otitis media serosa):
    • Vanligast hos små barn, vid sjuårsåldern har 30 % haft en eller flera episoder som varar i tre till nio månader. Tillståndet uppstår ofta efter förkylning eller en öroninflammation
    • Tillståndet präglas av nedsatt hörsel, lock för örat, eventuellt dålig språkutveckling men smärta är oftast frånvarande
  • Trumhinneinflammation (myringit):
    • Beror vanligtvis på en virussjukdom och förekommer både hos barn och vuxna
    • Symtomen påminner om vanlig akut mellanöroninflammation, men när läkaren granskar trumhinnan är den röd och buktar inte ut i hörselgången. Ibland hittar läkaren en eller flera blåsor på trumhinnan (bullös myringit)
  • "Finne" i hörselgången (hörselgångsfurunkel):
    • Förekommer oftast hos vuxna
    • Ger smärta i hörselgången som kan bli intensiv. Det gör ont när du drar i örsnibben eller trycker mot hörselgången
  • Tryckförändringsskada (barotrauma):
    • Öronsmärta uppstår typiskt under en flygtur vid nedstigning eller under dykning
    • Vanligtvis är den berörda personen förkyld eller har allergisk hösnuva

Sällsynta orsaker

Utstrålande smärta

  • I sällsynta fall kan andra organ, till exempel bihålor, tänder, käkled, svalg och strupe, ge upphov till öronsmärtorna.
  • Käkledsbesvär:
    • Kan ge öronsmärtor och knakningar i käkleden. Ofta ömt att ta på käkleden
  • Tandbesvär:
    • Olika tandsjukdomar kan orsaka öronsmärta. De vanligaste är hål i tänderna, inflammation i en tand och icke frambruten visdomstand

Med onormala fynd vid öronundersökningen

  • Nekrotiserande hörselgångsinflammation – "malign" extern otit :
    • En inflammation som angriper benvävnaden i hörselgången. Förekommer oftast hos patienter som har diabetes eller en immunbristsjukdom
    • Ger kraftiga, djupa smärtor
  • Bältros:
    • Bältros kan drabba nerver som går till örat
    • Ger typiskt öronsmärtor, förlamning i ansiktsnerven och små blåsor i yttre delen av hörselgången kan observeras. Andra symtom kan vara hörselnedsättning, öronsus, yrsel, smakförändringar
  • Inflammation i öronbrosket:
    • Det är en sjukdom som kan angripa många organ, till exempel ögon, näsa, hjärta, njurar och nervsystemet, men oftast drabbas örat
    • Tillståndet kan drabba båda öronen. Öronmusslan blir röd eller blålila. Örsnibben påverkas inte, eftersom den saknar brosk
    • Tillståndet är återkommande

Med normal öronundersökning

  • Tumörer:
    • I näsan, munhålan, svalget, halsen eller bröstet, kan orsaka smärta. Varningssignaler är svårigheter att svälja, viktnedång, heshet
  • Nervsmärtor:
    • Kan involvera flera av kranialnerverna
    • Trigeminusneuralgi är mest välkänt och kännetecknas av anfall med kraftiga, skärande smärtor i områdena kring över- och underkäke
    • Glossofaryngeusneuralgi orsakar smärta i halsen och hos vissa patienter i mellanörat
    • Facialispares ger ansiktsförlamning. Hos 25 % förekommer smärta bakom örat
  • Inflammation i tinningspulsådern – temporalisarterit:
    • Kan ge smärtor i tinningregionen och ömheten kan omfatta örat. Andra symtom är trötthet, viktnedgång, feber och anorexi
    • Diagnosen måste ställas snabbt, eftersom det är fara för synen

Vad kan du göra själv?

  • Råd när det gäller barn med kraftiga öronsmärtor och utan påfallande nedsatt allmäntillstånd – i synnerhet om barnet har haft liknande episoder tidigare:
    • Ge smärtstillande och febernedsättande medel – till exempel paracetamol eller ibuprofen
    • Bygg upp med kuddar under barnet så att huvudet kommer högre
    • Ge dryck
    • Använd avsvällande näsdroppar (barn 1–12 år)/koksaltlösning/nässug om näsan är täppt
  • Svenska riktlinjer är att ensidig akut mellanöreinflammation hos annars friska barn (mellan 1 och 12 år) inte direkt ska behandlas med antibiotika.

När ska du kontakta läkare?

  • Vid starka öronsmärtor, i synnerhet om de håller i sig över ett dygn, eller om trumhinnan har spruckit, bör en läkare undersöka örat.
  • Även om det oftast inte krävs någon behandling av akut mellanöreinflammation är det viktigt att följa upp barnet med kontroll så att vi är säkra på att barnet blir friskt. Vissa barn utvecklar en kronisk mellanörekatarr med vätska i mellanörat, något som sätter ned hörseln och som vid ihållande besvär kan försena barnets språkutveckling.

Vad gör läkaren?

Anamnes (sjukhistoria)

Frågor som läkaren kan ställa om barnet:

  • När började besvären?
  • Hur har tillståndet utvecklats?
  • Har barnet varit förkylt?
  • Hur är allmäntillståndet? Har barnet feber?
  • Har barnet tidigare haft öroninflammation?

Frågor som läkaren kan ställa till en vuxen med öronsmärtor:

  • När började besvären?
  • Är smärtorna intensiva?
  • Hade du klåda i örat innan den akuta försämringen?
  • Har du petat i hörselgången?
  • Har hörseln blivit nedsatt i samband med den akuta försämringen?

Läkarundersökningen

  • När det gäller barn gör läkaren, förutom att undersöka örat, en snabb kontroll och undersökning av om det föreligger andra sjukdomar i hals och ibland bröst och mage. Läkaren tittar också efter utslag och kontrollerar om man har stel nacke.

Andra undersökningar

  • Andra undersökningar behövs sällan.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • De flesta med akuta öronsmärtor behandlas av allmänläkare.
  • Vid oklara och långvariga besvär kan det bli aktuellt med en remiss till specialiserad vård.
  • Om det finns kvar vätska i mellanörat i flera månader efter en akut mellanöroninflammation remitteras man oftast till specialiserad vård (öronläkare).

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons