Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Nästäppa, symtomguide

En vanlig orsak till kronisk nästäppa är överkänslig nässlemhinna (vasomotorisk rinit) Nässlemhinnan kan vara överkänslig mot exempelvis damm, tobaksrök, alkohol, stress, dofter och temperaturvariationer.

Uppdaterad den: 2017-05-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är nästäppa?

  • Nästäppa innebär att passagen i näsan blir så trång att det är svårt att andas in och ut.

Förekomst

  • Tillfällig nästäppa i samband med övre luftvägsinfektion (förkylning) upplever de allra flesta flera gånger om året.
  • Varaktig nästäppa hos barn med förstorad körtel bakom näsan (barnpolyp/adenoid) är inte ovanligt.
  • Näspolyper hos unga och vuxna är inte heller ovanligt.

Bedömning av nästäppa

  • Nästäppa förekommer ofta övergående i samband med virusinfektioner i luftvägarna.
  • Näshålrummen blir trängre i liggande ställning och nästäppan blir då värre.
  • Nästäppan kan leda till att man måste andas med munnen, vilket torkar ut slemhinnorna i munnen och svalget.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling

  • Allergi:
    • Förekommer hos över 10–20 % av befolkningen. Tillståndet är vanligast under skolåldern. Ofta föreligger dessutom allergiska ögonbesvär, eksem och astma. Kända allergener är pollen från träd, gräs och gråbo, djurhår och husdammskvalster
    • Tillståndet ger periodvisa besvär med nysning, vattenklart tunt slem, klåda och inte minst nästäppa – ofta samtidigt som ögonbesvär med klåda, rinnande och röda ögon
  • Näspolyper:
    • Förknippas ofta med allergi, men är sannolikt inte vanligare hos allergiker. Däremot är det extra besvärligt med både polyper och allergisk svullnad
    • Ger ihållande nästäppa, ofta dubbelsidig, nasal röst, snarkning, kan ge kronisk bihåleinflammation
  • Körtel bakom näsan eller så kallad barnpolyp (adenoider):
    • Förekommer hos små barn
    • Adenoiderna är relativt störst i 2–5 års ålder och tillbakabildas och förvinner nästan alltid i puberteten. Ger nästäppa, snarkning och nasal röst. Barnet andas till största delen med munnen. Det diskuteras om tillståndet kan predisponera för vätska i mellanörat (otosalpingit)
  • Sned nässkiljevägg:
    • Kan vara medfött eller bero på en skada
    • Uttalade besvär av sned nässkiljevägg kan korrigeras genom operation
  • Kronisk bihåleinflammation (kronisk sinuit):
    • Bihålebesvär som varar i mer än tre månader
    • Ger grönt, segt snor, tryck och ömhet över bihålorna, ofta nästäppa, nervsmärtor (tandvärk)
  • Främmande föremål i näsan:
    • OBS! I synnerhet hos små barn
    • Ger ofta akuta smärtor utan feber. Typiskt är ensidigt illaluktande snor från ena näshålan
  • Överkänslig nässlemhinna (vasomotorisk rinit):
    • Beror på en ospecifik överkänslighet i nässlemhinnan, en icke-allergisk inflammationsreaktion i slemhinnan. Typiska reaktioner på damm, tobaksrök, alkohol, stress, dofter och temperaturvariationer. Kemiska ämnen i bostads- och arbetsmiljön kan verka irriterande
    • Under anfall nysningar, rinnsnuva och nästäppa

Vanliga orsaker som oftast inte kräver behandling

  • Övre luftvägsinfektion (förkylning):
    • Virusbetingad infektion
    • Obehag både från näsa och svalg, kan ha lite svårt att svälja. Allmäntillståndet är bara lätt nedsatt, och det förekommer sällan feber

Andra orsaker

  • Biverkningar av läkemedel:
    • Antidepressiva, betablockerare och långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar kan ge nästäppa
  • Graviditet:
    • Graviditet kan göra kvinnan extra mottaglig för nästäppa och medverka till bihåleinflammation under senare delen av graviditeten
    • P-piller kan av samma skäl ge nästäppa hos vissa kvinnor
  • Tumörer i näsan:
    • Tumörer i näsan är sällsynt, förekomsten ökar med stigande ålder
    • Det ger ofta en ensidig nästäppa utan några andra tydliga symtom

Vad kan man göra själv?

  • Undvik rök och rökning.
  • Undvik långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar – de bör inte användas mer än tio dagar i sträck.
  • Om ett barn har stoppat in främmande föremål i näsan kan man göra följande:
    • Håll för den öppna näsborren, blås in genom barnets öppna mun, och det främmande föremålet kan eventuellt komma ut genom näsan

När ska man söka vård?

  • Ihållande eller återkommande nästäppa bör undersökas av läkare.
  • Ensidig nästäppa bör utredas skyndsamt. 

Nya behandlingar mot atopiskt EKSEM – är de för dig? Här får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

  • Hur länge har besvären varat?
  • Har du någon aning om varför?
  • Finns det tecken på luftvägsinfektion?
  • Har du besvär på natten?
  • Snarkning, andning genom munnen, nasal röst, öronbesvär hos barn?
  • Är nässlemmet varigt (grönt, gult) eller blodigt?
  • Föreligger ensidig nästäppa hos barn eller vuxen person?
  • Har du skadat näsan?
  • Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?

Undersökningar

  • Man undersöker om man andas genom näsan, studerar näsan utifrån och tittar in i näsan. Ibland används en avsvällande nässprej innan undersökningen för att göra det lättare att se strukturerna i näsan.
  • Blodprover kan vara aktuella.
  • Vid misstanke om underliggande sjukdom kan röntgen eller annan bildundersökning vara aktuell.

Remiss 

  • De allra flesta kommer att kunna hanteras av allmänläkaren, men vid behov av grundligare utredning blir man remitterad till öron-näsa-halsspecialist.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Annons