Nästäppa, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2017-05-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är nästäppa?

  • Nästäppa innebär att passagen i näsan blir så trång att det är svårt att andas in och ut.

Förekomst

  • Tillfällig nästäppa i samband med övre luftvägsinfektion (förkylning) upplever de allra flesta flera gånger om året.
  • Varaktig nästäppa hos barn med förstorad körtel bakom näsan (barnpolyp/adenoid) är inte ovanligt.
  • Näspolyper hos unga och vuxna är inte heller ovanligt.

Bedömning av nästäppa

  • Nästäppa förekommer ofta övergående i samband med virusinfektioner i luftvägarna.
  • Näshålrummen blir trängre i liggande ställning och nästäppan blir då värre.
  • Nästäppan kan leda till att man måste andas med munnen, vilket torkar ut slemhinnorna i munnen och svalget.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling

  • Allergi:
    • Förekommer hos över 10–20 % av befolkningen. Tillståndet är vanligast under skolåldern. Ofta föreligger dessutom allergiska ögonbesvär, eksem och astma. Kända allergener är pollen från träd, gräs och gråbo, djurhår och husdammskvalster
    • Tillståndet ger periodvisa besvär med nysning, vattenklart tunt slem, klåda och inte minst nästäppa – ofta samtidigt som ögonbesvär med klåda, rinnande och röda ögon
  • Näspolyper:
    • Förknippas ofta med allergi, men är sannolikt inte vanligare hos allergiker. Däremot är det extra besvärligt med både polyper och allergisk svullnad
    • Ger ihållande nästäppa, ofta dubbelsidig, nasal röst, snarkning, kan ge kronisk bihåleinflammation
  • Körtel bakom näsan eller så kallad barnpolyp (adenoider):
    • Förekommer hos små barn
    • Adenoiderna är relativt störst i 2–5 års ålder och tillbakabildas och förvinner nästan alltid i puberteten. Ger nästäppa, snarkning och nasal röst. Barnet andas till största delen med munnen. Det diskuteras om tillståndet kan predisponera för vätska i mellanörat (otosalpingit)
  • Sned nässkiljevägg:
    • Kan vara medfött eller bero på en skada
    • Uttalade besvär av sned nässkiljevägg kan korrigeras genom operation
  • Kronisk bihåleinflammation (kronisk sinuit):
    • Bihålebesvär som varar i mer än tre månader
    • Ger grönt, segt snor, tryck och ömhet över bihålorna, ofta nästäppa, nervsmärtor (tandvärk)
  • Främmande föremål i näsan:
    • OBS! I synnerhet hos små barn
    • Ger ofta akuta smärtor utan feber. Typiskt är ensidigt illaluktande snor från ena näshålan
  • Överkänslig nässlemhinna (vasomotorisk rinit):
    • Beror på en ospecifik överkänslighet i nässlemhinnan, en icke-allergisk inflammationsreaktion i slemhinnan. Typiska reaktioner på damm, tobaksrök, alkohol, stress, dofter och temperaturvariationer. Kemiska ämnen i bostads- och arbetsmiljön kan verka irriterande
    • Under anfall nysningar, rinnsnuva och nästäppa

Vanliga orsaker som oftast inte kräver behandling

  • Övre luftvägsinfektion (förkylning):
    • Virusbetingad infektion
    • Obehag både från näsa och svalg, kan ha lite svårt att svälja. Allmäntillståndet är bara lätt nedsatt, och det förekommer sällan feber

Andra orsaker

  • Biverkningar av läkemedel:
    • Antidepressiva, betablockerare och långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar kan ge nästäppa
  • Graviditet:
    • Graviditet kan göra kvinnan extra mottaglig för nästäppa och medverka till bihåleinflammation under senare delen av graviditeten
    • P-piller kan av samma skäl ge nästäppa hos vissa kvinnor
  • Tumörer i näsan:
    • Tumörer i näsan är sällsynt, förekomsten ökar med stigande ålder

Vad kan man göra själv?

  • Undvik rök och rökning.
  • Undvik långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar – de bör inte användas mer än tio dagar i sträck.
  • Om ett barn har stoppat in främmande föremål i näsan kan man göra följande:
    • Håll för den öppna näsborren, blås in genom barnets öppna mun, och det främmande föremålet kan eventuellt komma ut genom näsan

När ska man söka läkarhjälp?

  • Ihållande eller återkommande nästäppa bör undersökas av läkare.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har besvären varat?
  • Har du någon aning om varför?
  • Finns det tecken på luftvägsinfektion?
  • Har du besvär på natten?
  • Snarkning, andning genom munnen, nasal röst, öronbesvär hos barn?
  • Är nässlemmet varigt (grönt, gult) eller blodigt?
  • Föreligger ensidig nästäppa hos barn eller vuxen person?
  • Har du skadat näsan?
  • Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?

Läkarundersökningen

  • Läkaren undersöker om man andas genom näsan, studerar näsan utifrån och tittar in i näsan.

Andra undersökningar

  • Blodprover kan vara aktuella.
  • Vid misstanke om underliggande sjukdom kan röntgen eller annan bildundersökning vara aktuell.

Remiss till ÖNH-specialist

  • De allra flesta kommer att kunna hanteras av allmänläkaren, men vid behov av grundligare utredning blir man remitterad till öron-näsa-halsspecialist.

Annons
Annons
Annons