Nästäppa, patientrådgivning

Vad är nästäppa?

• Nästäppa innebär att passagen i näsan blir så trång att det är svårt att andas in och ut.

Förekomst

• Tillfällig nästäppa i samband med övre luftvägsinfektion (förkylning) upplever de allra flesta flera gånger om året.
• Varaktig nästäppa hos barn med förstorad körtel bakom näsan (barnpolyp/adenoid) är inte ovanligt.
• Näspolyper hos unga och vuxna är inte heller ovanligt.

Bedömning av nästäppa

• Nästäppa förekommer ofta övergående i samband med virusinfektioner i luftvägarna.
• Näshålrummen blir trängre i liggande ställning och nästäppan blir då värre.
• Nästäppan kan leda till att man måste andas med munnen, vilket torkar ut slemhinnorna i munnen och svalget.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling

• Allergi:
  • Förekommer hos över 10–20 % av befolkningen. Tillståndet är vanligast under skolåldern. Ofta föreligger dessutom allergiska ögonbesvär, eksem och astma. Kända allergener är pollen från träd, gräs och gråbo, djurhår och husdammskvalster
  • Tillståndet ger periodvisa besvär med nysning, vattenklart tunt slem, klåda och inte minst nästäppa – ofta samtidigt som ögonbesvär med klåda, rinnande och röda ögon
• Näspolyper:
  • Förknippas ofta med allergi, men är sannolikt inte vanligare hos allergiker. Däremot är det extra besvärligt med både polyper och allergisk svullnad
  • Ger ihållande nästäppa, ofta dubbelsidig, nasal röst, snarkning, kan ge kronisk bihåleinflammation
• Körtel bakom näsan eller så kallad barnpolyp (adenoider):
  • Förekommer hos små barn
  • Adenoiderna är relativt störst i 2–5 års ålder och tillbakabildas och förvinner nästan alltid i puberteten. Ger nästäppa, snarkning och nasal röst. Barnet andas till största delen med munnen. Det diskuteras om tillståndet kan predisponera för vätska i mellanörat (otosalpingit)
• Sned nässkiljevägg:
  • Kan vara medfött eller bero på en skada
  • Uttalade besvär av sned nässkiljevägg kan korrigeras genom operation
• Kronisk bihåleinflammation (kronisk sinuit):
  • Bihålebesvär som varar i mer än tre månader
  • Ger grönt, segt snor, tryck och ömhet över bihålorna, ofta nästäppa, nervsmärtor (tandvärk)
• Främmande föremål i näsan:
  • OBS! I synnerhet hos små barn
  • Ger ofta akuta smärtor utan feber. Typiskt är ensidigt illaluktande snor från ena näshålan
• Överkänslig nässlemhinna (vasomotorisk rinit):
  • Beror på en ospecifik överkänslighet i nässlemhinnan, en icke-allergisk inflammationsreaktion i slemhinnan. Typiska reaktioner på damm, tobaksrök, alkohol, stress, dofter och temperaturvariationer. Kemiska ämnen i bostads- och arbetsmiljön kan verka irriterande
  • Under anfall nysningar, rinnsnuva och nästäppa

Vanliga orsaker som oftast inte kräver behandling

• Övre luftvägsinfektion (förkylning):
  • Virusbetingad infektion
  • Obehag både från näsa och svalg, kan ha lite svårt att svälja. Allmäntillståndet är bara lätt nedsatt, och det förekommer sällan feber

Andra orsaker

• Biverkningar av läkemedel:
  • Antidepressiva, betablockerare och långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar kan ge nästäppa
• Graviditet:
  • Graviditet kan göra kvinnan extra mottaglig för nästäppa och medverka till bihåleinflammation under senare delen av graviditeten
  • P-piller kan av samma skäl ge nästäppa hos vissa kvinnor
• Tumörer i näsan:
  • Tumörer i näsan är sällsynt, förekomsten ökar med stigande ålder

Vad kan man göra själv?

• Undvik rök och rökning.
• Undvik långvarigt bruk av slemhinneavsvällande nässprej och -droppar – de bör inte användas mer än tio dagar i sträck.
• Om ett barn har stoppat in främmande föremål i näsan kan man göra följande:
  • Håll för den öppna näsborren, blås in genom barnets öppna mun, och det främmande föremålet kan eventuellt komma ut genom näsan

När ska man söka läkarhjälp?

• Ihållande eller återkommande nästäppa bör undersökas av läkare.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

• Hur länge har besvären varat?
• Har du någon aning om varför?
• Finns det tecken på luftvägsinfektion?
• Har du besvär på natten?
• Snarkning, andning genom munnen, nasal röst, öronbesvär hos barn?
• Är nässlemmet varigt (grönt, gult) eller blodigt?
• Föreligger ensidig nästäppa hos barn eller vuxen person?
• Har du skadat näsan?
• Använder du läkemedel regelbundet? Vilka?

Läkarundersökningen

• Läkaren undersöker om man andas genom näsan, studerar näsan utifrån och tittar in i näsan.

Andra undersökningar

• Blodprover kan vara aktuella.
• Vid misstanke om underliggande sjukdom kan röntgen eller annan bildundersökning vara aktuell.

Remiss till ÖNH-specialist

• De allra flesta kommer att kunna hanteras av allmänläkaren, men vid behov av grundligare utredning blir man remitterad till öron-näsa-halsspecialist.