Näs- och bihåleinflammation (rinosinuit)

Akut näs- och bihåleinflammation

Förkylningsvirus ger ofta en inflammation av slemhinnan som finns i näsa och bihålor. Inflammationen kan, förutom snuva och nästäppa, leda till besvär i form av smärta över bihålorna och huvudvärk. Symtomatisk behandling brukar räcka som behandling.


Uppdaterad den: 2020-06-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är akut näs- och bihåleinflammation?

Bihålorna är ihåliga luftfickor i ansiktsbenen och i skallen. De är täckta med ett tunt slemhinnelager som normalt producerar en liten mängd slem, vilket håller bihålorna friska och fuktiga. Man skiljer mellan käkhålor (sinus maxillaris), pannhålor (sinus frontalis) och ett par mindre bihålor som finns vid näsroten (sinus ethmoidalis och sinus sphenoidalis). Samtliga bihålor har en liten öppning ut till näshålan.

Tidigare talade man om bihåleinflammation, men på senare år har man insett att tillståndet alltid är förknippat med en inflammation också i nässlemhinnan. Näs- och bihåleinflammation kallas därför rinosinuit på fackspråk, där "rino" betyder näsa, "sinus" bihålor och "it" att det handlar om en inflammation. 

Vid en akut infektion i näsan och bihålorna, en förkylning eller på fackspråk akut viral rinosinuit, svullnar slemhinnan på grund av inflammation. Det ger symtom i form av snuva, nästäppa och/eller tryck i huvudet. Ofta finns andra symtom såsom halsont, trötthet och sjukdomskänsla.

Annons
Annons

Om besvären blir sämre efter fem dagar eller om besvären varar i över 10 dagar talar man på fackspråk om en akut postviral rinosinuit, en inflammation i näsa och bihålor efter den akuta virusinfektionen. 

Hos en del patienter kan det, efter ungefär tio dagar, utvecklas en bakteriell infektion i bihålorna. Det kallas då för en akut bakteriell rinosinuit

Näs- och bihåleinflammation kan vara akut eller kronisk. Inflammationen kallas kronisk om den har pågått i över tolv veckor.

Annons
Annons

Symtom

Animation av näs- och bihåleinflammation

Akut näs- och bihåleinflammation kan presentera sig på olika sätt, såsom en vanlig förkylning eller en förkylning som är långvarig. Ibland blir symtomen mer uttalade, med smärtor eller en känsla av tryck över ögonen eller i kinden vid sidan om näsan. Många upplever smärtorna som tandvärk i överkäken. Nästäppa till följd av inflammationen kan göra att luktsinnet fungerar sämre och att rösten förändras något. Det kan rinna tjockt, missfärgat, illaluktande snor ur näsborren på samma sida eller sidor som smärtorna sitter. Feber förekommer och inte sällan känner man sig allmänt påverkad.

Ibland kan näs- och bihåleinflammationen bero på komplikationer till tandbehandling eller som följd av tandinfektioner i överkäken. Denna form av näs- och bihåleinflammation präglas av starka smärtor och illaluktande doft från näsan, medan nedsatt luktsinne och nästäppa inte brukar föreligga.

Orsak

Bihålorna är luftfyllda hålrum i ansiktsbenet med en trång öppning till näshålan. Vid förkylning svullnar slemhinnan i näsan och bihålorna vilket kan leda till att man känner ett tryck och/eller smärta i ansiktet. Snor, virus och bakterier kan stängas in i bihålorna och bidrar till att trycket ökar. 

Man har sett att föroreningar i luften, trånga förhållanden i näsa-bihåleområdet, tandinfektioner och en del kroniska sjukdomar såsom astma och KOL kan öka risken för att insjukna i akut näs- och bihåleinflammation.

Diagnos

Diagnosen baseras främst på uppgifter som framkommer under läkarsamtalet. I vissa fall kan man göra en bedömning av näsan för att se om det kommer var från bihålornas utförsgångar. En bakteriell näs- och bihåleinflammation misstänks i första hand när man efter tio dagar har ensidig och uttalad smärta med snuva som liknar var. Typiskt är också att symtomen varit på väg att försvinna, men sedan blivit sämre igen. Feber kan vara ett tecken på att det är bakterier. Ibland tas prover för att se hur mycket inflammation man har i kroppen (blodsänka eller CRP). Om det är förhöjda talar det, tillsammans med symtomen, för en bakteriell infektion.

Röntgen, ultraljud eller datortomografi behöver endast utföras vid långvariga eller allvarliga sjukdomsförlopp eller vid osäkerhet om diagnosen. Datortomografi är undersökningen som har bäst förmåga att avbilda näsa och bihålor och väljs i första hand. Undersökningen använder röntgenstrålning för att skapa en bild och bör därför endast användas om det är nödvändigt.

Behandling

Behandlingens omfattning beror helt på graden av besvär och hur mycket man själv önskar att behandlingen ser ut.

  • Vid en näs- och bihåleinflammation kan man ha lindriga till svåra smärtor i ansiktet. Paracetamol och ibuprofen kan tas som vanligt vid feber och smärta.  
  • Vid lätta näs- och bihåleinflammationer kan det räcka att ligga med huvudet högt när man ska sova, som enda behandling. Sköljning av näsan med koksaltlösning en till två gånger dagligen kan också ha effekt. På apoteket kan man köpa en nässköljare att använda till detta.
  • Slemhinneavsvällande nässprej eller droppar, som man köper receptfritt på apoteket, leder till att svullnaden i slemhinnan avtar så att nästäppan minskar. Man ska aldrig använda dessa läkemedel längre än tio dagar i rad, eftersom man kan utveckla en typ av beroende för dessa läkemedel. 
  • Forskare tror att nässprej som innehåller kortison kan hjälpa vid besvär från bihålorna, främst vid akut postviral rinosinuit (försämring efter fem dagar eller besvär längre än tio dagar), eller om man också har besvär med långvariga allergiska besvär från näsan. Kortisonet dämpar inflammationen och läkemedlen kan användas under cirka två veckor utan påtaglig risk för biverkningar.
  • Det har i studier inte kunnat visas att behandling med antibiotika mot bakteriella näs- och slemhinneinflammationer förkortar sjukdomsförloppet särskilt mycket. Antibiotika används ofta i onödan, och de allra flesta blir friska på 1–2 veckor oavsett om de tagit antibiotika eller ej. Antibiotika, ofta penicillin, kan dock övervägas vid kraftiga symtom som uppfyller särskilda kriterier. Antibiotika kan övervägas:
    • Om symtomen varar i över 10 dagar eller försämrar efter 5 dagar och
    • Om man har typiska symtom såsom ensidig smärta i ansiktet, smärta i tänder, dålig lukt i näsan, vartillblandat snor och/eller temperatur >38 grader
    • Om man har missfärgat snor som man kan se direkt i näsan
    • Om man har svåra symtom såsom hög feber eller en försämring efter 10 dagar
  • Vid svåra besvär som inte blir bättre på vanlig behandling kan det ibland bli nödvändigt aktuellt att punktera bihålorna och skölja dem. Sådan behandling utförs av öron-, näs- och halsspecialister.
  • Vid kroniska och konstant återkommande besvär kan det vara nödvändigt med en operation för att säkerställa att bihålorna töms bättre i framtiden. Hos några är det också aktuellt att rätta upp en skev nässkiljevägg eller avlägsna näspolyper och liknande med hjälp av kirurgi.

Prognos

De flesta klarar sig utan någon särskild behandling och inflammationen brukar försvinna hos de flesta inom två veckor. Näsdroppar med kortison, nässköljning och/eller smärtstillande läkemedel kan minska symtomen tills inflammationen går över.

Komplikationer förekommer, men de är ovanliga. Exempel på symtom som kan tala för en komplikation som behöver akut vård är svullnad av ögonlocket, förändrad position av ögat, synstörningar, smärtor i ett eller båda ögon, kräkningar, svår huvudvär och ljusöverkänslighet.

Många har en tendens att få återfall vid senare förkylningar. Om man ofta får näs- och bihåleinflammation kan man använda nässprej eller näsdroppar med kortison i förebyggande syfte när man blir förkyld. 

Har du haft bältros? Då söker vi dig! Läs mer här!