Tbe – fästingburen hjärninflammation

Tbe (tick-borne encephalitis) orsakas av TBE-virus, som är ett så kallat flavivirus som sprids via fästingar. Dessa virus indelas i tre varianter: den östliga, den sibiriska och den europeiska/västliga med hög genetisk likhet, där den europeiska/västliga finns i Sverige. Ett släktskap finns med de myggburna virus som orsakar gula febern, japansk encefalit och denguefeber.

Orsak till TBE (fästingburen hjärninflammation)

TBE överförs via ”en bärare” av viruset - en så kallad vektor. För TBE-viruset i Sverige är bäraren/vektorn fästingarten Ixodes ricinus.

De viktigaste bärarna av fästingar är, i sin tur, exempelvis smågnagare och rådjur. Andra kända smittvägar för TBE-viruset är opastöriserad får- och komjölk.

Vid fästingbettet överförs TBE-viruset snabbt från fästingens spottkörtlar. Cirka 0,1 - 4 % av fästingarna i områden där smittan förekommer är bärare av TBE-viruset.

Förekomst av TBE

TBE-viruset är spritt längs den svenska östkusten. Områden med hög risk för smitta via fästingar är Stockholms skärgård och de östra delarna av Mälaren. TBE-fall uppträder också kring Vänern och Vättern, Göteborgstrakten och områden i östra Skåne. På Gotlands huvudö har endast något enstaka fall noterats. Dock har fall förekommit från de omkringliggande öarna Stora Karlsö och Gotska sandön.

Sjukdomen TBE sprids vanligen från april till november, med en topp i augusti-september. Under 2012, som var ett ”rekordår”, insjuknade nästan 300 svenskar i tbe. Under den senaste tioårsperioden har antalet tbe-fall ökat stadigt, troligen beroende på klimatförändringar som gynnar både rådjuren och fästingen. Merparten av de drabbade infekteras i Stockholmsområdet, östra Sörmland och Uppland.

TBE i sin västliga form uppträder i Centraleuropa och förekommer från Alsace i Frankrike till västra Ryssland, det vill säga bland annat de baltiska staterna, Finland, Åland och Bornholm.

Fler män än kvinnor drabbas av TBE, och medianåldern för insjuknande är cirka 40 år. Barn svarar för knappt 8 procent av TBE-fallen.

Symtom på TBE

Det tar cirka 7-10 dagar, i undantagsfall upp till 28 dagar, från smitta tills sjukdomen bryter ut (inkubationstiden). Då insjuknar man med allmänna sjukdomssymtom som huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber. Denna fas av sjukdomen TBE varar cirka fyra dygn och det är under denna period TBE-viruset kan påvisas i blodet.

Hos flertalet av de infekterade följer därefter cirka fyra till åtta dygn utan symtom, sedan insjuknar 20-30 % igen med tecken på infektion i det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg). Övriga patienter tillfrisknar.

Insjuknandets två faser är ett typiskt kännetecken för TBE. Förloppet präglas av inflammationen i hjärnan eller hjärnhinnorna med dessa symtom: svår huvudvärk, hög feber, yrsel, ljuskänslighet och kraftig allmänpåverkan. Man kan också drabbas av talrubbningar, koncentrations- och minnesstörningar samt rörelsesvårigheter. Hos en tiondel av TBE-fallen förekommer förlamningar.

Diagnos och provtagning vid misstanke om TBE

En pågående TBE-infektion diagnostiseras genom blodprov. I första hand påvisas specifika TBE-antikroppar i serum. Prov från ryggmärgsvätskan, så kallad lumbalpunktion, bör alltid göras för att påvisa inflammation av det centrala nervsystemet.

Om man är vaccinerad mot TBE, gula febern eller japansk encefalit kan blodprovet visa bildning av antikroppar utan att man har TBE, en så kallad korsreaktion.

Förebyggande

Den förebyggande åtgärd mot TBE-infektion som finns är vaccination. Vaccination mot TBE introducerades i Sverige under 1980-talet. Två vaccin finns registrerade, och skyddseffekten anges till cirka 95 % efter två doser och 98 % efter genomgången grundvaccinering med tre doser. Vaccinationen tolereras väl.

TBE-vaccinationer rekommenderas i första hand till:

• Fast boende och sommarboende i särskilda riskområden.
• Personer som ofta vistas i områden med hög smittrisk, särskilt de som ofta blir fästingbitna.
• Personer som under lång tid exponeras för fästingar under vistelse på Åland eller i särskilda riskområden i Central- och Östeuropa inklusive Baltikum.

Allmänt för TBE-vaccinet gäller att:

• Personer som vill vaccinera sig behöver sällan avrådas eftersom vaccinet tolereras väl.
• Personer som visserligen bor i riskområden, men endast sällan vistas utomhus behöver inte vaccineras.
• TBE-vaccin till barn kan ges från ett års ålder och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn.

Dosering av TBE-vaccinet

TBE-vaccinationen ges vid flera tillfällen. För bästa skydd rekommenderas två doser det första året.

Det kortaste intervallet mellan dos 1 och 2 är 14 dagar. Dos 3 kan ges 5-12 månader efter dos 2. Skyddseffekten kan påräknas från 14 dagar efter dos 2.

Vid grundvaccination av personer från 60 år bör tre doser (0, 1 mån, 3 mån) ges för att säkerställa ett gott skydd, då antikroppssvaret kan vara sämre i denna grupp.

Påfyllnadsdos: Dos 4 ges tre år efter grundvaccinering. Därefter kan intervallet förlängas till 5 år för båda vaccinen.
Om risken för smitta är mycket hög finns det snabbvaccin som visserligen ger ett sämre skydd, men är bättre än att inte vaccineras alls.

Biverkningar till TBE-vaccin

Lokala biverkningar av TBE-vaccinet är vanligen lindriga och snabbt övergående. Feber över 38 grader är sällsynt. Allmän sjukdomskänsla, kropps- och huvudvärk rapporteras hos cirka 10 %. Allergiska hudreaktioner förekommer i enstaka fall. Svåra överkänslighetsreaktioner är mycket sällsynta.

Den neurologiska biverkan som med säkerhet har samband med TBE-vaccination, är en övergående nervinflammation hos cirka 1/100 000 vaccinerade

Försiktighet

• Överkänslighet mot protein.
• Vid graviditet och amning finns inget som talar för att vaccinet skulle vara fosterskadande eller på annat sätt påverka graviditet eller amning negativt.

Om TBE skulle utvecklas finns inte någon medicin mot själva virusinfektionen, utan man behandlar symtomen.

Prognos vid TBE

Dödligheten vid TBE är dessbättre låg, 0 -1,4 %, men sjukdomen kan uppvisa ett långdraget förlopp med utvecklande av ett mer eller mindre kroniskt sjukdomstillstånd (post-encefalitiskt syndrom) hos 40 % av de infekterade efter ett år.

Tillfrisknandet tar från några månader upp till ett år. Då sjukdomen har ett långdraget förlopp kan långvarig rehabilitering bli nödvändig.

Eventuella kvarstående symtom är främst intellektuella funktionsnedsättningar, som minnes- och koncentrationsstörningar, men även förlamningar.

Tre förlopp av TBE kan särskiljas: ett med tillfrisknande inom två månader (cirka en fjärdedel av patienterna), ett andra med ett mer långdraget förlopp som sträcker sig över flera år, och ett tredje med förlamningssymtom oberoende av hjärninflammationens svårighetsgrad.