Bältros

Så smittar bältros

Bältros kan smitta genom direktkontakt med sårvätska från blåsorna, och ger då vattkoppor hos dem (oftast barn) som aldrig haft vattkoppor.

Orsaker till bältros

Efter att man blivit smittad med vattkoppor förflyttar sig vattkoppsvirus från huden, längs med nervbanorna, till hudens nervknutor, där det blir inaktivt och ligger vilande. Om det aktiveras igen vandrar det längs nervbanorna till huden. Man vet inte säkert vilka faktorer som orsakar återaktiveringen, men risken ökar med åldern och vid nedsatt immunförsvar.

Bältros kan drabba människor i alla åldrar, men är vanligast hos personer över 50 år och hos personer som har nedsatt immunförsvar. Bältros kan ibland vara ett tecken på att immunförsvaret inte fungerar som det ska på grund av annan sjukdom, som hos personer med obehandlad HIV-infektion eller om man behandlas med cellgifter eller andra immunnedsättande mediciner.

Symtom på bältros

Det första tecknet på att vattkoppsvirus återaktiverats är en brännande känsla längs den nervbana som viruset vandrar efter. Nervbanorna bildar vanligtvis halvcirklar runt kroppen och smärtan och de efterföljande hudutslagen svarar mot dessa nervbanor och är nästan alltid halvsidiga.

Hudutslagen kan följas av lätt feber och svullna lymfknutor.

Två till tre dagar efter att smärtan startat, utvecklas det karakteristiska hudutslaget man får vid bältros, små blåsor med svullen, röd bakgrund.

Utslagen påminner om vattkoppsutslag, men täcker ett mindre område.

Utslagen är ofta som kraftigast efter tre till fem dagar från insjuknandet. Blåsorna går då sönder och det bildas sår som efterhand bildar sårskorpor. Efter två till tre veckor faller skorporna i regel av.

Hos vissa patienter, främst äldre, kan det göra ont flera veckor, eller månader, efter att skorporna fallit av. Smärtorna, som benämns postherpetisk neuralgi, kan bli mycket svåra.

Diagnos

Ofta kan en kombination av sjukdomshistorien och utslagens utseende vara nog. Virus kan påvisas i avskrap från blåsorna. Ett blodprov kan också stödja diagnosen bältros.

Möjlig försämring

• Utslagen blir infekterade av bakterier.
• Bältros i ögonen kan medföra ärrbildning på hornhinnan.
• Bältros i ansiktets nerver kan i sällsynta fall medföra tillfällig hörselnedsättning, balanssvårigheter, förlamning av ansiktsmuskler och förlust av smaknerver.
• Påverkan på hjärnan eller hjärnhinnorna kan förekomma och ge huvudvärk, förvirring och påverkan på talet.

Efterförlopp

För de flesta av dem som drabbas av bältros dämpas symtomen inom en månad. Speciellt äldre människor kan plågas av långvariga och svåra smärtor, även efter utslagen dämpats/försvunnit. Det är ovanligt att man drabbas av bältros mer än en gång i livet, men det förekommer.

Vad kan jag själv göra?

Det kan vara lindrande att använda puder eller zinkliniment.

Vad kan läkaren göra mot bältros?

• Om man fortfarande får nya blåsor kan läkaren eventuellt behandla med läkemedel mot vattkoppsvirus. Medicinen kan förkorta sjukdomstiden och förhindra spridningen av bältros och ges främst till personer över 50 år. Behandlingen fungerar bäst om man påbörjar den inom tre dygn efter den första blåsan. Den har ingen säker effekt på förekomsten av postherpetisk neuralgi.
• Ge behandling mot eventuell åtföljande bakteriell infektion eller andra komplikationssjukdomar.
• Ge smärtstillande behandling med tabletter, eventuellt kompletterat med en lokalbedövande kräm, dock oftast utan säkerställd effekt.

Vad kan man göra för att undvika bältros?

Det finns ett levande, försvagat vaccin mot bältros som kan minska risken för insjuknande och lindra infektionen om man insjuknar trots vaccination. Vaccinet kan ges till personer över 50 år.