Kan plötslig död hos idrottsutövare förhindras?

Plötslig död hos idrottsutövare drabbar cirka 1 av 200 000 unga idrottsutövare per år. De allra flesta fallen beror på hjärtfel.

Uppdaterad den: 2013-01-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vi vet lite om risken för plötslig död inom tävlingsidrott men uppmärksamheten på fenomenet har ökat allteftersom medierna förmedlar sådana händelser. TV-bilder där unga idrottsmän faller ihop på idrottsplatsen är spektakulära. Experterna räknar med att de allra flesta fallen av plötslig död hos en ung idrottsman (under 35 år) under fysiskt utövande, orsakas av hjärtfel. Problemet är att sådana händelser sällan ger symtom eller tecken i förhand vilket ger små möjligheter till att förutspå fenomenet.

Hjärtspecialister både i USA och i Europa har utarbetat riktlinjer för hur idrottsutövare som är i farozonen ska kunna upptäckas, innan det är för sent. Temat är emellertid omstritt och omdiskuterat. Kan en läkarundersökning bidra till att identifiera personer i riskzonen så att åtgärder för att förhindra plötslig död kan sättas in? I USA rekommenderas bara läkarundersökningar, i Europa rekommenderas även EKG.

Det förekommer redan vissa riktlinjer men bara några få nationer kräver läkarundersökning för tävlingsdeltagare – ett uttryck för den stora osäkerhet som fortsatt härskar kring denna problematik. Den internationella olympiska kommittén (IOC) rekommenderar screening som innefattar läkarundersökning och EKG för toppidrottsmän, baserat på de vetenskapligt utarbetade europeiska riktlinjerna. Det internationella fotbollsförbundet rekommenderar nu screening som därtill innefattar ekokardiografi för deltagande i internationella tävlingar.

Annons
Annons

Hur vanlig är plötslig död bland idrottsutövare?

Amerikanska siffror visar att plötslig död utan föregående skada förekommer hos cirka 1 av 200 000 unga idrottsutövare per år. En italiensk studie rapporterade en förekomst av plötslig död hos 2,3 (2,62 hos män och 1,07 bland kvinnor) per 100 000 idrottsutövare oavsett orsak. 2,1 fall per 100 000 orsakades av hjärt-kärlsjukdom. Plötslig död är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor (10:1). Bara ett fåtal idrottsutövare med hjärtfel är diagnostiserade innan de drabbas av plötslig död.

En italiensk studie fann att de vanligaste dödsorsakerna bland personer under 35 år var hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopatier), ovanligt tidig kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt) och medfödda förändringar på hjärtats blodådror (kranskärlsmissbildning).

Orsak

Det är ett brett spektrum av tillstånd som kan orsaka plötslig död under fysisk ansträngning hos unga idrottsutövare. Gemensamt för tillstånden är att det rör sig om olika former av hjärtfel – sjukdom i hjärtmuskeln (kardiomyopati, myokardit), förändringar i hjärtats blodådror (kranskärlssjukdom), fel i hjärtats elektriska ledningssystem (arytmogen högerkammarkardiomyopati, långt QT-syndrom, Brugadas syndrom), klaffel (aortastenos, mitralisklaffsjukdom) och Marfans syndrom. I vissa fall kan en kraftig, trubbig skada mot bröstet utlösa en livshotande hjärtrytmstörning (kammarflimmer).

Annons
Annons

Bruk av inflammationsdämpande mediciner, så kallade NSAID, har också föreslagits som en möjlig orsak, men uppges inte som någon viktig faktor i amerikanska och europeiska expertuttalanden.

Speciell betoning på vissa tillstånd

Hypertrofisk kardiomyopati. Tillståndet är en hjärtmuskelsjukdom där hjärtat växer. Detta är som nämnts den vanligaste orsaken till sportrelaterad plötslig död och har i USA funnits att vara orsaken i mer än en tredjedel av alla fall. Det kan föreligga en familjehistoria med den här sjukdomen eller fall av tidig plötslig död i familjen (under 50 år). Tillstånden kan ge ansträngningsutlösta bröstsmärtor eller leda till svimning. Vid läkarundersökning kan det i vissa fall upptäckas biljud.

Aortastenos. Det är ett klaffel i hjärtat som är lokaliserat till klaffen på övergången till huvudpulsådern (aorta). Tillståndet kan ge ansträngningsutlösta bröstsmärtor, andfåddhet, svimningstendenser, yrsel och svimning. Vid läkarundersökningen upptäcks ett lätt hörbart, karaktäristiskt biljud.

Kranskärlssjukdom. Detta är fall av angina pectoris och hjärtinfarkt i mycket ung ålder. Det kan föreligga familjehistoria på tidig kranskärlssjukdom, tidig plötslig död, medfödda fel på kranskärlen eller familjärt förhöjt kolesterol. Tillståndet kan ge ansträngningsutlösta bröstsmärtor, svimningar eller påfallande utmattning. Läkarundersökningen är vanligen normal.

Myokardit. Tillståndet orsakas av en inflammation i hjärtmuskeln. Personen kan klaga över trötthet, påfallande andfåddhet vid ansträngning, svimningar, hjärtklappning, rytmstörningar och det kan uppstå akut hjärtsvikt. Läkarundersökningen är vanligen normal, men hos vissa registreras extraslag, biljud och tecken på hjärtsvikt.

Marfans syndrom. Detta är ett medfött tillstånd som leder till en lång rad karaktäristiska tecken. Personerna är påfallande långa, har långa armar och långa fingrar, de kan ha klaffel i hjärtat, aortadissektion, ögonskador och andra organfel. Det kan föreligga familjehistoria på Marfans syndrom eller tidig plötslig död.

Arytmogen högerkammarkardiomyopati. Detta är ett hjärtrytmfel som följd av sjukdom i muskulaturen runt höger hjärtkammare. Det kan föreligga familjehistoria på tidig plötslig död. Tillståndet är något vanligare hos personer från Medelhavsområdet. Personen själv kan ha märkt av anfall av hjärtklappning eller upprepade svimningar. Läkarundersökningen är utan anmärkning.

Långt QT-syndrom. Tillståndet orsakas av ett elektriskt ledningsfel i hjärtat. Det kan föreligga familjehistoria på tidig plötslig död. Personen själv kan ha upplevt anfall av hjärtklappning eller upprepade svimningar. Läkarundersökningen är utan anmärkning. Brugadas syndrom är ett besläktat tillstånd som också kan leda till plötslig död bland unga idrottsutövare.

Nackdelar med screeningundersökningar

En systematisk läkarundersökning av friska idrottsutövare där tidiga tecken på sjukdom söks, kallas screening. En screeningsundersökning som har som mål att upptäcka personer med risk för hjärtsjukdom är en stor diagnostisk utmaning för läkarna. I många fall är det omöjligt att detektera sådana risker. I vissa fall är fynden så vaga att de är lätta att förbise och hos endast ett fåtal finns det klara tecken på hjärtsjukdom.

Eftersom testen som läkarna använder vid screeningundersökning inte är till 100 % träffsäkra, och förekomsten av dold hjärtsjukdom är liten (cirka 1 %), kommer de flesta utövarna som läkarna hittar något onormalt hos, egentligen att vara friska. Läkarna gör falska positiva fynd – förändringar som förefaller tyda på underliggande sjukdom men som vid närmare utredning visar sig vara falskt alarm. Med andra ord behöver onormala fynd vid läkarundersökningen inte alls betyda att du är i riskgruppen. Det måste bedömas genom en grundligare undersökning.

Eftersom hjärtfel är svårt att upptäcka, rekommenderas läkarna att använda standardiserade frågor och standardiserad fysisk undersökning för att öka chansen att finna eventuella fel.

De europeiska riktlinjerna rekommenderar att screening börjar vid 12–14 års ålder och upprepas minst vartannat år. I de svenska nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen 2008 rekommenderas inte screening av idrottsmän för att upptäcka hjärtfel.

Läkarundersökningen

Läkarundersökningen består av ett samtal där läkaren försöker detektera sjukdomar, tecken eller ärftlig disposition för hjärtsjukdom. Därtill kommer en fysisk undersökning där läkaren särskilt koncentrerar sig på att mäta puls och blodtryck, lyssnar på hjärtat och värderar eventuella tecken på Marfans sjukdom. Medan de amerikanska riktlinjerna avråder från rutinmässig EKG-kontroll, förordar de europeiska riktlinjerna EKG. Men en komplicerande faktor är att många läkare saknar kompetens att tyda ett EKG från en idrottsutövare. Utvärdering av ett sådant EKG kan därför innebära att en hjärtspecialist måste konsulteras. Eftersom de specialisterna är sällsynta på många ställen medför detta ett extra dilemma. Å andra sidan detekteras ytterst få fall av hjärtsjukdom om det inte görs några EKG.

I vilket fall som helst måste misstänkta fynd i sjukdomshistorian (anamnesen), vid läkarundersökningen och eventuellt från EKG, leda till vidare utredning hos hjärtspecialist.

Frågor som läkaren ställer

  • Har du någon gång svimmat eller nästan svimmat under eller efter kraftiga ansträngningar?
  • Har du någon gång känt av obehag, smärtor eller tryck över bröstet under fysiska ansträngningar?
  • Har du märkt att ditt hjärta slår onormalt fort eller att hjärtat hoppar över hjärtslag under fysisk ansträngning?
  • Blir du påfallande mer andfådd eller trött i samband med fysisk ansträngning än andra som du tränar tillsammans med?
  • Har en läkare någon gång sagt att du har högt blodtryck, högt kolesterol, biljud på hjärtat eller inflammation i hjärtat?
  • Har din läkare någon gång utfört/beställt en hjärttest på dig – EKG, ekokardiografi?
  • Har någon i familjen dött utan uppenbar orsak?
  • Har någon i familjen hjärtproblem?
  • Har någon i familjen dött av hjärtproblem eller plötslig död före 50 års ålder?
  • Har någon i familjen Marfans syndrom?

Referenser

  1. Corrado D, Basso C, Rizzoli G, Schiavon M, Thiene G. Does sports activity enhance the risk of sudden death in adolescents and young adults?. J Am Coll Cariol 2003; 42: 1959-63. PubMed
  2. Giese EA, O'Connor FG, Depenbrock PJ, Oriscello RG. The athletic preparticipation evaluation: Cardiovascular assessment. Am Fam Physician 2007; 75: 1008-14. American Family Physician
  3. Preparticipation Physical Evaluation. 3rd ed. Minneapolis, Minn.: McGraw-Hill/Physician and Sportsmedicine, 2005: 19-23, 47-50.
  4. Chizner MA. The diagnosis of heart disease by clinical assessment alone. Dis Mon 2002; 48: 7-98. PubMed
  5. Nishimura RA, Holmes DR Jr. Clinical practice. Hypertrophic obstructive cardiomyopathy. N Engl J Med 2004; 350: 1320-7. New England Journal of Medicine
  6. Corrado D, Pelliccia A, Bjørnstad HH, et al. Cardiovascular pre-participation screening of young competitive athletes for prevention of sudden death: proposal for a common European protocol. Eur Heart J 2005; 26: 516-24. PubMed
  7. Giese EA, O'Connor FG, Depenbrock PJ, Oriscello RG. The athletic preparticipation evaluation: Cardiovascular assessment. Am Fam Physician 2007; 75: 1008-14. PubMed
  8. Maron BJ, Thompson PD, Puffer JC, McGrew CA, Strong WB, Douglas PS, et al. Cardiovascular preparticipation screening of competitive athletes. A statement for health professionals from the Sudden Death Committee (clinical cardiology) and Congenital Cardiac Defects Committee (cardiovascular disease in the young), American Heart Association. Circulation 1996; 94: 850-6. Circulation
  9. Maron BJ, Douglas PS, Graham TP, Nishimura RA, Thompson PD. Task Force 1: preparticipation screening and diagnosis of cardiovascular disease in athletes. J Am Coll Cardiol 2005; 45: 1322-6. PubMed
  10. Maron BJ. Sudden death in young athletes. N Engl J Med 2003; 349: 1064-75. New England Journal of Medicine
  11. Maron BJ. Hypertrophic cardiomyopaty: a systematic review. JAMA 2002; 287: 1308-20. PubMed
  12. Corrado D, Basso C, Schiavon M, Thiene G. Screening for hypertrophic cardiomyopathy in young athletes. N Engl J Med 1998; 339: 364-9. PubMed

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons