Reumatisk feber


Uppdaterad den: 2013-02-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är reumatisk feber?

Reumatisk feber eller giktfeber (febris rheumatica) är en immunologisk reaktion i kroppen som uppträder efter en halsinfektion med betahemolytiska grupp A-streptokocker. Sjukdomen innebär ett diffust inflammationstillstånd i leder, hjärta, blodkärl, centrala nervsystemet och huden. De dominerande symtomen är ledinflammationer, hjärtinflammation, knutor i underhuden, utslag och Sydenhams korea.

Även om den akuta sjukdomen kan orsaka betydande sjuklighet och till och med leda till döden, så är det de långvariga skadorna på hjärtklaffarna som utgör den stora belastningen – reumatisk hjärtsjukdom med förstörda hjärtklaffar. Det här tillståndet beror på summan av skadorna från upprepade episoder av akut reumatisk feber, men förstagångsinfektion kan i vissa fall leda direkt till reumatisk sjukdom. Bland yngre patienter är mitralisklaffel den dominerande hjärtskadan, medan mitralisstenos i stigande grad blir det vanligaste tillståndet med stigande ålder.

Förekomst

Eftersom levnadsstandarden har blivit bättre, har akut reumatisk feber och reumatisk hjärtsjukdom blivit sällsynta sjukdomar i utvecklade länder. Behandling med antibiotika har också bidragit till att begränsa sjukdomens omfattning, men detta har mindre betydelse än välståndsökningen.

Annons
Annons

Akut reumatisk feber och reumatisk hjärtsjukdom förekommer i dag i stort sett bara i utvecklingsländer. Enligt en WHO-rapport (2004) var det minst 15,6 miljoner människor som levde med reumatisk hjärtsjukdom 2004. Förekomsten är högst i afrikanska länder söder om Sahara, på öar i Stilla havet och bland ursprungsbefolkningarna i Australien och Nya Zeeland. Frekvensen av reumatisk hjärtsjukdom ökar med åldern och når sin högsta nivå i åldersgruppen 25–34 år. Enligt WHO:s uträkning kan 233 000 dödsfall per år tillskrivs reumatisk hjärtsjukdom och akut reumatisk feber.

Akut reumatisk feber är ett sällsynt tillstånd bland de yngsta barnen, bara 5 % av fallen uppstår bland barn under fem år och tillståndet är i praktiken okänt bland barn under två år. Den första episoden med reumatisk feber är vanligast precis före puberteten, avtar i slutet av tonåren och är sällsynt bland vuxna som är äldre än 35 år. Återkommande episoder är särskilt vanligt bland tonåringar och i tidig vuxenålder.

Orsak

Mitralisklaffel

Reumatisk feber uppträder efter en föregående halsinflammation. Tecken på reumatisk feber kommer i regel två till tre veckor efter halsinfektion med streptokocker, men symtomen kan komma så tidigt som efter en vecka och så sent som efter fem veckor. Den rådande hypotesen är att reumatisk feber uppstår som en följd av en autoimmun process som utlöses av halsinfektion med grupp A-streptokocker.

Annons
Annons

Inflammation i hjärtat är den allvarligaste följden av sjukdomen. Mitralisklaffen (klaffen mellan vänster förmak och kammare) angrips i 75–80 % av fallen, aortaklaffen i 30 % av fallen.

Symtom och tecken

Inflammation i hjärtat. Förekommer hos 80–90 %. Kan uppträda som bröstsmärtor, hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt.

Ledinflammation. Uppträder hos två tredjedelar av patienterna och kommer två till fyra veckor efter streptokockinfektion. Varar i en till fem veckor och läker ut helt i vanliga fall. Ledinflammationen flyttar sig ofta från led till led. Ofta varar inflammationen i den enskilda leden bara i några få dagar, för att sedan sprida sig till nästa led.

Utslag (erythema marginatum). Kliande utslag med skarp avgränsning mot periferin och mer diffus avgränsning mot centrum. Utslagen kan komma och gå.

Knutor i underhuden. Är en förhållandevis ovanlig följd av reumatisk feber hos vuxna, men är vanligare hos barn. Håller i sig i dagar och veckor, och kan komma tillbaka.

Sydenhams korea (St. Veits-dans). Kan i vissa fall vara den enda följden av reumatisk feber. Detta drabbar 10–40 %. Sydenhams korea är vanligare hos flickor och ses sällan hos vuxna. Vid detta tillstånd uppstår snabba, planlösa och ofrivilliga rörelser samt muskelsvaghet, symtom som ofta åtföljs av känslomässiga störningar. Tillståndet är skrämmande, men går nästan alltid över av sig självt.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån förekomsten av flera av ovanstående symtom eller tecken (Jones kriterier), förhöjd blodsänka (SR) och CRP, samt att pågående eller nyligen genomgången infektion med grupp A-streptokocker påvisas i laboratorieanalyser. EKG kan också visa typiska förändringar.

Behandling

Det är vanligt att behandla med penicillin för att utrota streptokockerna från halsen.

Patienten bör hålla sig lugn tills feber och blodsänka går ned och vilopulsen sjunker till under 100.

Det finns ingen enstämmig enighet bland experterna om vilken behandling som bör sättas in utöver ovanstående. Inflammationshämmande läkemedel används ofta (NSAID-preparat), till exempel kortison. Men den behandlingen är kontroversiell och det saknas bevis för att denna typ av behandling minskar risken för hjärtsjukdom.

Om man har haft reumatisk feber en gång är risken för att nya streptokockinfektioner ska leda till reumatisk feber starkt förhöjd. Vid upprepade episoder med reumatisk feber ökar också risken för allvarlig hjärtsjukdom. Därför är det vanligt att barn med reumatisk feber och alla som har haft reumatisk feber med påvisad sjukdom i hjärtat, rekommenderas behandling med penicillin i upp till fem år efter den första episoden med reumatisk feber.

Prognos

Första episoden med reumatisk feber kan vara i veckor eller månader. Ledsjukdomen går nästan alltid över. Hjärtinflammationen kan leda till bestående klaffel. Sjukdomen har ett samband med ökad dödlighet både i den akuta fasen (myokardit) och efteråt (klaffel).

Den omedelbara dödligheten är 1–2 %. Patienter som får skador på hjärtklaffarna löper också ökad risk för allvarliga komplikationer i hjärtat senare i livet.


Annons
Annons
Annons