Fakta | Hematologi

Svullna lymfkörtlar, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2012-10-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är svullna lymfkörtlar?

  • Lymfkörtlar är ansamlingar av lymfceller. Lymfkörtlarna är viktiga faktorer i vårt försvarssystem mot infektioner (immunsystemet) och de hjälper till att skydda kroppen mot sjukdomar. När främmande bakterier tränger in i kroppen arbetar lymfsystemet med att oskadliggöra dessa. Lymfkörtlarna svullnar då upp. Lymfsystemet medverkar också till att reparera skador vid sjukdomar eller andra skador.

Var sitter lymfkörtlarna?

  • Lymfkörtlar finns i stora delar av kroppen:
    • Det finns stora ansamlingar av lymfkörtlar i bukhålan och brösthålan.
    • Utvändigt på kroppen finns det lymfkörtlar på halsen, i armhålorna och i ljumskarna.

Hur fungerar lymfkörtlarna?

  • När du är frisk och i god form är lymfkörtlarna små och mjuka, ofta så mjuka att det inte går att känna dem under huden. När de arbetar med att bekämpa sjukdom växer körtlarna och blir ofta lätta att känna med fingrarna.
  • När lymfkörtlarna är större än 10 mm i diameter tolkar vi det som ett tecken på att de är aktiva, och därmed ett tecken på sjukdom. (I ljumsken kan körtlarna normalt vara upp till 15 mm). När immunsystemet har vunnit kampen, det vill säga när sjukdomen är övervunnen, återgår körtlarna långsamt till sin vanliga storlek. Om sjukdomen är kronisk kan körtlarna förbli förstorade.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Akuta infektioner:
    • Orsakar övergående körtelsvullnad
    • Ont i halsen och halsfluss kan göra att lymfkörtlarna på halsen svullnar
    • Inflammationer i fingrar eller armar gör att de närmaste lymfkörtlarna i armhålan svullnar
    • Inflammationer i foten eller i underlivet ger svullna lymfkörtlar i ljumsken
  • Körtelfeber (mononukleos):
    • Ger svullna lymfkörtlar över hela kroppen
    • Sjukdomsbilden präglas av halssmärtor, hög feber och svullna lymfkörtlar på halsen, ofta innan allmänna symtom uppstår

Sällsynta orsaker

  • Toxoplasmos:
    • Infektion med mikroorganismen Toxoplasma gondii
    • 80 % av infektionerna ger inga symtom
    • Symtomen varierar och kan vara sjukdomskänsla, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk och ont i halsen
    • Svullna och oömma lymfkörtlar, särskilt på huvud och hals, är det vanligaste fyndet
    • Diagnosen ställs som regel med hjälp av serologiska prover
  • Harpest (tularemi):
    • Tularemi är en infektion hos gnagare, särskilt kaniner, lämlar och sorkar, som kan smitta människor
    • Tillståndet orsakar feber, huvudvärk, illamående och trötthet. På smittstället bildas en liten knöl som efterhand blir till ett sår och lymfkörtlarna i området svullnar
  • Brucellos:
    • Mycket sällsynt i Sverige men är utbredd i stora delar av de tropiska och subtropiska länderna
    • Smittar från nötboskap, får, gris och get
    • Akut insjuknande med generell sjukdomskänsla. Ofta feber som kommer och går, särskilt på natten, och kan bli kronisk. Lymfkörtlarna på halsen och i armhålan svullnar, även lever och mjälte svullnar
  • Lymfcancer (lymfom):
    • Non-Hodgkin-lymfom:
      • Cirka 1 800 fall per år i Sverige. Uppträder sällan före 40 års ålder
      • Okontrollerad tillväxt av lymfceller runt om i kroppen
      • Typiskt är förstorade lymfkörtlar, nattliga svettningar, klåda, viktminskning, orkeslöshet och feber
    • Hodgkins lymfom:
      • Cirka 200 fall per år i Sverige. Uppträder oftast i åldersgruppen 20–40 år och över 50 år
      • Okontrollerad tillväxt av lymfceller lokalt eller spritt i kroppen
      • Börjar ofta som en förstorad och oöm lymfkörtel, oftast i halsregionen eller armhålan
      • Typiska allmänsymtom är nattliga svettningar, klåda, viktminskning, trötthet och feber
  • Blodcancer (leukemi):
    • Akut lymfatisk leukemi:
      • Lymfcellsleukemi, ses oftast hos barn och utgör 80 % av alla barnleukemier
      • Typisk sjukdomsbild med blodbrist (anemi), blödnings- och infektionstendens, eventuellt förstorade lymfkörtlar, måttligt förstorad lever och mjälte, eventuellt skelettömhet
    • Akut myeloisk leukemi:
      • Blodcancer som oftast uppträder hos vuxna
      • Typisk sjukdomsbild med blodbrist (anemi), blödnings- och infektionstendens, eventuellt förstorade lymfkörtlar, måttligt förstorad lever och mjälte, eventuellt skelettömhet
    • Kronisk lymfatisk leukemi:
      • Upp till 60 % av patienterna är utan symtom när diagnosen ställs
      • Symtomen kan vara förstorade, oömma lymfkörtlar, trötthet, viktminskning, tidig mättnadskänsla på grund av förstorad mjälte
    • Kronisk myeloid leukemi:
      • Sällsynt leukemiform som ger gradvis utvecklad trötthet, nedsatt aptit, tidig mättnadskänsla, klåda, nattliga svettningar och värmeintolerans
  • Andra cancersjukdomar:
    • Förstorade, hårda och knöliga lymfkörtlar kan i enstaka fall tyda på en underliggande cancersjukdom.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Lymfkörtlar som är förstorade i flera veckor bör undersökas av läkare.
  • Svullna lymfkörtlar och sjukdomskänsla i mer än en vecka är också anledning till läkarundersökning.
  • Förstorade lymfkörtlar efter infektioner är ofarliga och går tillbaka av sig själv. Små knutor kan kvarstå utan att det är onormalt.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria (anamnes)

Läkaren frågar dig:

  • Hur länge har du haft förstorade lymfkörtlar?
  • Kom lymfkörtelsvullnaden i samband med en annan sjukdom?
  • Har du haft ont i halsen?
  • Har du haft kontakt med djur som kan ha smittat dig?
  • Känner du dig sjuk? Har du feber, gått ner i vikt eller känner dig trött?
  • Svettas du på nätterna?

Läkarundersökningen

  • I de flesta fall är orsaken ett ofarligt tillstånd och läkaren gör då en begränsad läkarundersökning.
  • Om diagnosen är osäker gör läkaren en grundlig helkroppsundersökning och känner särskilt på lymfkörtlarna i ljumsken, armhålan och på halsen. Läkaren undersöker också om mjälten eller levern är förstorad.

Andra undersökningar

  • Om diagnosen är uppenbar och orsaken är ett ofarligt tillstånd behövs det inte en massa prover.
  • Om diagnosen är oklar tar läkaren vanligen sänka, CRP och Hb (blodvärde). Det kan också bli aktuellt att räkna antalet vita blodkroppar och blodplättar samt eventuellt ta ett blodutstryk. Blodprover för att undersöka antikroppar mot olika infektioner skickas till ett sjukhuslaboratorium. Andra prover kan också bli aktuella beroende på vilka diagnoser läkaren misstänker.
  • Vid misstanke om cancerförändringar måste vävnadsprov tas (biopsi) från en lymfkörtel för mikroskopisk undersökning (histologi).

Remiss till specialist

  • Vid långvarig svullnad i en eller flera lymfkörtlar utan någon säker förklaring remitteras du till specialist för vidare utredning.
  • Om det finns tecken på allvarligare sjukdom kan inläggning på sjukhus bli aktuellt.