Fakta | Hematologi

Blödningstendens, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2012-10-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är blödningstendens?

  • I kroppens blodkärl bildas hela tiden små blodproppar som sedan löses upp.
  • Kroppen har både ett system som levrar blodet (koagulationssystemet) och ett system som löser upp blodproppar (fibrinolytiska systemet).
  • Normalt finns en balans mellan dessa system, så att blodet håller sig flytande i blodkärlen och levrar sig vid skador, blödningar och liknande.
  • Blödningstendens kallas det om det upplösande systemet (fibrinolytiska) får övertag över det blodlevrande systemet. Blodet blir då "för tunt" – vilket medför att du blöder lättare och att blödningar inte avstannar lika snabbt som normalt.

Vad är symtomen på blödningstendens?

  • Symtomen är att du:
    • Lätt får blåmärken, även om du inte har slagit dig
    • Blöder längre än normalt om du skadar dig

Orsaksmekanismer

  • Blödningstendenser kan ha många olika orsaker, men huvudgrupperna är följande:
    • Blodkärlssjukdom
    • Blodplättssjukdom (trombocytsjukdom)
    • Defekter i blodlevringssystemet (koagulation och/eller fibrinolys)
  • Vissa läkemedel kan medföra blödningstendens. Detta är den vanligaste orsaken till blödningstendens utanför sjukhus. Läkemedel som används för att förtunna blodet, som till exempel acetylsalicylsyra eller warfarin är vanligast. Många patienter har också besvär med blåmärken på grund av medicin som innehåller kortison.

Vad är orsaken till blödningstendens?

Vanliga orsaker

  • Läkemedelsbiverkning:
    • De preparat som oftast ger ökad blödningstendens är warfarin, salicylater, kortison, heparinpreparat samt olika blodplättshämmande medel
  • Brist på blodplättar (trombocytopeni):
    • Kan uppträda vid en lång rad sjukdomar som benmärgssvikt (aplastisk anemi), idiopatisk trombocytopen purpura (ITP), trombotisk trombocytopen purpura (TTP), disseminerad intravasal koagulation (DIC), non-Hodgkins lymfom, Hodgkins lymfom, massivt förstorad mjälte med mera
    • Ger små hudblödningar (petekier), blåmärken (purpura) och blödningar i slemhinnorna
  • Defekta blodplättar (trombocytopati):
    • Kan uppträda vid många olika sjukdomar, till exempel benmärgssjukdomar, njursvikt, leversvikt, anemi till följd av brist på vitamin B12 eller folsyra och behandling med blodplättshämmare
    • Förekommer även vid medfödda blodplättsdefekter som von Willebrands sjukdom
    • Ger små hudblödningar (petekier), blåmärken (purpura) och blödningar i slemhinnorna

Sällsynta orsaker (enskilda sjukdomar)

  • Hemofili (blödarsjuka):
    • Blödarsjuka är en ärftlig störning av kroppens koagulationssystem
    • Ger en uttalad blödningstendens, särskilt i form av blödningar i leder, muskler och urinvägar
  • Andra koagulationsstörningar:
    • Von Willebrands sjukdom:
      • Tillståndet ger varierande grad av blödningstendens
      • Hos kvinnor kan det ge kraftiga menstruationsblödningar, men det ger även frekvent näsblod
    • Disseminerad intravasal koagulation:
      • Tillstånd som uppstår i samband med allvarlig underliggande sjukdom, till exempel infektion, allvarliga vävnadsskador, vid cancersjukdom och under graviditet
      • Den sjuka är påverkad av grundsjukdomen samt ett akut uppträdande blödningstillstånd
  • Idiopatisk trombocytopen purpura (ITP):
    • Blodplättsbrist utan känd orsak
    • Akut ITP uppträder hos barn, ofta efter en infektion. Tillståndet uppstår snabbt och går över av sig självt
    • Kronisk ITP uppträder ofta hos yngre kvinnor och har ett pendlande förlopp
    • Typiska fynd är små hudblödningar (petekier), blåmärken (purpura) och blödningar i slemhinnorna
  • Trombotisk trombocytopen purpura (TTP):
    • Blodplättsbrist som ger blodproppar
    • Kan ge blodproppssymtom från hjärnan och njurarna
    • Patienten har feber och är ofta kritiskt sjuk med sänkt medvetandegrad, njursvikt eller svikt i flera organ samt hudblödningar
  • Cancersjukdomar:
    • Myelodysplastiskt syndrom:
      • En grupp tillstånd som karakteriseras av minskat antal röda blodkroppar (anemi), vita blodkroppar och blodplättar
      • Eventuella symtom eller fynd är anemi, infektionstendens, blödningstendens
    • Non-Hodgkins lymfom eller Hodgkins lymfom:
      • Lymfcancersjukdomar, ofta med typiska allmänsymtom som nattsvettningar, klåda, viktnedgång, kraftlöshet och feber
  • Kärlskörhet:
    • Oslers sjukdom:
      • Ärftlig kärlsjukdom som medför blödningar från slemhinnor i näsa, magtarmkanalen, lungor eller urinvägar
    • Cushings syndrom:
      • Sjukdom med ökad produktion av kortisol i kroppen
      • Medför viktökning, trötthet, bortfall av menstruation, psykiska förändringar (depression)
      • Patienten får "månansikte", kraftig nacke, bukfetma, ökad hårväxt, hudblödningar, bristningsmärken i huden på magen

När ska du söka läkarhjälp?

  • Vid ökad blödningstendens bör du kontakta läkare omgående.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria (anamnes)

Läkaren kan fråga dig om följande:

  • Vilka blödningar har du lagt märke till? Prickar, blåmärken, större blödningar, blödningar i slemhinnor?
  • Förekommer blödningssjukdomar i familjen?
  • Använder du mediciner som kan medföra blödningsrisk?
  • Har du några andra sjukdomar?

Läkarundersökningen

  • Läkaren gör en noggrann kroppsundersökning.

Andra undersökningar

  • En lång rad blodprover behövs.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • I akuta och allvarliga fall blir du inlagd på sjukhus.
  • Vid mindre dramatiska och långvariga besvär kan utredningen genomföras inom öppenvård av en specialist i invärtesmedicin eller blodsjukdomar.