Hudkomplikationer under graviditeten


Uppdaterad den:
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hudsjukdomar kan uppstå under graviditeten. Det rör sig antingen om förbättring eller försämring av befintlig hudsjukdom, eller hudsjukdom som uppstår som en komplikation av graviditeten.

Befintlig hudsjukdom

Hudsjukdom som funnits före graviditeten kan förändras under graviditeten. Nedan nämns några av de vanligaste hudsjukdomarna som kan påverkas av graviditeten:

  • Atopiskt eksem och psoriasis:
    • Dessa hudsjukdomar kan bli bättre eller sämre under graviditeten. Atopiska förändringar kan förvärras hos vissa som en följd av graviditetsklåda. Psoriasis förbättras ofta under graviditeten
  • Svampinfektioner:
    • Kräver vanligtvis längre behandlingstid under graviditeten
  • Hudcancer, malignt melanom:
    • Graviditetens påverkan på utvecklingen och prognosen av hudcancer diskuteras, men en studie av gravida kvinnor med melanom tydde inte på att överlevnaden påverkades av graviditeten

Graviditetsspecifika hudsjukdomar

Polymorft graviditetsutslag (polymorphic eruption of pregnancy, PEP)

PEP (också kallat Pruritiska urtikariella papler och plack under graviditeten, PUPPP) är den vanligaste graviditetsspecifika hudsjukdomen och den förekommer i en av 130–300 graviditeter. Tillståndet är vanligare under första graviditeten och vid flerbördsgraviditeter, och familjär ansamling är beskriven.

Annons
Annons

Orsaken är okänd. Det antyds en koppling mellan sjukdomen, moderns immunsystem och celler hos fostret. Att förekomsten ökar bland kvinnor med flerbördsgraviditeter kan betyda att hudsträckning spelar en roll för att utlösa en immunreaktion.

Tillståndet uppstår under tredje trimestern. Det ger intensiv klåda med utbrott av nässelutslagsliknande förändringar och prickar (papler) med eller utan röda hudområden. Utslaget uppträder först på buken, ofta samtidigt med bristningar, och ibland drabbas även armar och ben. Ansiktet drabbas vanligtvis inte.

Det finns inga belägg för att tillståndet innebär någon risk för det ofödda barnet.

Annons
Annons

Det finns ingen specifik behandling. Allergitabletter (antihistaminer) och lokala kortisonsalvor kan användas mot klådan. Vid svåra besvär kan det bli aktuellt att ge kortison i tablettform.

Utslagen går vanligtvis tillbaka en–två veckor efter förlossningen.

Graviditetsklåda

Generell klåda under graviditet är vanligt. Orsaken är okänd. Det uppstår röda papler framförallt på de yttre sidorna av armar och ben.

Graviditetsklåda kan ibland vara ett tecken på sjukdom i gallgångarna och levern (se diskussion nedan). Det är därför nödvändigt att ta blodprover för att klargöra om det finns förändringar i leverproverna. Om levervärdena är normala är tillståndet godartat. Det finns inga belägg för att detta godartade tillstånd har någon skadlig effekt på fostret. Behandlingen består i att använda medelstarka kortisonsalvor eller allergimedicin.

Gallansamling under graviditeten

Intrahepatisk kolestas under graviditeten är termen för en komplikation som medför förlångsammad utsöndring av gallprodukter från levern till gallgångarna. Detta leder till förhöjda gallsyror i blodet. Incidensen varierar i olika delar av världen. I Sverige är incidensen 1,5 %. I USA rapporteras tillståndet förekomma i en av 130–1300 graviditeter. Orsaken är fortfarande kontroversiell. En familjär historia är vanlig och det kan finnas fall av gallsten i familjen.

Det mest framträdande symtomet är klåda, framförallt kvällstid. Klådan är framförallt lokaliserad till handflator och fotsulor och är av en brännande karaktär. De flesta insjuknar i tredje trimestern. I svåra fall kan gulsot förekomma. Sjukdomen i sig ger inga utslag, men det kan uppstå rivmärken på grund av den kraftiga klådan.

Det finns risk för för tidig födsel, missfärgat fostervatten och intrauterin fosterdöd. Risken för komplikationer ökar med koncentrationen av gallsyror i blodet.

Behandlingen är allergitabletter mot mild klåda. Medlet ursodeoxycholsyra används i svåra fall för att lindra klåda, minska gallsyranivåer och leverenzymer. Behandling har inte säkert påvisat minskad risk för fostret. Vissa rekommenderar att förlösa barnet i 38:e veckan, men effekten av detta är inte tydlig.

Tillståndet går vanligtvis över efter födseln. Det finns en ökad risk för att tillståndet återkommer i senare graviditeter.

Graviditetspemfigoid

Tillståndet kallas även herpes gestationes eller pemfigoida gestationer. Komplikationen är mycket sällsynt och förekommer i en av 10 000–50 000 graviditeter under den andra eller tredje trimestern. Det betyder i genomsnitt 2–10 fall per år i Sverige. Det är en autoimmun sjukdom.

Förloppet kan variera, men oftast förbättras tillståndet i slutet av graviditeten för att sedan ånyo bryta ut efter förlossningen. Lokaliserade kliande papler, plack och vätskefyllda små blåsor (vesiklar) utvecklas till mer utbredda blåsor (bullae). Vanligtvis börjar utslaget runt naveln. Ansikte, hårbotten och slemhinnor är vanligtvis inte drabbade.

5–10 % av nyfödda barn kan ha urtikarialiknande, vesikulära eller bullösa utslag. Det finns risk för för tidig födsel, låg födelsevikt och fosterdöd.

Behandlingen består av allergitabletter och kortisonsalvor i lindriga fall. I svåra fall ges kortisontabletter. Viktigt med intensiv övervakning av graviditeten.

Användning av p-piller eller förnyade graviditeter kan orsaka utbrott av sjukdomen. Dessa patienter löper ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar, till exempel Graves sjukdom.

Impetigo herpetiformis

Detta är en sällsynt hudsjukdom som uppträder under den andra hälften av graviditeten. Frågan om denna sjukdom är specifik för graviditeten eller om den förvärras av graviditeten är kontroversiell. Det är en form av så kallad pustulös psoriasis.

Fysiska symtom kan vara illamående, kräkningar, diarré, feber, frossa och förstorade lymfkörtlar. Utslagen består av runda, böjda eller oregelbundna fläckar täckta med små, smärtsamma varblåsor (pustler). Hudförändringarna uppträder oftast på låren och i ljumsken, men utslagen kan flyta ihop och sprida sig till bålen, armar och ben. Ansikte, händer och fötter drabbas inte.

Sjukdomen innebär ökad risk för sviktande moderkaksfunktion och fosterdöd, vilket motiverar noggrann övervakning av graviditeten. Behandlingen är kortisontabletter. Vid infektioner används antibiotika. Tillståndet går oftast tillbaka efter förlossningen, men det kan komma tillbaka under senare graviditeter.

Pruritisk follikulit under graviditeten

Detta är en relativt sällsynt hudsjukdom under graviditeten. Den förekommer i andra och tredje trimestern. Sjukdomen är förmodligen underrapporterad eftersom många får fel diagnos. Orsaken är oklar.

Trots namnet (pruritus betyder klåda) är inte klåda ett framträdande drag. Röda, akneliknande papler och sterila pustler uppträder på buken, armarna, bröstet och ryggen.

Det finns inga belägg för att tillståndet har någon skadlig effekt på fostret. Kortisonsalva, aknemedel (benzoylperoxid) eller ljusbehandling med ultraviolett B är behandlingsalternativen. Tillståndet går tillbaka efter förlossningen.

Hyperpigmentering

Hyperpigmentering av huden förekommer i viss utsträckning hos alla gravida på grund av hormonförändringar. Hyperpigmentering i ansiktet, melasma, förvärras av solexponering. Oftast försvinner hyperpigmenteringen efter förlossningen, men kan i vissa fall kvarstå under flera månader.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons