Förändringar i kroppen under graviditeten och dess inverkan vid fysisk aktivitet

Informationen är baserad på amerikanska riktlinjer.

Uppdaterad den: 2013-03-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Rörelseapparaten

Anatomiska och fysiologiska förändringar under graviditeten kan påverka rörelseapparaten, både i vila och vid fysisk ansträngning. Den mest uppenbara förändringen är viktökning. Den ökade vikten kan leda till en starkt ökad belastning på leder som höfter och knän, till exempel i samband med löpning. Sådan belastning kan leda till obehag i friska leder och öka skadan hos personer med tidigare ledskador. En förskjutning av tyngdpunkten gör att gravida blir svagare i ryggen, vilket ökar risken för övergående ryggbesvär.

Man har inte visat vetenskapligt att den ökade vikten under graviditeten skadar lederna. Man har heller inte visat att andra graviditetsförändringar leder till skador på muskler och skelett i samband med fysisk aktivitet under graviditeten. Vid besvär från rörelseapparaten bör dock gravida kvinnor som tränar, eller är mycket fysiskt aktiva, tala om detta med sin barnmorska eller läkare.

Livmodern

Mätningar där man har undersökt aktiviteten i livmodern hos kvinnor som tränar har inte visat några väsentliga förändringar i livmoderns muskelsammandragningar under de sista åtta veckorna av graviditeten. I de fall forskare har hittat ökade sammandragningar i livmodern under fysisk aktivitet har styrkan i dessa sammandragningar varit låga. Det finns inga vetenskapliga hållpunkter för att kraftig fysisk aktivitet kan utlösa en för tidig förlossning. Kvinnor som tidigare har fött för tidigt, eller som ligger i riskzonen för tidig födsel, till exempel kvinnor som bär på tvillingar, får dock rådet att minska aktiviteten under graviditetens andra och tredje trimester.

Annons
Annons

Näringsbehov

Efter graviditetsvecka 13 krävs cirka 300 kalorier extra per dag för att täcka det extra behov som en graviditet medför. Energibehovet ökar ytterligare vid fysisk aktivitet. Under viktbärande aktiviteter, som att gå, ökar energibehovet i takt med viktökningen under graviditeten. Gravida kvinnor förbränner mer kolhydrater än kvinnor som inte är gravida, vilket verkar vara en normal konsekvens av graviditeten.

Hjärtat och cirkulationen

Graviditet medför stora förändringar i blodcirkulationen. Förändringarna innebär ökad blodvolym, snabbare puls, mer blod som pumpas ut från hjärtat per minut, samt ett minskat motstånd i kroppens mindre blodkärl. Halvvägs in i graviditeten pumpar hjärtat ut 30–50 % mer blod i blodomloppet, jämfört med före graviditeten. Blodtrycket går ned 5–10 mmHg fram mot mitten av graviditeten, men ökar sedan gradvis tills det når värdena före graviditeten. De här cirkulationsförändringarna skapar en reservkapacitet som är nödvändig för att säkra närings- och syretillförseln både till mor och foster, i vila och under aktivitet.

Cirkulationsförändringar knutna till kroppens position är av betydelse för gravida både i vila och under ansträngning. Efter den första trimestern kommer livmoden/fostret att trycka mot blodkärlen i buken när mamman ligger på rygg. Detta hämmar blodtillförseln tillbaka till hjärtat, vilket minskar mängden blod som pumpas ut av hjärtat. Av den här anledningen bör gravida undvika att ligga på rygg, både i vila och under träning. Att stå helt stilla leder också till att en klart minskad blodvolym pumpas ut av hjärtat, så detta bör också undvikas.

Annons
Annons

Det är oklart hur den gravidas hjärtfrekvens reagerar på jämn submaximal träning. Det finns rapporterat både sviktande och normal reaktion på viktbärande och icke-viktbärande belastningar. Detta gör det lite svårt att använda hjärtfrekvensen som ett bra mått för att reglera intensitet i träning under graviditeten.

Andhämtning

Graviditeten leder till stora förändringar i andhämtningen. Mängden luft som andas in och ut ökar med cirka 50 %. Detta ökar syremängden i blodet – mest under den första trimestern, för att sedan avta under de påföljande trimestrarna fram till födseln. Syreupptaget i kroppen ökar också. På grund av ett ökat syrebehov i vila och ett ökat andningsarbete, på grund av att den förstorade livmodern pressar upp mellangärdet och lungvolymen därför blir mindre, så minskar också mängden tillgängligt syre för en gravid kvinna som konditionstränar. Kroppens maxkapacitet blir därför något minskad. Hos en del vältränade kvinnor verkar dock inte det maximala syreupptaget minska och man ser inte heller förändringar i syrabasbalansen under träning i graviditeten, jämfört med icke-gravida.

Temperaturreglering

Cirkulationen påverkas mest av det ökade ämnesomsättningsbehov (metabola behov) som träning medför. Därför är det avgörande hur kroppen ska klara av att göra sig av med överskottsvärmen som bildas under träning. Värmeproduktionen ökas dessutom under graviditeten. Ökningen i kroppstemperaturer under träning är direkt knuten till träningens intensitet. Vid måttlig träningsintensitet med aeroba övningar i normal temperatur ökar bastemperaturen hos kvinnor som inte är gravida med 1,5 °C under första 30 minuterna av träningen och når sedan en platå om träningen fortsätter ytterligare 30 minuter. Kroppen gör sig av med överskottsvärmen genom ökad blodcirkulation i huden och svettning. Om värmeproduktionen överstiger kroppens förmåga att göra sig av med värmen, till exempel under träning i värme, fuktiga omgivningar eller i samband med högintensiv träning, kommer kroppstemperaturen fortsätta öka. Under långa träningspass kan vätskeförlusten minska möjligheten att svettas, vilket i sin tur minskar värmeminskningen och ökar kroppstemperaturen. Att upprätthålla vätskebalansen och därmed blodvolymen är därför viktigt för temperaturregleringen.

Kunskap om effekten av träning för kroppstemperaturen under graviditeten är begränsad. Fostrets temperatur är cirka 1 °C högre än mammans temperatur. I djurstudier har man visat att en ökning i mammans temperatur på över 1,5 °C i den tidiga fasen av fostrets utveckling kan vara skadligt. Temperaturer över 39 °C under de första 45–60 dagarna av graviditeten kan alltså tänkas vara skadligt även hos människor. Det finns dock inga rapporter om att hög temperatur i samband med träning har lett till fosterskador.

Fostrets reaktion på träning

Vid en okomplicerad graviditet är risken för fosterskador på grund av att mamman tränar, mycket liten. De allra flesta risker för fostret är hypotetiska. Det verkar som om barnets födselvikt i liten grad påverkas av träning hos kvinnor som har ett tillräckligt energiintag. Studier av idrottsutövare som fortsätter med förhållandevis hård fysisk träning under graviditeten, tyder på att sådana aktiviteter innebär mycket liten risk.

Läkarbedömning

Uppföljning av gravida som tränar har inte gjorts tillräckligt genom de rutinmässiga graviditetskontrollerna. Om det inte föreligger medicinska tillstånd som förvärras vid fysisk träning bör den gravida uppmanas att delta i regelbundna fysiska aktiviteter med måttlig intensitet. Elitidrottare som fortsätter med hårdträning har kanske behov av tätare uppföljning.


Annons
Annons
Annons