Abort

Abort

I Sverige har vi fri abort. Detta betyder att en gravid kvinna, fram till och med den 18:e graviditetsveckan, själv kan bestämma om hon vill fortsätta sin graviditet eller ej.


Uppdaterad den: 2016-03-31
Författare: Adam Carstens
Uppdaterare: Suzanne Lindström, barnmorska och sexualrådgivare

Annons

Efter 18:e veckan kan man få abort om man har synnerliga skäl, efter ansökan till socialstyrelsen. En sådan ansökan beviljas inte om fostret kan antas vara livsdugligt, i praktiken inte efter 22:a veckan såvida inte fostret har livshotande skador, eller om kvinnans hälsa hotas av graviditeten. Man räknar graviditetsveckor från och med den senaste menstruationens första dag, alltså inte den dagen man blir gravid, utan cirka två veckor tidigare.

Hur gör man om man funderar på abort?

Man skall ringa direkt till närmaste Abortmottagning eller gynekologisk mottagning så snart man funderar på att göra abort. Då blir man erbjuden samtal med kurator och får en tid till läkare och barnmorska för rådgivning och undersökning.

Vad händer vid första besöket?

Vid läkarbesöket förvissar sig läkaren om att man verkligen vill göra abort, och att det är kvinnans egen önskan. Det görs en gynekologisk undersökning och en ultraljudsundersökning för att fastställa hur långt graviditeten gått. Man tar också prover för att kontrollera att det inte finns några bakterier i livmoderhalsen. Om så är fallet får man antibiotika så att det inte blir några komplikationer vid aborten. Vid det här tillfället diskuterar man också vilket preventivmedel som är lämpligt att använda efter aborten. Om man blivit gravid utan att planera det har man kanske lätt att bli med barn samtidigt som man har haft svårt att hitta en preventivmetod som passar en.

Annons
Annons

Vem kan jag prata med inför en abort?

Alla har rätt till samtal med en kurator före abort.

Kuratorn är till för att man skall få tillfälle att öppet vrida och vända på sina skäl för och emot att behålla graviditeten. Kuratorns uppgift är att hjälpa kvinnan eller paret fram till det beslut som känns mest rätt i den aktuella livssituationen, inte att övertala någon till det ena eller andra.

Till kuratorn kan man gå båda två eller var och en, mannen får gärna komma ensam och prata om aborten om han vill. För honom kan det kännas svårt att inte få vara den som har det slutliga beslutet, men ändå vara den som skall ge sin kvinna stöd även om hon beslutar mot hans vilja.

Annons
Annons

Beslut om abort ligger alltid hos kvinnan

Beslutet om att få en abort utförd är dock alltid kvinnans eget. Hon kan aldrig tvingas, varken att göra en abort eller att genomföra havandeskapet. Även om hon är under 18 år behöver man i Sverige inte ha sina föräldrars godkännande.

Däremot har föräldrar eller vårdnadshavare rätt att få veta att man gör en abort, om man är under 18 år. Undantag får bara göras om det är till allvarlig skada för den unga om föräldrarna får veta.

Många gånger vill man inte att föräldrarna skall veta för att man känner sig dum över att ha blivit oplanerat gravid eller för att man inte vill att de skall lägga sig i ens liv. I de flesta fall känns det dock som en lättnad att få berätta. Alla föräldrar vill sitt barns bästa och de allra flesta förstår att inte kritisera utan stödja i den här situationen. De har ju själva varit med barn någon gång.

De flesta ungdomsmottagningar har rådgivning för unga som blivit oplanerat gravida.

Hur går en abort till?

Man kan göra kirurgisk eller medicinsk abort.

Medicinsk abort

I tidig graviditet, före vecka sju, är det mest effektivt att göra medicinsk abort. Om man väljer denna metod får man först en tablett, som man sväljer på mottagningen och sedan går man hem.

Efter ett till två dygn får man en annan typ av tabletter som man oftast placerar i slidan. Dessa tabletter gör att livmodern stöter ut graviditeten som vid ett missfall. Denna behandling kan man antingen göra på mottagningen eller i hemmet.

Samtidigt med de abortframkallande tabletterna får man också smärtstillande tabletter. Om man gör behandlingen på mottagningen brukar man stanna några timmar för att se hur det fungerar. Ett fåtal börjar inte blöda förrän någon eller några dagar senare. Tidig medicinsk abort utförs till och med nionde graviditetsveckan. I behandlingen ingår alltid ett återbesök efter cirka två veckor för att vara säker på att graviditeten avbrutits.

Kirurgisk abort

Vid kirurgisk abort suger man ut graviditeten med ett slags sugrör genom livmoderhalsen efter att man vidgat modermunnen. Inför den kirurgiska aborten brukar man få en tablett några timmar innan för att mjuka upp livmoderhalsen och underlätta den mer mekaniska vidgningen som görs i samband med ingreppet. Kirurgisk abort sker i lokalbedövning via slidan eller under narkos via spruta i armen. Operationen tar bara några minuter men hela proceduren tar oftast en halv dag, man behöver inte sova på sjukhuset. Kirurgisk abort kan man göra till och med tolfte graviditetsveckan.

Abort efter vecka 12

Om graviditeten gått längre än tolv veckor gör man återigen medicinsk abort. En sådan abort kan ta lite längre tid och utförs alltid på sjukhus. Ibland får man stanna på sjukhuset över natten och i vissa fall gör man också en så kallad skrapning av livmodern om man misstänker att inte all graviditetsvävnad kommit ut.

Abort efter vecka 18

Om graviditeten gått längre än 18 veckor måste man ansöka om att få abort hos socialstyrelsen. Kvinnoklinikens abortmottagning hjälper till med sådan ansökan. För att få abort efter 18:e veckan måste man ha synnerliga skäl. Före 18:e veckan behöver man alltså inte, om man inte vill, förklara för någon, varför man vill ha abort.

Efter aborten

I de flesta fall har man passat på att skaffa sig lämplig preventivmetod vid läkarbesöket före aborten. P-stavar och spiral liksom P-spruta kan sättas in samtidigt med aborten. P-piller, p-plåster eller p-ring brukar man rekommendera att man börjar med dagen efter aborten.

Efter medicinsk abort har man en blödning, som är lite rikligare än en mens, i några veckor. Efter kirurgisk abort blöder man oftast inte lika länge. Sjukskrivning är i allmänhet inte nödvändigt. Man brukar avråda från att bada, använda tampong eller ha samlag så länge blödningen pågår, för att minska risken för infektion. Duscha går bra.

Om man haft graviditetsillamående brukar det gå över på några dagar efter aborten. Man kan ha mensliknande smärtor några dagar efter aborten och ha en rikligare menstruell blödning. Det fnns en ökad infektionsrisk efter en abort och för att minska risken bör du så länge du blöder undvika att bada, använda tampong eller ha vaginalt samlag. Din menstruation återkommer efter fyra till sex veckor.

För de som genomgått tidig medicinsk abort är det viktigt att komma på ett återbesök för att vara säker på att graviditeten avbrutits.

De allra flesta som genomgått abort känner sig psykiskt lättade och nöjda med sitt beslut. I några få fall har det varit svårt att fatta beslutet och då kan det också behövas stöd efteråt. Abortkuratorn finns tillgänglig för samtal så länge man behöver det och kan också förmedla kontakt med annan behandling om man så önskar. Rådgivningen och samtalsstödet på abortmottagningen är kostnadsfri.

Risker efter abort

Risken att behöva gå igenom en skrapning på grund av rester i livmodern är ungefär lika stor vare sig man gjort medicinsk eller kirurgisk abort. Det händer i tre till fyra procent av alla tidiga aborter och cirka tio procent av de sena.

Den vanligaste komplikationen till abort är annars infektion i livmodern vilket drabbar någon hundradel av alla aborter.

Risken att få en komplikation som innebär att det blir svårt att få barn i framtiden är oerhört liten, mindre än en på tusen. I själva verket är risken för följder som påverkar hälsan eller förmågan att få barn större om man föder barn än vid abort.


Annons
Annons