Fakta | Cancer

Skelettmetastaser

En skelettmetastas innebär en spridning av cancer till skelettet från en annan primärtumör. Skelettet är det tredje vanligaste spridningsstället efter lunga och lever.


Uppdaterad den: 2018-06-05
Författare: Henrik Lindman, Docent och överläkare vid Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala

Annons

Metastaser (dottertumörer) till skelettet förekommer vid nästan alla cancerformer, men domineras av prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor. Skelettmetastaser vid spridd bröst- eller prostatacancer förekommer hos 70-80 procent av dessa patienter. Andra tumörsjukdomar som till exempel lungcancer och njurcancer har skelettmetastasering i upp till 40-50 procent av fallen vid spridd sjukdom. Det finns idag uppskattningsvis 8000-10 000 svenskar som lever med skelettmetastaser.

Skelettmetastaser har vanligen ett relativt långsamt förlopp och etablerar sig första hand i skelettets röda benmärg.

Annons
Annons

Vilka symptom ger skelettmetastaser?

Komplikationerna av skelettmetastasering domineras av molande och ibland belastningsrelaterad smärta, men allvarligare komplikationer i form av frakturer (benbrott), i värsta fall med inklämning av ryggmärgen, är inte ovanligt. Sänkt blodvärde (Hb), vilket kan leda till onormal trötthet, ses ofta vid en mycket uttalad benmärgsmetastasering.

Annons
Annons

Hur ställer läkaren diagnosen skelettmetastaser?

Utredningen idag baseras vanligen på en datortomografi (skiktröntgen) av bålen/thorax, buk, bäcken och eventuellt skallen.

Biopsier (vävnadsprov) från skelettmetastaserna kan behövas för att få en säker diagnos.

Magnetkameraundersökning (MRT) används vid neurologiska besvär eller vid oklara fynd.

Annons
Annons

Skelettscintigrafi – då man injicerar ett radioaktivt spårämne i ett blodkärl i armen, följt av bildtagning med helkroppsscanning – har fördelen att hela skelettet kan avbildas.

Blodprover (bland annat blodvärde, leverprover samt kalcium) speglar ofta väl hur allvarlig sjukdomen är. Vid utredningen bör man också ta lämpliga tumörmarkörer (till exempel PSA för prostatacancer).

Hur kan man behandla skelettmetastaser?

Det anses idag att så kallad skelettstärkande behandling skall vara en basbehandling för så gott som alla patienter med skelettmetastaser. Det som används mest är så kallade bisfosfonater (zoledronsyra) som ges intravenöst var fjärde till var tolfte vecka. Ibland kan man även få tablettbehandling. Även vissa så kallade monoklonala antikroppar kan ges som injektioner var fjärde vecka. Den skelettstärkande behandlingen minskar smärtan, risken för patologiska frakturer (det vill säga att ett ben kan gå av vid väldigt liten belastning) och risken för förhöjt kalciumvärde.

Tack vare den skelettstärkande behandlingen är idag patologiska frakturer och svårare komplikationer kopplade till skelettmetastasering relativt ovanligt. Man kombinerar vanligen behandling med kalk/D-vitaminpreparat om patienten.

Man kan även få strålbehandling mot skelettmetastaser, främst för att lindra smärtan. Strålningen kan ofta ges som en engångsdos som kan upprepas i senare skede.

Den viktigaste behandlingen av skelettmetastaser för en bra långtidsprognos brukar vara en effektiv systembehandling av tumören, det vill säga behandling med läkemedel som kan verka i hela kroppen.

Hur går uppföljningen till?

Vid skelettmetastasering kan det vara extra svårt att bedöma resultatet av en behandling eftersom förändringar på skiktröntgen sker långsamt och kan vara svårtolkade. Ofta kommer man mycket långt med enbart klinisk undersökning och regelbundna blodprov.

Uppföljningen av metastaserad cancer sker vanligen på onkologkliniker. Om en onkologklinik saknas vid patientens sjukhus så finns ofta onkologiska mottagningar.


Annons
Annons