Fakta | Cancer

Skelettmetastaser

En skelettmetastas innebär en spridning av cancer till skelettet från en annan primärtumör. Skelettet är det tredje vanligaste spridningsstället efter lunga och lever.
Annons

Man säger att hälften av dem som drabbas av cancer får spridning eller metastasering av sin sjukdom och av dem får nästan hälften skelettmetastaser. Detta leder till omkring 2 000 nya fall varje år bara i Stockholmsregionen och 10 000 nya fall i hela landet.

Metastaser från bröstcancer och prostatacancer sprider sig i drygt 80 procent av fallen till skelettet. Andra tumörformer som sprider sig till skelettet är njur- och lungcancer. Man skiljer mellan lytiska metastaser, där benet är helt borta, och sklerotiska metastaser. Speciellt vid lytiska metastaser i lårben och överarmsben finns stor risk för spontan fraktur.

Annons
Annons

Njur- och prostatacancer diagnostiseras ofta i och med upptäckten av skelettmetastaser, medan det kan ta upp till tio år efter diagnosen innan en skelettmetastas från bröstcancer uppkommer.

Skelettmetastasering är väldigt sällan en direkt dödsorsak, men förkortar livslängden och försämrar livskvaliteten för den drabbade.

Vilka symptom ger skelettmetastaser?

Skelettmetastaser ses oftast i ryggraden, bäckenet och revbenen, men kan även ses i skallbenet, lårbenet och överarmsbenet däremot nästan aldrig nedanför knä och armbåge.

Annons
Annons

Det vanligaste symptomet vid skelettmetastaser är värk i rörelseapparaten. Smärtor från rörelseapparaten hos cancerpatienter skall alltid utredas för att utesluta skelettmetastaser.

Ibland blir skelettet för tunt, vilket leder till risk för s.k. patologisk fraktur, det vill säga att ett ben, oftast överarms- eller lårbenet, kan gå av vid väldigt liten belastning. Detta måste opereras för att överhuvudtaget läka. Vid belastningsrelaterade smärtor hos cancerpatienter finns risk för patologisk fraktur.

Patologiska frakturer i ryggraden kan orsaka förlamning, och måste därför utredas och behandlas så snabbt som möjligt för att förhindra bestående förlamning.

Hyperkalcemi, det vill säga förhöjd kalkhalt i blodet, är ett vanligt symptom som drabbar upp till 10 procent av alla cancerpatienter och orsakas av att tumören stimulerar ökad bennedbrytning. Detta yttrar sig oftast som illamående, kräkningar, törst, trötthet och förvirring. Den vanligaste behandlingen är dropp, urindrivande medicin och bisfosfanater, det vill säga medicin som hämmar bennedbrytningen.

Hur ställer läkaren diagnosen skelettmetastaser?

Vanligtvis diagnostiserar man skelettmetastaser med en undersökning som kallas skelettskintigrafi eller skelettupptagsmätning. Vid en sådan undersökning sprutar man in ett radioaktivt ämne i blodet som därefter söker sig till de områden i skelettet som har förhöjd aktivitet i osteoklasterna, det vill säga de celler som bryter ner och ombildar skelettet. Förutom vid skelettmetastasering kan man se förhöjd osteoklastaktivitet vid inflammationer, förslitningar och infektioner.

Om man misstänker skelettmetastaser hos cancerpatienter måste man därför komplettera med en vanlig röntgenundersökning. Detta görs även för att utesluta frakturrisk och för att ha något att jämföra med efter avslutad behandling. Om man inte kan ställa diagnos med skintigrafi och vanlig röntgen, och besvären kvarstår, bör man gå vidare med magnetröntgenundersökning och/eller datortomografiundersökning. Detta är speciellt viktigt vid ryggbesvär.

Om man fortfarande inte har kunnat ställa diagnos bör man ta ett cellprov från det misstänkta området i röntgengenomlysning. Detta är speciellt viktigt om patienten inte är en känd cancerpatient, eftersom det kan leda till definitiv diagnos och behandling.

Hur kan man behandla skelettmetastaser?

Skelettmetastaser kan behandlas på olika sätt.

Genom att ge strålbehandling kan man lindra smärtor och förebygga patologiska frakturer samt minska trycket på ryggmärgen vid tumörväxt i ryggraden. Man ger även strålbehandling efter operation av skelettmetastaser. Varför strålbehandling fungerar smärtlindrande vet man inte riktigt.

Vid utbredd förekomst av skelettmetastaser kan man ge radioaktiva ämnen som fäster vid benvävnad direkt i blodet. Ett sådant ämne är strontium. Detta fungerar som en intravenös strålbehandling.

Vid frakturrisk och svåra smärtor kan det bli aktuellt att operera. Vid sådana tillfällen kan lårben och överarmsben stabiliseras med spikar höftlederna tas bort helt och ersätts med proteser.

Metastaser i ryggraden med förlamningssymptom är onkologins mest akuta tillstånd och måste åtgärdas med operation inom 8-12 timmar för att förhindra bestående skador. För att minska trycket på ryggmärgen tas skadade kotor bort och ersätts med metallstag.

Hur är prognosen vid skelettmetastaser?

Skelettmetastaser har en dålig prognos. De flesta patienter med skelettmetastaser får dock en god livskvalitet efter behandling. Medianlivslängden efter diagnos varierar med tumörtyp.

  • Prostata: 3 år
  • Bröst: 2 år
  • Njure: 2 år
  • Lunga: 4 månader

Källa: Skelettmetastaser, diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen, vårdprogram. Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotland 1995


Annons
Annons