Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Intervju | Myelom

Turnén som uppmärksammar kronisk blodcancer

Varje år drabbas nästan 4 800 personer i Sverige av någon form av blodcancerdiagnos. Men kunskapen om dessa blodsjukdomar är låg – även bland de som själva blivit sjuka och deras anhöriga. Detta vill Blodcancerförbundet ändra på och gör därför en föreläsningsturné under september månad.


Publicerad den: 2017-09-22

Annons

September är inte bara månaden då löven börjar gulna och daggen förvandlas till frost på våra gräsmattor, månaden har också blivit utnämnd till blodcancermånaden.
I samband med detta gör Blodcancerförbundet en turné för att uppmärksamma blodcancer. Det gör man med sex föreläsningsdagar på sex olika platser i landet.

Blodcancer - ett samlingsnamn

År 2015 insjuknade mer än 4 800 personer i en blodcancersjukdom, skriver Blodcancerförbundet på sin hemsida och hänvisar till Cancerfondsrapporten 2017.

Ordet blodcancer är egentligen ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar som kan finnas i blod, benmärg eller i körtlar. Några exempel på dessa sjukdomar är leukemi (en form av blodcancer), lymfkörtelcancer (lymfom) och myelom (benmärgscancer).

Annons
Annons

Många vet inte vad blodcancer är

Under varje sjukdomsdiagnos finns sedan olika undergrupper – så det är en hel del att hålla reda på. Kanske är det också därför folk i allmänhet inte har så bra koll på vad blodcancer egentligen är. Men det här vill alltså Blodcancerförbundet ändra på med hjälp av den här turnén.

– Det är mest medlemmar som kommer att vara med på de här dagarna, men det är också viktigt att andra får veta mer om det – vi välkomnar alla, säger Christian Pedersen, förbunds- och affärsutvecklingsansvarig på Blodcancerförbundet.

”Vill sprida framtidshopp till blodcancerdrabbade”

 

En annan sak som Christian Pedersen vill att den här turnén ska bidra med är hopp för de som fått en diagnos.

Annons
Annons

Lever du med en MPN-diagnos? Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Enkäten omfattar diagnoserna Polycytemia vera (PV), Essentiell trombocytemi (ET) och Myelofibros (MF) - Svara på enkäten »

– Vi vill ju sprida framtidshopp till våra medlemmar, det har ju varit väldigt positiva framsteg den senaste tiden, säger han.

Ett stort forskningframsteg som de vill belysa är att man numera kan säga att flera av blodcancerdiagnoserna är kroniska. De kan inte botas, men spridningen kan hejdas eller bromsas. Cancern skrider istället fram mycket långsamt eller kan förbli oförändrad. Det gör att man överlever längre och kan leva ett ganska normalt liv men med vissa begränsningar.

Påfrestande biverkningar

Men att leva med kronisk cancer är så klart påfrestande på många sätt, såsom biverkningar från behandlingar eller utmaningar som blodcancern medför.

– Som extrem trötthet som inte går att förstå om man inte har upplevt den själv, koncentrationssvårigheter, minnesproblem och infektionskänslighet. Man ser normal ut och känner sig frisk under perioder, men man kanske inte kan jobba heltid som man gjorde förut, säger Christian Pedersen och menar att Blodcancerförbundet vill upplysa drabbade om saker som vården inte alltid upplyser om.

Tips och råd från andra med cancer

Och det är kan vara en psykiskt tung börda för både den drabbade och anhöriga. Därför kan det vara bra att be vårdpersonal och cancerorganisationer om hjälp. Men det kan vara lika viktigt att ha kontakt med andra som också lever med en blodcancersjukdom.

– Man kanske har myelom (benmärgscancer) till exempel, men man känner ingen som har det eller som vet vad det är. Det är viktigt att man ska känna att man inte är ensam, att man inte ska behöva känna skuld över att man inte kan jobba som man gjort tidigare. Att man inte ska skämmas över att man glömmer någons födelsedag. Därför är det bra att träffa andra i samma situation som man kan dela tankar och tips med, säger han och fortsätter:

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

– Vi vill upplysa patienter och stärka dem och göra så att de själva kan ta kontroll över sin egen sjukdom.

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.