Fakta | Barn

Dövhet och nedsatt hörsel hos barn

Vid öroninflammation hos barn är det mycket vanligt med en övergående hörselnedsättning. Nyfödda screenas för hörselnedsättning och man upptäcker då 2–3 fall av hörselnedsättning per 1 000 barn.

Uppdaterad den: 2013-02-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är dövhet eller hörselnedsättning hos barn?

Det kan vara svårt att upptäcka hörselnedsättning hos de minsta barnen. Småbarn lär sig nästan intuitivt att läsa på läpparna. Det kan därför vara väldigt svårt för omgivningen att förstå att barnet hör dåligt. Föräldrarna misstänker ändå ofta att något är fel.

Typiska tecken:

  • Barnet reagerar dåligt på tilltal när det sitter med ryggen till.
  • Barnet går nära inpå ljudkällor, eventuellt visar barnet svagt intresse för ljud.
  • Barnet använder hög röst.
  • Barnet babblar monotont – detta avtar efter att barnet fyllt ett år.
  • Dålig språkutveckling hos barnet, otydligt tal och litet ordförråd.
  • Mest intresse för gester och rörelser.
  • Tjut eller skrik för att uttrycka glädje, behov eller missnöje.

Orsak

En rad olika tillstånd kan kopplas till hörselnedsättning. Några av de vanligaste är:

Annons
Annons
  • Upprepade öroninflammationer.
  • Vissa infektioner hos mamman under graviditeten (bland annat röda hund och toxoplasmos).
  • Problem som är knutna till perioden runt födseln (för lite syre till barnet under födseln, onormalt mycket gulsot hos det nyfödda barnet eller blodförgiftning hos barnet).
  • Låg födelsevikt.
  • Behandling av barnet eller den gravida mamman med vissa läkemedel kan ge hörselskador (bland annat malariamedlet kinin, det vattendrivande medlet furosemid och vissa antibiotika, i synnerhet aminoglykosider).
  • Missbildningar i örat.
  • Vissa genetiska sjukdomar.
  • Vissa infektioner hos barnet kan ge hörselnedsättning/dövhet (bland annat hjärnhinneinflammation, mässling och påssjuka).
  • Hörselapparaten kan också skadas av stötar mot örat eller vissa delar av hjärnan samt av att bli utsatt för höga ljud.

Undersökning

I Sverige erbjuds alla nyfödda hörselscreening. Den vanligaste metoden är registrering av OAE, otoakustiska emissioner. Ett klickljud, via en ljudsond/liten sändare, sänds in i barnets hörselgång och hårcellerna i innerörat sätts i rörelse. Dessa rörelser avger ett svagt ljud som tas upp av en mikrofon. Om ytterligare test behövs, används hjärnstamsaudiometri. Ett klickljud sänds in i örat och svaren i hörselbanorna registreras med hjälp av elektroder som klistras på barnets huvud. Båda undersökningarna är snabba och orsakar inget obehag.

De flesta barn kan samarbeta tillräckligt för att vanliga hörseltester ska kunna användas från fyraårsåldern. Här får barnet hörlurar över öronen och ska ange när det hör ljud. Om barnet inte reagerar på ljud som är starkare än 20 dB tyder det på hörselnedsättning.

Behandling

Barn med bestående hörselnedsättning ska undersökas av en specialist som bedömer om barnet behöver hörapparat. Hörapparaten behöver bytas ut oftare än hos vuxna för att den ska vara korrekt anpassad till barnet.

Annons
Annons

Vanlig hörapparat

De allra flesta har bäst hjälp av en vanlig hörapparat som fästs bakom örat. I några fall räcker det dock inte med en vanlig hörapparat. Detta gäller bland annat hörselgångsatresi (den yttre hörselgången saknas eller är mycket trång) och tillstånd där det vätskar mycket från hörselgången. I dessa fall kan det vara aktuellt med en benförankrad hörapparat. En sådan leder ljudvågorna genom ben istället för genom luft. Till skillnad från vanliga hörapparater behöver man använda kirurgi för att anpassa denna hörapparat (den borras in i benet bakom örat).

Kokleaimplantat

Det finns även ett hjälpmedel som kallas kokleaimplantat. Detta är en liten enhet som kan vidareförmedla ljudsignaler som elektriska impulser direkt in i innerörat. Kokleaimplantat är ett dyrt hjälpmedel, men kan hjälpa bland annat dövfödda att få en viss grad av hörsel. Förutsättningar för att implantera ett sådant hjälpmedel är att barnet har en stor hörselnedsättning (över 80–90 dB) och att hörselnedsättningen upptäcks tidigt. För att ett sådant hjälpmedel ska kunna vara till hjälp bör det helst opereras in så tidigt som möjligt och senast vid fem till sex års ålder. Det är också en förutsättning att barnet har ett starkt stödnätverk runt sig och speciellt att föräldrarna har ett stort engagemang. Att lära sig att höra med ett kokleaimplantat kräver väldigt mycket uppföljning, tid och resurser från personerna runt barnet.

Se animation om kokleaimplantat

Stimulering

Det är viktigt för barnets utveckling att stimulera barnets sinnen. Döva barn och barn med hörselnedsättning löper större risk att bli understimulerade om man inte hanterar deras situation rätt. Det finns en rad olika hjälpmedel för döva barn och barn med hörselnedsättning som kan förhindra detta. För döva barn och barn med hörselskador gäller:

  • Det är viktigt att så tidigt som möjligt se till att döva barn får en bra teckenspråklig uppväxtmiljö.
  • Personer som arbetar med döva barn måste ha goda färdigheter i teckenspråk.
  • Alla döva barn och barn med hörselnedsättning måste ha rätt till en fullvärdig utbildning i teckenspråk i grundskola och gymnasium.
  • Man måste etablera fritidsaktiviteter för social utveckling i teckenspråksmiljö.
  • Teckenspråk måste utvecklas som arbets- och undervisningsspråk på alla plan på kompetenscenter.

Dessutom har även hörcentralerna mer information. Hjälpmedelscentralen har också kostnadsfria tekniska hjälpmedel.

Prognos

Bestående hörselnedsättning blir oftast varken bättre eller sämre med åldern. Dövhet är ett begrepp som man nästan har frångått, eftersom de allra flesta har en viss förmåga att uppfatta ljud och de flesta kan till viss grad hjälpas med en hörapparat.

Hörseln är nödvändig för utveckling av talet och barn med nedsatt hörsel har ofta dålig språkutveckling. För att undvika detta är det viktigt att barn med hörselnedsättning får den hjälp de behöver. Mycket kan göras med hörapparat eller kokleaimplantat, men hjälp i form av undervisning och stimulering är också av stor betydelse. Arbete med en logoped och undervisning i teckenspråk är bra exempel på detta. Utan tillräcklig uppföljning kan barnen lätt hämmas i sin sociala utveckling. Hörselnedsättningen kan ofta hindra dem från att delta i normala sociala situationer. Det finns bra miljöer för döva som ser till att personer med hörselnedsättning har ett bra socialt nätverk.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons