Fakta | Barn

Råd för att få barn att ta medicin

Att låta barnet få ta del av planeringen av ett behandlingsprogram, fatta de beslut hen kan och få bra information om både sjukdomen och läkemedlet kan göra det enklare för både föräldrar och barn. En annan metod med god effekt är mutor.


Uppdaterad den: 2013-02-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Att få barn att ta sin medicin kan vara en svår utmaning. Om barnet har en kronisk sjukdom, där man ska följa ett behandlingsprogram och ta flera mediciner varje dag är det självklart mycket viktigt att den här behandlingen följs.

Barnet kan bli mer intresserat av att följa behandlingen om man:

  • Noga förklarar för barnet vad sjukdomen går ut på.
  • Varför det är viktigt att ta medicinen.

Om man kan göra överenskommelser och planera behandlingen tillsammans med barnet är det en fördel. De barn som får vara delaktiga följer planen och behandlingen lättare än de som inte är med och planerar. Om det går bör det planeras för så få doseringar av medicinen som möjligt. Det gör det mycket enklare att komma ihåg och följa behandlingen än om barnet ska ta mediciner flera gånger om dagen.

Annons
Annons

Blanda med något sött

Om medicinen finns i olika former, som stolpiller, oral lösning eller tabletter, ska man försöka ta reda på vilken av formerna barnet föredrar.

Det finns flera saker man kan göra för att det ska bli lättare för barnet att ta medicinen. Om medicinen är i flytande form smakar den mindre om man låter den stå kallt. Man kan också krossa medicinen och blanda den med sylt eller yoghurt.

Ett tips är att försöka lösa medicinen i:

Annons
Annons
  • Vatten
  • Saft
  • Juice

Använd så lite vätska i glaset som möjligt eftersom det är svårt att bedöma hur mycket medicin barnet har fått i sig om hen inte dricker upp allt. En stor del av tabletten kan lägga sig på botten av glaset. Att barnet dricker upp hälften av vätskan behöver därför inte betyda att hen har fått i sig hälften av medicinen.

Blanda inte i medicin i nappflaska som ges till små barn. Det blir svårt att kontrollera hur mycket av medicinen som barnet har fått i sig. Mjölken kommer att smaka dåligt vilket kan bli ett problem nästa gång barnet får nappflaska med mjölk utan medicin. Alla mediciner får heller inte delas eller krossas. I så fall anges detta på förpackningen eller bipacksedeln.

Små barn ska hellre ges flytande medicin än tabletter. Spädbarn kan ges flytande läkemedel med en dosspruta. Rikta dossprutan mot insidan av kinden och spruta långsamt in läkemedlet – då minskas risken att barnet får läkemedlet i luftstrupen.

Mutor

Barn under fem år klarar ofta inte att svälja en hel tablett. Tvinga inte barnet att svälja hela eller krossade tabletter. Det kan leda till att barnet sätter i halsen.

Många rekommenderar att muta barnet, exempelvis med löfte om en glass när barnet har tagit medicinen. För barn med kroniska sjukdomar, som måste ta flera läkemedel varje dag, är den här typen av muta knappast den bästa. Då är det bättre att ge barnet ett klistermärke till samlingen, samla ihop poäng till en belöning eller till att göra något speciellt.

Andra tips för dem som måste ta flera mediciner varje dag:

  • Ta medicinen samma tid varje dag.
  • Använd en pillersked eller dosett.
  • Gör en plan över medicineringen och häng upp den på en plats där den är lätt att se, till exempel på kylskåpet.
  • Var flera personer som påminner barnet om att komma ihåg att ta sin medicin.
  • Äldre barn/ungdomar som har mobiltelefon kan ställa in ett larm så att telefonen avger en signal när medicinen ska tas.

Om medicineringen involverar förskolepersonal, lärare eller annan omsorgspersonal är det viktigt att även de får god information, både om sjukdomen och om medicinen.

Föräldrarna måste ha tillräckliga kunskaper

Det är viktigt att vara medveten om att "en sked medicin" är ett mycket oprecist mått.

Använd hellre:

  • Mätsked
  • Mätbägare
  • Doseringsspruta

En tesked är 5 ml, en matsked är 15 ml.

Det är viktigt att skölja barnets mun när inhalationssteroider (medicin man andas in) mot astma har använts. Detta görs för att förebygga sår och svamptillväxt ("torsk") i munhålan.

Om barnet kräks inom 15 minuter efter att hen har tagit en medicin har medicinen knappast hunnit tagits upp i kroppen och man bör överväga att ge en ny dos, i varje fall då det handlar om antibiotika. För mediciner med större risk för biverkningar vid överdosering bör man diskutera med barnets läkare om vad som ska göras.

Vanliga orsaker till att barn med kroniska sjukdomar inte tar sin medicin har ofta med föräldrarna att göra.

Det kan handla om att:

  • Föräldrarna inte har tillräcklig förståelse för eller kunskap om barnets sjukdom.
  • De kan vara skeptiska till medicinens effekt.
  • Vara oroliga för biverkningar.

Det händer att föräldrar slutar att ge barnet medicin när barnet befinner sig i en bra period, eftersom de hoppas att en paus i medicineringen ska motverka eventuella biverkningar. Mycket av detta kan ske med de bästa syften, men det kan ofta leda till ökade besvär och problem hos barnet. Därför är det viktigt att känna förtroende för läkaren och barnets behandlingsprogram. Om det finns frågor om medicinen eller om man är skeptisk till behandlingen bör detta diskutera med läkaren som har ordinerat behandlingen.

Ge tonåringen utrymme att lära sig själv

När barnet blir tonåring kan man stöta på nya utmaningar. Tonåringen måste gradvis lära sig att själv ta hand om sin hälsa utan att föräldrarna hänger över hen hela tiden. Föräldrarna måste ge utrymme för detta och låta tonåringen fatta så många beslut som möjligt kring sin egen behandling. Naturligtvis kan hen inte sluta att ta medicinen, men hen kan bestämma när medicinen ska tas och hur.

Det är också viktigt att vara medveten om att vissa mediciner inte fungerar med:

  • Alkohol.
  • Narkotika.
  • Vissa kosttillskott.

Sådana kombinationer kan ibland vara skadliga.


Annons
Annons
Annons