Bra mat för små barn
Som nybliven förälder kan det vara svårt att hålla koll på vad som är bra mat för små barn. Därför kan det kännas tryggt att luta sig mot Livsmedelsverkets rekommendationer om barns mat- och näringsbehov.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Barn vet själva hur mycket de behöver
Ett barn äter så mycket det behöver genom en naturlig kontrollmekanism. Barn är bra på att reglera mängd själv, det du behöver tänka på är att maten är av bra kvalitet och innehåller den energi och de näringsämnen som barnet behöver.Mat för nyfödda (0- 6 månader)
När ditt barn är nyfött är bröstmjölken bra för barnets behov av energi och näringsämnen. Bröstmjölk innehåller en perfekt avvägning av kolhydrater, fett och protein samt vitaminer och mineraler. Dessutom tillför bröstmjölk viktiga skyddsämnen och goda bakterier (probiotika) som stärker det nyfödda barnets immunförsvar.Om barnet av någon anledning inte kan få bröstmjölk finns det bra ersättningsprodukter. Barn behöver ammas eller få bröstmjölksersättning i minst sex månader. Det enda barnet behöver utöver bröstmjölken under sitt första levnadshalvår är D-droppar, som ges från cirka 1 månads ålder. Du behöver inte ge barnet vatten, inte ens i tropiskt klimat. Det räcker med den vätska barnet får från bröstmjölken.
Rabatter för dig som blir prenumerant på Netdoktors nyhetsbrev: Just nu 20% rabatt på värmedynan Heather. Läs mer och ta del av erbjudandet här »
6 månader
När barnet är cirka sex månader kan de första smakportionerna introduceras samtidigt som amningen fortsätter. En smakportion kan till exempel bestå av puréer och gröt (speciell barngröt med tillsatta vitaminer och mineraler). De första dagarna räcker räcker det med ½ - 1 tesked, sedan kan du långsamt öka mängden. Fortsätt gärna med samma livsmedel i några dagar, barn är naturligt skeptiska till ny mat och behöver därför få pröva samma livsmedel fyra till fem gånger innan de accepterar. 
Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked. Under den här perioden bör du även introducera gluten som är ett protein som finns i till exempel vetemjöl, pasta, gröt och välling. 
Att amma kan ge ett naturligt skydd mot glutenintolerans då bröstmjölken innehåller ämnen som kan skydda mot allergi och intoleranser (kan du av någon anledning inte amma går det i de allra flesta fall bra ändå, även barn som ammas kan bli glutenintoleranta och allergiska.)
6-8 månader
Nu kan barnet börja äta måltider i mosad form. Börja gärna med potatis eller palsternacka som är mild i smaken och har bra konsistens. Mosa den kokta rotfrukten med en gaffel och tillsätt bröstmjölk eller modersmjölksersättning så att moset får en löst form. Samma sak kan man göra med andra rotfrukter och grönsaker.När barnet vill ha större smakportioner ökar du successivt mängderna till små måltider. Men fortsätt gärna att amma lika ofta som tidigare. 
VAD BEROR SÄNGVÄTNING PÅ? Lär dig mer om sängvätning hos barn i kostnadsfri utbildning
8-12 månader
Vid åtta månaders ålder kan du testa lite grövre konsistens på maten än tidigare. En del barn börjar få tänder nu och klarar att tugga relativt bra. Du kan till exempel servera fisk och potatis med dill och till efterrätt lite blåbärspuré. En del barn föredrar att blanda ihop fisk/kött med potatis/pasta eller liknande medan andra barn vill ha maten uppdelad.
Stressa inte utan låt barnet få ta sig tid att vänja sig vid de nya smakerna. En del barn accepterar snabbt, medan andra är mer skeptiska och behöver prova ny mat många gånger. Tvinga inte barnet, utan erbjud lite av den nya maten i samband med mat som det redan känner igen. 
Ät gärna själv samtidigt eller sitt med vid bordet och ta en frukt eller liknande. Barn behöver redan tidigt få uppleva matglädje och gemenskap tillsammans vid måltider, vilket i sin tur ofta ökar på aptiten.
1 år
Nu har de flesta barn fått tänder och kan tugga bättre, därför kan maten ha ytterligare lite grövre konsistens. Källa: Livsmedelsverket
Vad vet du om sällsynta hälsotillstånd? Lär dig mer om varför det är viktigt med tidig diagnos, vad personcentrerad vård är samt vilka rättigheter man har som patient.
