Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | Barn

Kan man förebygga allergier hos spädbarn?

Det förekommer många råd om hur man ska undvika allergier, men det kan vara svårt att sålla mellan alla tips och veta vad som är sant och inte.


Uppdaterad den: 2019-09-25

bebis och pappa
Annons
Allergiska sjukdomar är ett utbrett problem som blir allt vanligare. Därför är det naturligt att leta efter möjliga orsaker till allergiska sjukdomar och att försöka förebygga både att de uppkommer och att de förvärras när de redan finns. Man har länge trott att allergiförebyggande åtgärder under graviditeten och det första levnadsåret kan minska risken för att ett barn utvecklar allergi.
Man brukar dela upp allergier i så kallad IgE-medierad och icke-IgE-medierad allergi. IgE är en sorts antikropp, och det vanligaste är att man har en allergi som beror på att kroppen utvecklat IgE-antikroppar mot det man är allergisk mot (exempelvis ägg eller jordnötter).

Inga säkra förebyggande åtgärder

Allergiska sjukdomar som hösnuva, atopiskt eksem, astma och födoämnesallergier kan vara mycket besvärande och sänker livskvaliteten för såväl barnet som familjen. En del allergier mattas av med åren, medan en del kvarstår livslångt.

Symtomen på en allergisk sjukdom förändras med åldern. Personer med en allergisk sjukdom har ökad risk att få fler allergier/symtom senare. Barn med atopiskt eksem och/eller matallergi har stor risk att senare få astma eller hösnuva. Barn med allergisk hösnuva har större risk att få astma i ungdomsåren. Senare i livet behöver symtomen inte längre ha någon relation till den specifika allergin. Man kan alltså mista sin allergi, men bevara symtomen.

Det har gjorts mycket forskning på effekten av att undvika möjliga allergiframkallande ämnen under graviditeten, samt att senarelägga att spädbarnet kommer i kontakt eller får smaka på vissa livsmedel. Slutsatsen av dessa studier är att sådana åtgärder inte har någon effekt. Tvärtom har man sett att sen introduktion av livsmedel kan öka risken för att utveckla allergi eller intolerans.

Exempelvis har man sett att det snarare är bra att barn med hög risk för jordnötsallergi exponeras för jordnötter tidigt i livet: det har man tydligt sett i studier. Barn som undviker jordnötter blir allergiska i större grad, det gäller både barn som har hög risk att bli allergiska och de som inte har det.

Man har testat samma sak för komjölksallergi men inte sett samma starka samband. Det verkar inte öka risken för allergi att ge komjölk tidigt i livet, men det finns inga starka tecken på att det är positivt heller.

Likaså gällande gluten, man har inte sett några starka samband i forskningen än men eventuellt minskar risken om barnet kommer i kontakt med gluten tidigt i livet.

För ett tiotal år sedan försökte man i Sverige skjuta upp introduktionen av bland annat vete i hopp om att minska förekomsten av celiaki och matintolerans. Detta försök stoppades då det uppdagades att det istället leddes till en ökning av celiaki och matallergi. 

Man har även gjort studier som gett probiotika till spädbarn för att se om det ger minskad allergi längre fram i livet. Eventuellt såg man en minskning av mängd eksem, men bevisläget är fortsatt svagt och mer forskning behövs innan man skulle kunna rekommendera det.

Det finns inte heller några bevis för att amning förebygger allergi generellt. Däremot verkar det ge ett kortsiktigt skydd mot astma och atopiskt eksem, men att effekten verkar försvinna vid ungefär 2 års ålder. 

Varför är det så svårt att förebygga?

Barn med föräldrar och/eller syskon som är allergiska sägs ha en atopisk disposition, det vill säga en ökad risk att utveckla allergier. Det är särskilt för dessa barn och de barn som redan har utvecklat allergi, som man har trott att förebyggande behandling är viktig.

Men det som är särskilt svårt med allergi är att de åtgärder som kan förebygga varierar från allergen till allergen. Ett råd kan hjälpa för en viss allergi fungerar inte nödvändigtvis för andra typer av allergier.

Miljöåtgärder

Husdammskvalster är något man både kan vara allergisk mot och som tros kunna ha en irriterande effekt för personer med allergier (exempelvis med astma). Numera har man fastslagit att mängden husdammskvalster inte verkar påverka astma, men däremot kan en minskad mängd ge mindre mängd atopiskt eksem. 

Exponering för tobaksrök ger ökad risk för luftvägssymtom i form av infektioner, återkommande episoder med astmatisk bronkit, ihållande astma och nedsatt lungfunktion. Det finns dock få belägg för att exponering för tobaksrök medför ökad risk för allergisk sensibilisering. Barn bör inte utsättas för tobaksrök, särskilt inte i spädbarnsperioden (första levnadsåret) eller i fosterstadiet.

Annons
Annons

Andra faktorer

Lågt intag av fisk, omega 3-fettsyror, högt intag av natrium eller otillräckligt intag av antioxidanter har föreslagits påverka utveckling av luftvägssymtom och astma – men det råder brist på resultat från bra vetenskapliga studier.

Man misstänker att den mikrobiella tarmfloran (bakterierna i tarmen) påverkar eventuell utvecklingen av allergisk sjukdom, men det finns ännu inga bevis på ett orsakssamband. Studier kan tyda på att tillskott av probiotika till spädbarn i högriskgrupper kan ge minskad förekomst av lindrig atopisk eksem, men man har inte sett någon effekt på förekomsten av allergi eller andra positiva långsiktiga effekter. 

Vissa menar att en viktig orsak till ökningen av allergier är att barn överbeskyddas. De fråntas möjligheten att utveckla ett friskt immunsystem eftersom de utsätts alltför lite för allergiframkallande faktorer. Denna hygienteori hävdar att exponering för infektionssjukdomar, allergener och så vidare skyddar mot utveckling av allergisk sjukdom. Viss forskning tycks ge stöd åt denna teori, exempelvis att barn som växer upp med husdjur har mindre allergi mot dessa än andra barn, men det finns också många delar som motbevisats. Sista ordet kring hygienteorin är helt enkelt inte sagt. 

Förebyggande åtgärder hos barn som har utvecklat allergi

Hos barn som redan har en allergisk sjukdom kan tidigt insatt, effektiv behandling leda till symtomfrihet, lägre medicinförbrukning, högre livskvalitet och större chans att hindra att tillståndet förvärras och att andra allergier och symtom utvecklas.

Eliminering av allergener

Hos barn med matallergi, allergisk astma och hösnuva är minskad exponering för det/de allergiframkallande ämnena (allergener) som barnet reagerar på en logisk del av behandlingen. Förutsättningen är att allergenet kan identifieras och avlägsnas, eller att en betydlig minskning av exponeringen är möjlig. Det gäller särskilt för livsmedel, husdammskvalster och pälsdjur.

Eliminering av irritanter

Inomhusmiljön, särskilt exponering för tobaksrök, spelar en avgörande roll för luftvägssymtom hos barn. Exponering för tobaksrök ökar besvären från luftvägarna, ger en sämre prognos och ökar behovet av medicin. Tobaksrök verkar vara en av de mest betydelsefulla utlösande orsakerna till astmasymtom, som är möjlig att förebygga.

Allergivaccination

Allergivaccination, hyposensibiliserande behandling, har visat sig vara en effektiv behandling för patienter med hösnuva eller allergisk astma där besvären beror på husdammskvalster, gräspollen, björkpollen och katt. Allergivaccination verkar dessutom kunna minska risken för att utveckla astma hos barn med hösnuva och pollenallergi.

Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.