Behandling och läkemedel vid idrottsskador
Nedanstående behandlingsförslag skall mot bakgrund av detta ses som rekommendationer vid mindre allvarliga skador än de ovan nämnda
Tryckförband
Vid distorsioner (stukningar) och kontusioner (slag mot kroppsdel) skadas vävnader i och kring leder, vilket orsakar en lokal blödning. Denna blödning ger upphov till en mer eller mindre uttalad svullnad. Med hjälp av ett tryckförband kan man minska omfattningen på denna svullnad/blödning och i de flesta fall förkorta läkningstiden avsevärt. De leder som är mest känsliga för svullnad efter en distorsion är fotleder, knän och handled/hand, det vill säga leder med strama vävnader och lite underhudsfett. Svullnad kring en sådan led ger på grund av de strama förhållandena en inskränkt rörlighet, ansträngd hud och smärta.
Hur gör man?
Så snabbt som möjligt anläggs ett hårt åtdraget förband med elastisk linda. Det handlar dock inte om att strypa blodtillförseln till hela extremiteten utan om att skapa ett ordentligt tryck lokalt över den skadade leden/extremiteten.
Extremiteten placeras i högläge för att ytterligare minska svullnaden. Förbandet kan om det är lagom hårt åtdraget sitta i 20-30 minuter.  Därefter lättar man på förbandet och anlägger det med ett lättare tryck. Även fortsättningsvis är högläge att rekommendera.
När man uteslutit fraktur eller annan allvarlig skada är det fördelaktigt att så fort som möjligt börja röra leden. Först bör man röra leden obelastad, därefter kan man börja belasta den.
Kyla
Kylspray har inget värde vid behandling. Det enda den gör är att kyla ner huden, något som rentav kan leda till köldskador. Den viktigaste akuta åtgärden vid till exempel en distorsion är att anlägga ett tryckförband för att minska blödning och svullnad. I smärtstillande syfte kan man som komplement till detta lägga en ispåse/kylpåse över förbandet. Observera dock att det är tryckförbandet som är viktigast och att ispåsen ej får ligga i direktkontakt med huden, då detta kan ge köldskador!
Ortoser
Gips används som bekant vid behandlig av frakturer. Gips skapar stabilitet och skydd och möjliggör läkning i ett fördelaktigt läge. Just denna stabilitet ger även smärtlindring vilket också underlättar läkning. Vid mindre allvarliga skador, som till exempel stukningar, används ibland gips i smärtstillande syfte. Just denna effekt kan man få av en så kallad ortos, ett specialtillverkat skydd av till exempel plast eller skenor. Fördelen till skillnad mot gips är att man kan ta av och på ortosen för luftning, rörelseträning och hygien.
Ortoser används för att ge stabilitet vid akuta skador som till exempel stukningar, men har också ett mycket stort användningsområde vid rehabilitering efter en skada och vid kroniska åkommor.
Rörelsehindrade personer kan få god hjälp av den stabilitet som erhålles och kan därigenom bli mer rörliga. Det finns en mängd olika ortoser på marknaden.
Exempel på ortoser och användningsområden
Fotledsortoser: Hårda ortoser (plast) används vid exempelvis stukningar och enklare, odislocerade, frakturer (att en fraktur inte är dislocerad innebär att ingenting har hamnat snett vid brottet, benen ligger i princip kvar i rätt position). Mjuka/rörliga ortoser (tyg/skenor/remmar) kan användas vid mindre uttalad stukning eller instabilitet, men även i förebyggande syfte vid exempelvis idrottsutövande.
Knäortoser: Kraftigare ortoser med stabiliserande sidoskenor, där rörelseomfånget kan regleras och styras, används vid akuta skador med instabilitet och smärta. De används ibland även vid behandling av vissa frakturer på knäledsnivå, bland annat när man ska börja röra på sig igen efter en operation. Mjuka ortoser kan användas i samma syfte för knän som vid fotledskador.
Armbågsortoser: Kraftigare ortoser används som ovan vid instabilitet eller smärta och även efter operationer, eftersom armbågsleden är känslig och lätt stelnar om den tvingas till som stillhet, som till exempel vid gipsbehandling). Mjuka ortoser används som ovan vid distorsioner, men även vid kroniska tillstånd, som exempelvis tennisarmbåge, eller i förebyggande syfte vid vissa kontaktidrotter som till exempel handboll.
Hand/handledsortoser: Används i smärtstillande syfte vid exempelvis artros i CMC I (det vill säga nerbrytning av brosket i tummens grundled), eller för stabilitet och smärtlindring vid reumatiska tillstånd. Andra användningsområden är som ovan efter en distorsion av handleden eller i förebyggande syfte när man håller på med idrotter där handlederna är särskilt utsatta, som exempelvis snowboard eller skateboardåkning.
Fotproblem och sulor: Det finns en mängd olika sulor och skor på marknaden, specialtillverkade eller ej, för olika åkommor eller smärttillstånd i fot och fotsula. Några som kan ha nytta av denna typ av hjälpmedel är personer med hälsporre, reumatiker med deformiteter, diabetiker med risk för kroniska sår, och personer med problematiska hålfötter och belastningssmärta. För specialsulor eller skor fordras läkarremiss.
Denna sammanställning skall ses som en allmän och mycket kortfattad beskrivning av olika hjälpmedel. De flesta mer stabila ortoser ordineras av ortopeder eller andra specialistläkare. Det finns även en mängd olika mjuka ortoser och skydd som man kan köpa på sportaffärer eller varuhus. Det kan många gånger vara svårt att hitta rätt i det stora utbud som finns. För ytterligare information om vad som passar just dig rekommenderas kontakt med din husläkare eller ortoped.
Smärta och smärtlindring
De flesta idrottsrelaterade skador handlar som tidigare nämnts om bland annat distorsioner eller kontusioner. En annan mycket vanlig skada är muskelbristningar. Läs mer om dessa tillstånd och olika behandlingsalternativ.
Smärtan vid dessa skador kan vara olika uttalad och långvarig. I de flesta fall är besvären relativt små och tillfrisknandet går snabbt enbart med vila, rörelseträning och sunt förnuft.
Man skall vara lyhörd på kroppens signaler och smärta är oftast en bra indikator på vad man klarar och vad man bör undvika.
Inflammation
Läkningsprocessen efter en skada består av en mer eller mindre uttalad inflammation. Kroppen mobiliserar styrkorna för att reparera skadan som uppkommit.
En inflammation uppvisar ett flertal uttryck som brukar sammanfattas av 5 olika symtom rodnad, värme, svullnad, smärta och nedsatt funktion. Symtomen varierar från fall till fall.
En inflammation kan vara akut men också kronisk. Vid en akut skada är det själva traumat som utlöser en inflammatorisk läkningsprocess. Denna är i de flesta fall kortvarig och klingar snabbt av. Vid en kronisk inflammation kan enkelt uttryckt själva inflammationen underhålla processen. En sådan inflammation är därför oftast mer besvärlig att bli av med.
Viktigt hitta underliggande orsaken
Den bakomliggande orsaken till att inflammationen uppkommit skall naturligtvis identifieras och undvikas. Det kan till exempel vara en monoton rörelse man utför på arbetet, i trädgårdsarbetet eller under idrottsutövande. Ofta räcker det dock inte med att undvika just denna aktivitet, eftersom man vanligtvis gör liknande rörelser vid andra aktiviteter och inflammationen därför hela tiden underhålls.
Några ställen som ofta drabbas av långdragna smärttillstånd är armbåge, underarm och axel. En del av dessa tillstånd kan vara mycket besvärliga att bli av med och behandlas excentrisk träning och i vissa fall med kortisoninjektioner.
Mediciner
Både vid akuta respektive långdragna inflammationer (de senare dock ovanligt som mekanism vid idrottsskador) kan farmakologisk behandling vara bra som komplement till övriga åtgärder. Smärtlindrande behandling gör det enklare att komma igång efter en akut skada och antiinflammatorisk behandling kan hjälpa till att häva ett inflammatoriskt tillstånd, som framför allt uppkommer alldeles intialt vid idrottsåkommor och varar några (4-5) dagar. Det finns en mängd olika mediciner att välja på, både receptbelagda och receptfria.
Många gånger kan paracetamolinnehållande tabletter vara tillräckliga. Ofta väljer dock förskrivande läkare att behandla med något preparat ur NSAID-gruppen. NSAID står för None Steroid Anti Inflammatory Drugs. Exempel på preparat som ingår i denna grupp är Voltaren (Diklofenak), Ipren (Ibuprofen), Pronaxen (Naproxen), Orudis (Ketoprofen) etc. NSAID-preparat finns numera också i gelform för inmassering (i akuta skedet). 
NSAID-preparat hämmar prostaglandin bildningen som är central i en inflammatorisk process. Prostaglandiner bildas och finns dock normalt i hela kroppen, inte enbart där en inflammation uppstår. På senare år har s.k. Cox-2 hämmare kommit ut på marknaden. Det är preparat som mer specifikt angriper den inflammatoriska processen och i mindre omfattning påverkar produktionen av prostaglandiner på andra platser i kroppen. Av denna anledning minskar risken för biverkningar som till exempel påverkan på magslemhinnan. Exempel på Cox-2 hämmare är Celebra (Celecoxib) och Arcoxia (etoricoxib).
Sjukgymnastik
Många gånger är det svårt att på egen hand sköta rehabiliteringen efter en skada. Då kan det ofta vara bra att få behandling och instruktioner av en sjukgymnast. Det gäller både akuta och mer kroniska tillstånd, som ont i ryggen (lumbago med eller utan ischias) eller kronisk nack- skulderproblematik. I sjukgymnasternas behandlingsarsenal finns förutom gymnastiska övningar och manipulation under ordnade former även TENS (Transkutan Elektrisk Nerv-Stimulering) och i vissa fall akupunktur och ultraljudsbehandling. För ytterligare information om dessa behandlingsalternativ, vänd dig till sjukgymnast.
Behandlingsalternativ
Akuta skador
- Initialt tryckförband vid exempelvis stukning.
- Uteslutande av allvarlig skada, exempelvis fraktur, som kräver läkarbesök.
- Vila, avlastning, eventuellt förband eller ortos.
- Rörelseträning med sunt förnuft.
- Undvikande av rörelser/aktiviteter som utlöser smärta.
- Vid behov kortare kur med smärtstillande medicin.
- Eventuell sjukgymnastik
Kroniska tillstånd
- Rätt diagnos, kräver oftast läkarundersökning.
- Undvikande av utlösande orsak, till exempel monotona rörelser.
- Vila, avlastning, eventuellt förband eller ortos.
- Mobilisering med träning via sjukgymnast.
- Vissa tillstånd kan kräva ytterligare åtgärder som till exempel kortisoninjektion eller operation.