Fakta | Leder & muskler

Främre korsbandsskada

Främre korsbandsskada uppstår ofta i samband med idrottsaktiviteter där det finns snabba riktningsändringar som till exempel fotboll och alpin skidsport. Behandlingen består av rehabilitering och ibland operation.

Uppdaterad den: 2022-05-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är främre korsbandsskada?

 

Anatomi av knäled och korsband

 

Knäleden består av skenbenet (tibia), lårbenet (femur) och knäskålen (patella). Leden stabiliseras av de inre (mediala) och yttre (laterala) sidoledbanden (kollateralligamenten) samt det främre och bakre korsbandet. Två broskplattor, meniskerna, fungerar som stötdämpare och gör att viktbelastningen i leden fördelas jämnt.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Korsband är en typ av ledband som finns inne i knäleden. Funktionen är att stötta och stabilisera knät. Det finns två korsband, det främre och det bakre. De främre korsbandet har som huvudfunktion att hindra att skenbenet glider framåt i förhållande till lårbenet och att hindra kraftiga inåtrotationer av underbenet i förhållande till låret. Det bakre korsbandet hindrar att skenbenet glider bakåt.

Oftast uppstår en skada på främre korsbandet i samband med idrottsaktiviteter där det finns snabba riktningsändringar som till exempel fotboll och alpin skidsport. Korsbandet kan gå av helt eller delvis, och i vissa fall kan även en liten bit av skelettet rivas med (avrivningsfraktur). 

Det är främst yngre personer (störst risk mellan 16 till 18 års ålder) som får en främre korsbandsskada. Medelåldern är 28 år för både kvinnor och män. Kvinnor har större risk att råka ut för en korsbandsskada jämfört med män. Orsaken till detta är inte helt klarlagd. Andra möjliga riskfaktorer är hormonell påverkan, ärftliga orsaker och benstruktur. Även barn under 15 år kan skada sitt främre korsband men det är mindre vanligt.

Annons
Annons

Symtom

Det finns ofta ett tydligt skadetillfälle i samband med en skada på korsbandet. Ibland kan man ha hört ett "smällande" ljud när skadan uppstod. Knäet börjar svullna upp och man får ont och kan ha svårt att belasta på benet. Man kan även ha svårt att sträcka eller böja i knäleden. 

Om besvären har blivit kroniska är det ofta en känsla av instabilitet som är mest besvärande. Knäet kan kännas som om det "viker" sig när man belastar det. 

Orsak

De flesta skador på främre korsbandet uppstår i samband med olika idrottsmoment där man till exempel landar från ett hopp, när man ändrar riktning eller i samband med en plötslig inbromsning. Korsbandet kan även skadas om det finns ett vridmoment och benet samtidigt är fixerat vid underlaget. 

Skadan kan uppträda isolerat, men det är vanligt med kombinerade skador där andra strukturer i knäet också är skadade, som till exempel menisk, sidoledband, ledkapsel eller ledbrosk. En skada på främre korsbandet kan vara en fullständig eller en partiell ruptur, det vill säga korsbandet kan ha gått helt av eller bara delvist.

 Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av en läkarundersökning och röntgen för att utesluta fraktur. Ibland kan det vara svårt att undersöka knäet i det akuta skedet på grund av svullnad och smärta. Läkaren kan då behöva undersöka knäet igen efter någon vecka när svullnaden och smärtan avtagit.

Vid behov kan man komplettera med en magnetröntgen som är en bättre undersökningsmetod för att kunna se skadade strukturer och mjukdelar i och runt knäleden. 

Andra skador i knäleden som kan ge liknande symtom som en främre korsbandsskada är skada på sidoligamenten samt skada på menisker och knäets ledkapsel. 

 Behandling av främre korsbandsskada

Behandlingen består av operation med efterföljande rehabilitering eller enbart rehabilitering. Operation krävs i cirka häften av fallen men det är svårt att veta vilka patienter som kommer att behöva operation. Återgång till hög aktivitetsnivå, speciellt vid utövande av vissa idrotter som fotboll, innebandy och handboll ger troligtvis ett ökat behov av operation.

Vid en operation ersätter man det skadade korsbandet med en del från en muskel eller med material från knäskålen. Efter operation behövs rehabilitering i minst sex månader.

Om enbart rehabilitering ger bra effekt på stabiliteten i knäet behöver man inte operera. Rehabiliteringstiden är ofta lika lång som efter operation och består av samma grundprinciper. Målet är att träna upp omkringliggande strukturer runt knäet för att således skapa en funktionell stabilitet och optimal rörlighet samt en god koordination i knäet.    

Prognos

Prognosen är bra men man kan inte förväntas uppnå samma funktion efter en operation som en oskadad individ har i samma ålder. Majoriteten som får en skada på korsbandet kan återgå till någon form av idrottsutövande och motionsidrott. Det främsta hinderet för att återgå till idrott och motion är ofta rädsla för en ny skada. 

Ungefär hälften av de som fått en korsbandsskada utvecklar senare i livet artros i knäleden. Det är svårt att säga vilka som kommer att få besvär med artros. Det finns inga belägg för att valet av behandlingsmetod avgör framtida artrosutvecklingen.