Fakta | Leder & muskler

Bakre korsbandsskada


Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är det bakre korsbandet?

Knä med korsband

Korsbanden är ledband som finns inne i knäleden. I knät har man två typer av korsband, ett främre och ett bakre. Korsbanden är fästa i lårbenet (femur) och skenbenet (tibia), och håller ihop dessa ben. Funktionerna är att stötta och stabilisera knät. Det bakre korsbandet är ungefär dubbelt så starkt som det främre och det hindrar att skenbenet glider för långt bakåt i förhållande till lårbenet. Det främre korsbandet hindrar att skenbenet glider framåt i förhållande till lårbenet. På detta sätt ser korsbanden till att ledytorna i knät ligger i rätt läge i förhållande till varandra.

Av alla korsbandsskador utgör skador på bakre korsbandet cirka 10 % och det främre står för cirka 90 %.

Orsak

De flesta fallen förekommer i samband med trafikolyckor där skenbenet träffar instrumentbrädan vid krocken. Andra situationer där denna typ av skada förekommer är idrotter som till exempel fotboll, basket, handboll och alpina sporter. Det behövs relativt stora krafter för att riva av ett bakre korsband och man får därför ofta även andra skador förutom korsbandsskadan. Slag som träffar rakt mot skenbenet resulterar ofta i enbart korsbandsskada. Men våld framifrån och lite från sidan kan ge flera skador i knäleden.

Annons
Annons

En skada på detta korsband kan vara en fullständig eller partiell ruptur. Med detta menas att ledbandet antingen har gått av helt eller delvis.

Symtom

Ofta har en typisk skadesituation uppstått, med våld mot främre delen av underbenet. Symtomen är omedelbara, kraftiga smärtor i knät, ofta svullnad och instabilitet i knäleden. I vissa fall är problemen inte fullt så uttalade och många kan gå med en sådan skada en tid utan att veta om det.

Diagnos

Diagnosen misstänks utifrån sjukdomshistorien och de undersökningar som läkaren gör. Undersökningarna går ut på att testa knäledens stabilitet och rörlighet. Dessa tester kan på grund av starka smärtor vara svåra att utföra under den akuta fasen. Därför gör man oftast en ny undersökning efter tre till fyra dagar.

Annons
Annons

Om allmänläkaren misstänker denna typ av skada blir patienten remitterad till en specialist i ortopedi för vidare utredning. Här görs ytterligare tester av knäleden och det blir också aktuellt att ta bilder med röntgen eller magnetkamera. Magnetkameraundersökning är särskilt lämpligt för att upptäcka mer komplicerade skador. I vissa fall går man in i knäleden med titthålsteknik för att kunna se korsbandet (artroskopi).

Behandling

I akutfasen gäller den så kallade RICE-principen (rest, ice, compression, elevation). Det innebär att patienten får vila, man lägger på kylförband och håller foten högt. Det kan också krävas inflammationsdämpande läkemedel som lindrar smärtan och begränsar skadan (NSAID-preparat). I många fall är detta tillräckligt för att patienten gradvis ska kunna börja träna upp styrkan i musklerna kring leden.

Hos idrottsutövare och personer som har ett fysiskt aktivt yrke föredrar man ofta att operera knät. Anledningen till detta är att träningen tar lång tid och att dessa människor har ett större behov av att snabbt få ett fullständigt stabilt knä än de flesta. Statistiskt innebär detta att 30–50 % av alla med bakre korsbandsskada blir opererade. Kombinationsskador där flera strukturer i knäleden är förstörda talar för snabb operation.

Prognos

De flesta blir bra efter behandling. Långtidsprognosen är något oklar eftersom den operationsteknik som används är relativt ny och det krävs en viss observationstid för att kunna bedöma hur goda resultaten blir på lång sikt. I vilket fall som helst är det väsentligt att träna upp musklerna gradvis efter behandlingen. Det viktigaste är att stärka lårmuskeln (quadriceps) så att den kan stödja och skydda knäleden.


Annons
Annons
Annons