Forum Psykiatri


öppet för alla

Jag har en fråga till alla på detta forum. vart vänder man sig när man känner att man har problem med alkohol, men när alla i ens omgivning nonchalerar ens uttalanden helt och inte kan se problemet/problemen. om jag inte såg ett problem så skulle jag väl aldrig ta upp det. eller? och när jag tar upp det med min omgivning, personer som jag älskar och respekterar, varför är det då ingen som tar mig på allvar? varför möts jag av skratt när jag tar upp något som oroar mig? när blev självinsikt och ifrågasättande av sitt eget omdöme en säker diagnos för att man inte är alkoholist? jag lider inte av schizofreni... frågan var inte om jag var galen. varför bemöts jag då på samma sätt som om att jag uttryckt den tanken. "den som är galen skulle inte för sitt liv kunna inse det själv! så du är utom fara" jag oroar mig för att jag känner att jag börjat tappa kontrollen och trotts att jag älskar smaken av en whiskey på fredags kvällen inte vet med säkerhet om jag kan nöja mig med bara den whiskeyn. att ens tveka på sin kontroll när det gäller alkoholen är inte bara det redan ett tecken på att man mist kontrollen?

Du kan ju söka på nätet på google rubrik hjälp med alkoholproblem då kan du hitta mycket och få bra hjälp.

Annons
Annons
Annons