Generaliserat ångestsyndrom (GAD), orsaker

Allmänna förhållanden

Som med många andra psykiska sjukdomar vet forskare inte säkert vad som förorsakar GAD. Det kan ha samband med en obalans hos signalsubstanserna i hjärnan, främst serotonin, dopamin och noradrenalin. Även arv, miljö och stress kan påverka risken att uveckla GAD. Hur människor tänker och känner är beroende av bland annat:

• Hur han/hon blivit uppfostrad.
• Vad som händer i ens liv.
• Arvsanlagen som man fått från sina föräldrar och som påverkar hur ens kropp och hjärna utvecklas.

Alla dessa faktorer påverkar hur mycket du oroar dig och hur ängslig du är.

Riskfaktorer

Följande kan öka risken att utveckla GAD:

• Att vara kvinna. Mer än dubbelt så många kvinnor som män utvecklar GAD.
• Svåra händelser i barndomen. Barn som har upplevt övergrepp eller större trauman, som till exempel att mista en förälder, eller att bli mobbad, löper högre risk att utveckla GAD.
• Sjukdom. Att leva med en kronisk eller allvarlig sjukdom som till exempel cancer orsakar normalt oro, en oro som kan övergå i en allmän, överdriven oro även inför andra saker.
• Stress. En belastande livssituation kan utlösa ångest och bidra till utvecklingen av GAD. Exempel på stressande händelser är skilsmässa, att förlora någon närstående eller att förlora jobbet.
• Alkohol och drogmissbruk. Alkohol och/eller drogmissbruk kan förvärra ett generaliserat ångestsyndrom. Koffein och nikotin kan späda på ångestsymtom genom att orsaka stresspåslag.

Risken för att drabbas av ångestsyndrom, inklusive GAD, är också högre om du är arbetslös, är separerad, skild eller änka/änkling.

Dock vet man inte om någon av dessa riskfaktorer faktiskt leder till ångestsyndrom, eller om det faktum att man har ett ångestsyndrom gör det mer sannolikt att man tillhör en eller flera av dessa grupper. Det är till exempel möjligt att personer med ångestsyndrom har svårare att få eller behålla ett jobb. Det kan också vara svårt att hålla ihop ett förhållande så att risken för separation ökar.

Problem i barndomen

En uppväxt präglad av otrygghet och/ eller överbeskyddande föräldrar kan öka risken att som vuxen utveckla ett ångestsyndrom, till exempel GAD.

Kemiska substanser i hjärnan och i kroppen

I hjärnan förs signaler mellan cellerna vidare av neurotransmittorer, eller signalsubstanser, framförallt serotonin, noradrenalin och dopamin. Mängden av, och balansen mellan olika signalsubstanser påverkar ditt stämningsläge och din ångestnivå. Det behöver inte betyda att halten av signalsubstanser i din hjärna orsakar ångestsyndrom. Det kan vara så att yttre påverkan, som stress, påverkar balansen mellan signalsubstanserna och orskar ångestsymtom, till exempel oro. Troligen sker påverkan åt båda hållen.

Hormoner är kemikalier som vidarebefordrar meddelanden från en del av kroppen till en annan via blodomloppet. Om du har ångestsymtom (till exempel hjärtklappning, svettning) så kan det bero på att din kropp producerar för mycket av vissa hormoner, till exempel sköldkörtelhormon.

Det autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet är ett nätverk av nerver som kontrollerar automatiska processer i din kropp, som hjärtslagen och kroppstemperaturen. Det här systemet kan ”löpa amok” och du upplever en mängd symtom som hjärtklappning, ökad andhämtning, svettning mm. Man tror att detta system fungerar sämre hos människor med ångestsyndrom, det vill säga systemet är mer "lättretat".