Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Generaliserat ångestsyndrom, behandling

Vanliga behandlingsmetoder vid ångestsyndrom är psykologisk behandling (oftast KBT) och läkemedel.


Uppdaterad den: 2020-01-27

Annons

Syftet med behandlingen

Det främsta syftet med behandlingen är att förbättra funktion och livskvalitet. Ett delmål är att man ska oroa sig mindre. Behandlingen ska hjälpa en att återfå eller upprätthålla sina funktioner i vardagslivet. Ångesten ska inte få förstöra för en på jobbet, i skolan eller i familjen. Man ska kunna njuta mer av livet.

Annons
Annons

Olika typer av behandling

Man kan få psykologisk behandling (psykoterapi), vanligtvis KBT, eller läkemedel. Ibland i kombination. KBT kan vara ett förstahandsval vid behandling av GAD. Vid svåra besvär eller då samtidig depression föreligger kan läkemedel vara ett nödvändigt förstahandsval. En kombination av läkemedel och KBT är ofta nödvändig vid behandling av GAD eftersom tillståndet är mer svårbehandlat än andra ångestsyndrom. Valet av behandling beror på hur svåra besvär man har, andra eventuella psykiska besvär som till exempel depression eller ett annat ångestsyndrom, tidigare psykiska problem och hur man svarat på tidigare behandling.

Behandlingen kan inte alltid få bort alla besvär, men den kan hjälpa att återfå kontrollen så att ångesten inte styr ens liv.

Vilken behandling

Den bäst undersökta formen av psykologisk behandling vid GAD är KBT. Även så kallad tillämpad avslappning, som kan ingå i KBT-behandling eller ges separat har visat sig effektiv vid GAD. Läkemedel med visad effekt vid GAD är olika typer av antidepressiva, bensodiazepiner och en typ av antiepilektikum (pregabalin). Bensodiazepiner ger en snabb ångestdämpning men bör på grund av biverknings- och beroenderisk inte användas annat än i undantagsfall.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är en behandlingsform som inriktar sig på vad man tänker om sig själv och sina svårigheter och hur man agerar kring dem. Genom att förändra de ofta negativa katastroftankar som man har om framtida händelser och istället tänka på alternativa, mer sannolika scenarion, så kan behandlingen hjälpa en att få bättre kontroll över sin oro och ångest.

Personer med ångestsyndrom skuldbelägger sig ofta och har inte sällan låg självkänsla. De känner sig otillräckliga och förbiser sina positiva sidor.

En KBT-behandling innefattar flera komponenter, bland annat:

  • Kognitiv teknik
  • Avslappning
  • Ångesthantering
  • Självinstruktionsträning
  • Gradvis exponering i verkliga eller föreställda situationer
  • Analys av beteendekedjor

En viktig del i behandlingen består i att hitta alternativa tankar och bilder som kan ersätta de som utlöser de negativa reaktionerna. De alternativa tankarna och förhållningssätten prövas i vardagssituationer och patienten rapporterar sedan tillbaka till terapeuten om sina nya erfarenheter. Vidare prövas alternativa beteenden, så kallad beteendeexperiment och utfallet analyseras tillsammans med terapeuten. De negativa tankar man har om framtida händelser kan ofta ha sitt ursprung i tidigare upplevelser. KBT kan ge en förståelse för svårigheter som man upplevt tidigare.

KBT-tekniker har dokumenterad effekt, även inom äldre åldersgrupper.

Antidepressiva

Antidepressiva används för att behandla depression men används också vid behandling av GAD. De utgör idag förstahandsval vid läkemedelsbehandling. Så kallade SSRI-preparat (escitalopram, sertralin och paroxetin) och SNRI-preparat (venlafaxin, duloxetin) har alla visad effekt vid GAD. Långvariga besvär eller samtidig depression ökar indikationen för användning av antidepressiva. Behandlingseffekten dröjer i allmänhet 2–4 veckor. De är inte beroendeframkallande.

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner har god effekt på såväl fysiska som mentala ångestsymtom men bör inte användas i långtidsbehandling annat än i undantagsfall. I övrigt kan bensodiazepiner användas som vid behovsmedicinering i begränsad omfattning vid svåra akuta symtom. Eftersom GAD oftast är ett långvarigt tillstånd blir långtidsbehandling aktuell, vilket gör beroendeutveckling till ett bekymmer. Långtidsbehandling bör helst ske i samarbete med psykiater.

Pregabalin

Pregabalin har i studier visats ha en effekt som är i nivå med bensodiazepiner och venlafaxin. Den ångestdämpande effekten inträder efter cirka en veckas behandling och preparatet har effekt både på psykiska och fysiska ångestsymtom. Det finns dock risk för beroendeutveckling med pregabalin.

Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.