Depression hos barn och unga


Uppdaterad den: 2018-06-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är depression?

Depressioner hos barn och ungdom kan yttra sig som hos vuxna i form av sänkt stämningsläge, nedsatt förmåga till lust och glädje, förändrad självkänsla och aktivitetsnivå, oftast associerade med kroppsliga symtom. Barn kan uttrycka nedstämdhet på andra sätt än vuxna. Det gäller särskilt yngre barn. I allmänhet uttrycker barn inte nedstämdhet i lika tydliga ordalag som vuxna.

Nedstämdhet hos barn kan också vara ett uttryck för andra problem. Till exempel kan brist på omsorg eller misslyckanden inom ramen för en obehandlad adhd vara orsaken snarare än att det handlar om symtom på en depression. Bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) börjar ofta med en depressiv episod, den kan debutera i ungdomsåren och karakteriseras sedan av växelvis sänkt stämningsläge (depression) och förhöjt stämningsläge (mani). 

Förekomst

Allvarliga depressioner förekommer hos:

Annons
Annons
  • Skolbarn: 1–2 %.
  • Tonåringar: 4–6 %.
  • Före pubertet: samma förekomst bland pojkar och flickor.
  • Efter pubertet: högre förekomst bland flickor.

Symtom

På grund av barns bristande förmåga att uttrycka sig verbalt, och deras mindre nyanserade reaktionssätt, framträder depression på olika sätt vid olika åldrar.

Spädbarn

  • Dålig viktuppgång.
  • Skrikig/gnällig.
  • Eventuellt psykomotoriskt försenad. Barnet når olika milstolpar (förmåga att hålla upp huvudet, förmåga att krypa, utveckling av fingergrepp med mera) senare än förväntat.
  • Bristande intresse för omgivningen.
  • Frånvaro av kommunikation.
  • Ät- och sömnproblem.
  • Vaggande rörelser.

Förskolebarn

  • Känslomässiga störningar:
    • Aggressivitet
    • Passivitet
    • Ängslighet
  • Beteendesvårigheter:
    • Labilitet och rastlöshet
    • Hyperaktivitet
    • Tillbakadragenhet
  • Olika kroppsliga besvär, exempelvis magont.

Skolbarn

  • Irritabilitet och allvarliga beteendeproblem (stöld, skolvägran).
  • Dåliga skolresultat/inlärningsproblem.
  • Nedvärdering av sig själv.

Ungdomar

  • Irritabilitet och beteendeproblem.
  • Håglöshet.
  • Missbruk (narkotika/alkohol).
  • Skolproblem.
  • Hyperaktivitet.
  • Sömnproblem (för mycket/för lite).
  • Symtom som liknar vuxendepression (se nedan).

Andra typiska depressionsdrag

  • Nedstämdhet och brist på lust, glädje och initiativ.
  • Negativa tankar om sig själv med känslor av att vara värdelös/oälskad, självförebråelser och skuldkänslor.
  • Trötthet, förlust av drivkraft, aptit (eventuellt viktnedgång, men även ökat godissug), sömnstörningar; ofta insomningssvårigheter, ökat sömnbehov. 
  • Tankar på döden och självmord (förekommer hos två tredjedelar av dem som har diagnostiserats med depression).
  • Andra symtom (särskilt hos barn) är: ångest, tvång (tvångstankar eller tvångshandlingar), koncentrationsproblem, skolvägran, irritabilitet, hyperaktivitet, kroppsliga besvär (särskilt huvudvärk, magont). Dessa symtom kan vara en del av depressionen eller kan bero på samtidig annan sjukdom som adhd, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD) med mera.

Orsak

Orsaken ligger i ett samspel mellan ärftliga faktorer, uppväxtmiljö och stressfaktorer. Barn löper större risk för depression om föräldrar eller nära familjemedlemmar lider av depressionssjukdom. Risken ökar också om familjen har problem, om barnet har svårt att hantera skolsituationen eller andra sociala sammanhang, eller har råkat ut för traumatiska händelser. Också användandet av sociala medier har, bland unga vuxna, visat sig öka risken för depression.

Diagnos

Inga laboratorieprover kan påvisa en depression. Diagnos av depression hos barn kräver samtal med barn och förälder med genomgång av aktuella och tidigare symtom och besvär samt förtrogenhet med diagnostik av förstämningssyndrom och samsjuklighet hos unga. 

Annons
Annons

Behandling

Behandling är viktig eftersom en depression kan vara mycket allvarlig både på kort och lång sikt. Första steget består i att konstatera att problemet finns. Ibland kan öppenhet och samtal kring situationen bidra till att lindra besvären och förbättra prognosen. Men ofta krävs professionell hjälp.

Aktuella behandlingsåtgärder

  • Grunden är en familjefokuserad, psykopedagogisk genomgång av depressionssjukdomen, dess förlopp och vilka åtgärder som brukar hjälpa. Psykopedagogisk behandling innebär att särskilt fokus läggs på minskad belastning, exempelvis genom tillfälligt minskade krav och ökat stöd i skolan, samt betoning på egenvård som sömn, regelbundna måltider, lagom aktivering, avhållsamhet från alkohol (ungdomar) samt regelbunden och grundlig uppföljning.
  • Det är särskilt viktigt för barnets depression att eventuell depression hos föräldrarna också behandlas.
  • Samarbete med förskola/skola är viktigt för att minska överkrav i samband med depression men det kan även förekomma samtidig adhd eller mobbning som behöver hanteras.
  • Samarbete med socialtjänsten vid bristande omsorg i hemmet.

Läkemedelsbehandling

Vid måttlig till svår depression, som inte förbättras efter inledande psykopedagogisk behandling (se ovan), har behandling med SSRI-preparatet fluoxetin visat måttlig till god effekt. Det finns viss dokumentation om effekt för SSRI-preparaten sertralin, citalopram och escitalopram och dessa kan användas som andrahandsval. Biverkningarna är ofta milda och övergående men det är bra att vara uppmärksam på initial agitation (utåtagerande, hyperaktiv), en liten ökning av självskadetankar/beteenden och efterhand risk för övergång till mani. Även biverkan i form av apati förekommer.

Unga med depression och påtaglig funktionsnedsättning (det vill säga klart sämre i skolan och minskade kamratkontakter/aktiviteter) som inte förbättras trots adekvat psykopedagogisk behandling bör övervägas att behandlas med läkemedel. Läkemedelsbehandling bör inledas av, eller ske i samarbete med, barnpsykiater/psykiater och behandlingen ska övervakas noggrant.

Annan behandling

Inläggning på sjukhus rekommenderas vid djup depression, självmordsrisk eller mani (sjuklig upprymdhet).

Vid problem med samspelet i familjen och i dysfunktionella familjer är familjeterapi centralt. Psykoterapi – samtal mellan terapeut och patient där olika tekniker används för att upptäcka och behandla depressionen, kan vara aktuell. Gruppterapi kan vara aktuell för ungdomar.

Barn och ungdomar med depression eller ångest kan ha nytta av regelbunden fysisk träning.

Prognos

De allra flesta blir bra igen efter sin första depression. Efter ett år har uppskattningsvis 75 % tillfrisknat från sin depression. Efter två år är uppskattningsvis 90 % friska. Allvarlig depression i barn- och ungdomsåren har en tendens att återkomma. Vid debut under tidiga ungdomsår finns en förhöjd risk för återfall. Andra förhållanden som har betydelse för risken för återfall är depression hos en eller båda föräldrarna, alkohol- eller annat drogmissbruk.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons