Forum Depression och ångest


Vad ska jag göra??

Presentation: 36 år, stressad, deprimerad, ångest... Hej! Jag är hemma från jobbet idag, för jag orkar inte... Har gått med den känslan i några veckor nu, och i helgen var det riktigt jobbigt. Låg i soffan mest hela tiden, tvingade mig att skjutsa barnen till aktiviteter bara. Allt annat fick maken göra. Jag har mått dåligt i många år, 1999 var jag till läkare som skrattade åt mig men ändå gick med på remiss till kurator, vilken jag besökte tre ggr, då vi konstaterade att "allt berodde på att jag borde flytta tillbaka till min hemstad" och så gjorde jag det... 2007 hade jag en helvetes-dag på jobbet då jag började gråta hela tiden, stannade hemma nästa dag och ringde vc. Då träffade jag en underbar läkare som sjukskrev mig, remitterade mig till kurator och skrev ut medicin. Dessutom lyssnade han på mig och allt var mina egna beslut när det gällde behandlingen. Jag var några ggr hos kuratorn (också en fantastisk person som passar mig precis och som jag har stort förtroende för), men mådde sedan bättre i och med att jag skulle börja ett nytt jobb och slutade med både medicin och samtal. I våras kom allt tillbaka. Jag började ta medicinen igen, och fick komma tillbaka till kuratorn. Under sommaren slutade jag med medicinen igen, för att som kuratorn sa "känna att det är p g a MIG som hösten blir bra, och inte p g a medicinen". Lät klokt då, men nu har jag som sagt brakat rakt igenom igen. Har mått dåligt i några veckor, det är SÅ mycket runt omkring mig, jag har flera barn, det är aktiviteter och läxor, kläder och väskor, föräldramöten och samtal m m. Maken jobbar på annan ort. Jag jobbar på dagis vilket är ett jobb med MÅNGA olika vinklar s a s, många kontakter med olika människor, läroplan och barnens behov och arbetsmodeller och redovisningar o s v. Nu till frågan: Vad ska jag göra??? Jag funderade under helgen och tänkte att NU släpper jag bara! Jag försöker inte längre att klara av dagen utan jag struntar i det! fast som vanligt så försökte jag säga till mig själv att måndagen är OK, då ska du göra det och det o s v... Och varje dag har ju sin egen viktighet att utföra naturligtvis... Alltid är det nåt... Men bara jag klarar mig till fredag så har jag en tid hos kuratorn... (För eftersom min man inte är hemma under veckorna - vem ska ta hand om barnen om jag drar täcket över huvudet och vägrar gå upp?) Men i morse fanns det inget alternativ. Jag satt bara i soffan och försökte hitta sätt att klara av det... Maken var på språng, skulle väcka barnen för att lämna dem innan avresa, och han undrade "Klara av dagen eller veckan?". Hmmm... Jag undrade ju hur jag skulle klara av ALLT! För det kommer ju alltid en dag till... och en till... och en till... Jag kan ju inte bara stanna hemma. Skulle doktorn sjukskriva mig igen? Är jag tillräckligt sjuk? Ja, ni hör ju, sådana saker funderar jag över, samtidigt som jag känner mig helt apatisk och inte orkar göra nånting... Hjärnan funkar minsann när kroppen säger stopp... Tankarna bara snurrar fortare och fortare och högre och högre... Kan jag börja ta medicinen igen utan "lov" från doktorn? Det är ju inte helt lätt att få till en tid alt telefonsamtal... Hoppas någon läser och har nåt bra råd...

Tjata så du snabbt får tag i dr!!! Det är min erfarenhet av alla turer gällande min depression.Efter 9 år äntligen rätt hjälp o insatser... Tänk på DIG nu o skit i va alla andra säger o din inre snurriga röst, som f.ö inte finns vid depression.bara ett virvarr av tankar skuld oro ångest..hjärnan kan i detta läge ej resonera logiskt för i fram av hjärnan sitter "planering struktur-centra" o i limbiska systemet känslor ångest oro centra.Dessa 2 områden är helt ur spel o med mediciner kan du få dessa 2 i balans så du kan tänka, o ha balans i känslorna. Ta inte tabletter innan dr, kanske ser deppen annorlunda ut nu o annan med krävs! STÅ PÅ DIG!! lycka till du är bäst


Tusen tack för svar! Känner ju inte dig men vilken härlig känsla att någon bryr sig!!! :-)) Tack!!! Jag ska ringa jobbet nu och meddela att jag blir hemma ett par dagar till, så får jag försöka få en tid hos doktorn sen.


Jag tittade på hemsidan efter vc:s telefontider, och det visade sig att jag hade fem minuter på mig så utan att tänka efter så kastade jag mig på telefonen... (I vanliga fall tar det mig en evighet av funderingar kring vad jag ska säga, vad den i andra änden kan tänkas säga och vad jag i så fall ska svara, o s v men nu hann jag inte med det...) Och jag hade tur! En "akuttid" fick jag, hos min läkare, på torsdag e lunch. Så nu stannar jag hemma tills dess. Och så har jag ju tiden hos kuratorn på fredag. Tack än en gång för att du svarade!! Du är en ängel!

Annons
Annons
Annons