Forum Depression och ångest


När ska allt vända?

Nu är det 1 år och 4 månader på sen jag tog min student. Och hela den tiden har jag gått hemma, arbetslös. Att få jobb är som att hitta en nål i en höstack. Och på toppen av det så har det bara gått neråt. Nu I somras hände en grej som tog en sväng längre ner. Inget jobb, ingenting runt om mig händer, inget positivt iaf. Som körsbäret på detta så tror jag har dragit på mig en deprission. Vill inte göra något, gråter ofta, vänder på dygnet. Har så gott som slutat hoppas på att det ska vända, slutat tro på allas kommentarer som den klassiska " ta det lungt, det kommer att ordna sig. Vet inte när men det kommer att vända." ÄR SÅ TRÖTT på det för hur vet dem det?? Trött på att alla säger hur dem förstår, hur fasen ska dem göra det? Alla detta har relaterat till att jag nu börjar stöta ifrån mig alla och jag vet inte snart vart ja ska ta vägen? Är det bara jag eller när man är i den jävla sjunkande sanden känns det inte som alla andra bara glider förbi, allt går som på räls? Eller är det bara ren avdunsjuka? HJÄÄLP! Orkar mera med alla som tror sig förstå..

Det är klart det är jobbigt att gå hemma arbetslös. Men det är som du skriver inget händer! Arbetsmarknaden ser ju urusel ut i dagsläget. Tyvärr... Du behöver kanske hålla fast vid en nåt så när normal dygnsrytm och äta som du ska... plus hitta på aktiviteter som är trevliga, för även om de inte är jobbrelaterade är de en sysselsättning. Jag kan ju inte ge löften att du kommer att få ett jobb, men kanske kan du odla dina intressen... göra trevliga saker på fritiden? Det var iallafall det rådet som min läkare gav mig när jag blev sjuk... att det var viktigt, "trevligheter" som hon kallade det... Även om det inte kändes bättre på en gång gav det mening i längden... att skapa något ger tillfredsställelse, att man gjort nåt. Kanske behöver du professionellt stöd genom vården också? Hoppas det ordnar sig för dig på nåt sätt... Lycka till!


´Hemskt tacksam för ditt svar :)) Mjo skulle behöva göra saker men grejen är den att jag totalt tappat motivation för saker och ting. Längtar inte ens efter saker att göra om väntar på mig. Saker som ja normala fall skulle älska! Jag ser bara den forna bilden av den jag en gång var. Har du tips på trevligheter? För min fantasi likt min motivation är inte på topp.. Återigen tack för ditt ärliga svar!


hej! Läste om din depression och tycker det är jättetråkigt. Vill tipsa om ett fantastiskt boktips som faktiskt vände upp och ner på mina negativa tankar och det är Eckhart Tolle med boken "En ny jord" Den rekommenderar jag f ö alla !! Lycka till i livet och glöm inte att kris betyder utveckling och ur den kommer något större och bättre (talar av egen erfarenhet)


Hej igen Ja tips på trevligheter... hm... ni andra här på nd kanske kan hjälpa till med det. Själv är jag inne i en inredningsperiod just nu, det är ett av mina intressen... och jag ändrar o gör om hemma. Annars är ju en aktivitet både nyttig och trevlig, promenera. Att komma ut är ju dessutom bra för måendet. Om du bor så du har egen tomt är ju trädgårdsarbete ett bra alternativ också. Om du är kreativt lagd kanske teckna, måla eller pyssla är nåt för dig? Handarbete kanske. En del gillar att hålla på med smått och andra med stort, jag själv tror att det är bra med en balans inom det stora o lilla. Använda sig av både finmotorik och grovmotorik. En del gillar ju matlagning också... kanske komponera egna rätter... ja eller duka vackert varje gång man ska äta :-) muntrar kanske upp lite. Läsa självhjälpsböcker är ju bra också, det ger ju lite vägledning om man inte har tillgång till samtalsterapi eller stöd i den formen. Annars kan man ju välja någon god vän som man vänder sig till angående måendet... nån som orkar vara ens bollplank och samtidigt vågar vara ärlig. Eller så är det nån med empati man behöver... behovet är ju olika. Vad man har behov av vad för slags samtal... vägledande eller stöttande. Angående att komma ut när man mår dåligt är ju också den sociala biten viktig... att vara bland andra människor så mycket man orkar. Så man inte isolerar sig för mycket. Det tror jag kan bli en destruktiv spiral som gör att man mår sämre och sämre... jag tror människan är funtad så att man bör ingå i sociala sammanhang av nåt slag. En del har ett större behov av det och andra mindre. En del trivs ju också visserligen själva, men då det blir en isolerad situation pga sjukdom är det inte att man är sån, då är det sjukdomsframkallat... så var man inte sån som frisk bör man nog sträva efter att komma ut bland folk iallafall då och då så gott man orkar. Ja det var lite tips från mig, lycka till!


Förresten... saker som jag i normala fall skulle älska, skrev du. Eftersom du vet med dig det, så gör de sakerna iallafall då. Du ska se att lusten vaknar sen så småningom... du behöver kanske inte hitta på nya saker, utan hålla fast vid det du gillat förr...


de va massa bra tips må ja säga! tack så mkt! Ska försöka hitta motivationen bara till att dra mig upp här ifrån. För har märkt att ingen annan än jag kan göra det. Men kan säga så mkt som så att jag är glad att jag skrev in mig här där jag ser att att jag inte är ensam om att må dåligt som det förövrigt känns. Som man är helt ensam.. Den med social biten, som sagt så stöter jag ifrån mig för jag vill inte dra med mig dem i träsket så känns som dem har det bättre utan mig. Men vem vet??


Ja den sociala biten är svårt... när man mår dåligt och inte vill dra ner andra... förstår hur du menar. Men när du väl kommer igång med nån aktivitet som är rolig, så kan du ju också höra av dig till andra bara för att berätta om den s a s... bara prata om det som är bra med vissa... du märker ju själv hur mycket du kan tala om det negativa... när tröttnar folk och "slår ifrån"... det är viktigt att tänka på det med, tror jag... att ens vänner och familj inte alltid orkar vara ett terapeutiskt bollplank. Det kan man ha en samtalskontakt inom vården till. Vänner och familj kanske man kan försöka "ha det trevliga tillsammans med"? Knyta an med det positiva... sen är ju en del mer empatiska av sig och faktiskt vill trösta och finnas till hands :-) skönt att de finns :-) Var rädd om dig och kom ihåg att du är värdefull du med, bara att du mår sämre än vanligt just nu och i framtiden kommer du att må bättre igen :-)

Annons
Annons
Annons