Forum Depression och ångest


Diagnos - Dystymi - Vad för hjälp ?

Jag har fått diagnosen Dystymi och depression bla. Har tidigare ätit Efexor och fått samtalsstöd, men medicinen gav inget och samtalsstödet var skönt men ingen "lösning". Är nu tillbaka i min "gråa" zon efter nästan 2 års sjukskrivning med mediciner etc. Se min dagbok för några dagar ur mitt liv... Vad har ni fått för hjälp, och hjälper det ? Är uppgiven efter de senast 2 årens mödor.

Sänk kraven på dig själv. Gör dem rimliga för dig att leva upp till. Försök förändra den inre dialogen med dig själv. Du duger visst. Du behöver inte vara bäst, älskad av alla, försöka passa in, leva upp till andras förväntningar. Du behöver bara vara dig själv. Detta är den uppfattning jag fått av dig genom det du skrivit, att du slår ner på dig själv, säger destruktiva saker till dig själv. Tror inte på någon förändring för du tror att det här är den du är, hopplös? KBT är en bra terapiform som jag vet kan hjälpa dig om du själv är öppen och vill försöka ändra på invanda tankemönster och beteenden, negativa förväntningar som leder till ångest. Kram /A


Om man ska försöka sig på KBT så måste man se till att man får en kompentent terapeft. Många stressar på och det ska gå fort fort fort, man får se till att komma överens om att börja på en resonabel nivå. Sen verkar det som att behandlingen max får vara 20 sesioner, eller så har jag uppfattat det. Tycker att det krävs mycket längre tid än så.


Jag är tillbaka i mitt gråa liv, och jag sätter mina krav såsom de alltid har varit. Vågar ine annat efter att ha varit borta från jobbet länge... Pratar inte om mina problem nu när jag är utan mediciner. Känslorna försvann (på gott och ont) med SSRI, och det var lättare att "leva", men livet blev ännu gråare.... Jag vet att jag är sjuk, men har ingen aning om jag nånsin kommer att må "bra". Vet inte vad som är "bra", jämfört med "friska"... Tillbaka i ekorrhjulet och förhoppningsvis får jag nån form av hjälp snart...


KBT har jag gått i under lång tid, men i samband med mycket krångel med mediciner. Det gav ingenting då. Nu skulle det nog hjälpa mig "bättre", men jag har svårt att se att jag ska kunna ändra min syn på livet/mig själv genom KBT-prat... Det ligger djupare än så... Får se vad som händer.


Har åxå dystymi, den hjälper ju ingen medicin emot Utan enbart mot depperna man har i den. Så för mej iaf Kram


jag har varit sjukskriven i 5 år .min depp går upp och ner,vet fortfarande i nte vad som hjälper har provat ett antal mediciner vid det här laget så jag känner med dig


Jag har oxå fått diagnosen Dystymi. Men jag medicinerar inte alls längre, jag vill hitta andra vägar att må bra på. Och faktiskt, ibland tror jag att jag är på väg att lyckas. Det heter att Dystymi är livslångt men jag tror inte alls att det behöver vara det. Ibland måste man försöka ändra inställning, men hur man gör det är upp till var och en. Inte är det lätt heller. Den kampen tror jag däremot är livslång...


Sorry, "kan vara livslångt" skulle det stå där...


För mig hjälpte inte medicinerna. *suck*


Vi sitter i samma båt....


Då är du och jag rätt lika. Har testat mediciner och det var inget för mig och jag försöker istället hitta någon lösning på annat sätt. Saknar dock hjälp från sjukvården vilket gör det mkt svårare...*suck* Mediciner utesluter jag dock inte, men helst vill jag vara utan om det går. Hur arbetar du med att "förändra" dig själv ?


Synd att du inte har hjälp från vården, det kan hjälpa om man är inställd på det. Varför får du inte det? Mkt handlar ju om inställningen till det mesta, och det är väl där jag försöker ändra mig. Jag gick hos en synnerligen bra psykolog i ca 1 år och mitt allra största problem var (ibland är fortf) att jag tänkte i negationer. Tror jag har blitt bättre på att inte tänka så. Men jag insåg att det behövdes en drastisk förändring i mitt liv, för att bryta mitt mönster. Jag flyttade närmare 100 mil från staden jag då bodde i. Och hittills är det det absolut bästa jag har gjort! Nu har jag s a s börjat om på ny kula, arb.tränar och tar varje dag som den kommer UTAN mitt negationstänk. :-) Än så länge... Det har knappt gått ett halvår sedan flytten men det känns riktigt bra nu. Alltså jag hoppas verkligen att dystymin ger med sig, för den har redan tagit för många år av mig... :-) ja... Så gjorde och gör jag... Man ska aldrig någonsin tro att allt är kört och ge upp! Aldrig!


Jag har också fått diagnosen dystemi. Äter efexor och har gått i kbt. När det gäller kbt är mycket upp till en själv att öva sig på att förändra den inre dialogen och det tar tid för mig har det tagit jätte lång tid men det har verkligen hänt saker. Jag skulle väl våga påsta att jag nu är en ganska välmående och positiv människa. För min del fanns det inga snabba genvägar utan det är diciplin som gäller låter kanske tråkigt men det hjälper mig att ha de bra


Har oxå dystymi och äter efexor, men tycker inte att medicinen hjälper... Har gått i kbt-terapi och det har hjälpt till en viss del, men den här gråzonen att livet bara är ok och att jag skulle kunna avsluta det idag el närsom är jobbigt, vad som hjälper mot det vet jag inte. Jag försöker göra sådant jag tycker om tex syssla med hästar etc. Ha det bra! Kramar!!

Annons
Annons
Annons