Forum Depression och ångest


Depressiv?

Hej alla Jag har mått dåligt en längre tid nu (år), jag har väldigt svårt att vårda relationer till nära och kära, svårt att klara av att känna något alls speciellt när jag borde vara glad. Det värsta är att jag dras med svåra skuldkänslor över min känslomässiga apati. Jag har dokumenterat högt blodtryck (bmi 27 fast med 10%body fat, inte pågrund av för lite träning dvs) och har inte oofta ont i huvudet, även till den grad att jag inte klarar av att gå till jobbet. Jag har ett väldigt svajigt humör vilket jag personligen upplever som smått skrämmande. Det där är tyvärr jag. Jag har lite svårt för att titta någon i ögonen och ärligt beskriva mig själv även om det skulle röra sig om en läkare. Känner någon igen sig på det här? Hur gjorde du för att må bättre? Jag är nyfiken på om det finns något test någonstans man kan göra för att se om man är depressiv, och hur illa det är? tack, mvh.

Jag vet inte ifall jag blev bättre men det har varit skönt med stöttande ord på vägen. Jag började hos min husläkare vilken var en katastrof i försök ett. Ett år senare provade jag igen och fick hjälp av en fantastisk husläkare och sedan hamnade jag hos en psykiatriker och en bra psykolog. Hopp finns..svåraste steget är att be om det? Tester finns det gott om bla. madrs. Sök på google eller leta runt här på ND, tror att det skall finnas länkar. Lycka till...kramar


Tack för svaret. Prognoserna ser rätt dystra ut på testen jag gör madrs gav tex 25. Hur gör man när man ska konsultera personalen på vårdcentralen om sånt här? Frågan är lite knepig kanske, men redan nu börjar jag bli lite orolig om hur jag borde gå till väga när det väl ska ske muntligt. Jag kan måla upp ett scenario om hur jag känner mig först dum och sedan får en massa olika skuldkänslor -tex att det finns andra som säkert är i mycket sämre sits och att dom borde få hjälp istället... Jag är föresten 25 år om det nu skulle påverka min situation något. mvh.


Du har beskrivit din situation här på forumet tydligt. De ordval du valt här fungerar säkert mycket bra på vårdcentralen med. Det kanske är i första hand ett samtalsstöd du behöver... någon att ventilera ditt mående med och få hjälp och stöd med hur du ska kunna må bättre igen. En läkare kan göra en bedömning om du behöver medicinering i kombination med samtal. Så hör dig för med vårdcentralen. Det skadar ju inte att berätta om madrs-testet du gjort också. Lycka till!


Hej känner igen mig. Är också mycket deppig och tycker att livet är ganska onödigt. Men du det finns ett test här på netdoktorn som heter Mdrs. Gå in där så får du se hur du mår. Jag borde läggas in enligt den undersökningen. Men det är nog också att jag är ensam och har sådan ångest. Kram


Tester finns här men du kan även be om det på vårdcentralen/allmänpsyk. Vet inte om de testerna finns i alla Landsting dock, själv har jag aldrig behövt fylla i ngt skriftligt test, men fått hjälp ändå, jag insåg själv att jag var djupt deprimerad och ångestfylld, medans jag hört at andra fått hjälp först efter ett sådant. Att samtal med en klok och lyssnade person är alltid bra när man är ledsen, endel finner det via vänner, men de flesta måste söka en psykolog eller kurator. Själv kände jag att enbart psykologsamtal inte räckte, och bad därför att få en kontaktperson via socialen, det är helt gratis. Henne kan jag träffa utan tidsbokning och även lite oftare vid behov. Var inte rädd att söka hjälp! Du betalar skatt och det har dina föräldrar gjort åxå, så du har rätt att få hjälp. Lycka till! Kram


Genomgick precis en läkarundersökning -inte om depression- och sitter och har skuldkänslor över att jag tror att jag verkade lite frånvarande och bitter, trots att jag med all säkerhet gav ett trevligt och muntert intryck. Det är något alvarligt fel med mig =(... ska prata med en hälsocoach på vårdcentralen nu igen på fredag, tänkte då ta upp det här, lite om hur jag mår dvs, och höra vad hon tycker.... Efterlyser fortfarande personer som matchar in på mig och blivit mer eller mindre fria från de här "dumheterna", för just nu är det så det känns, jag kommer säkert aldrig att träffa den läkaren igen ändå sitter jag här och oroar mig... är så trött på det här nu...

Annons
Annons
Annons