Näthinneavlossning

Näthinneavlossning

Näthinnan är ögats innersta hinna och också den struktur i ögat som reagerar på ljus. När ljuset faller in i ögat, bryts det i ögats hornhinna och lins i främre delen av ögat, och fokuseras mot näthinnan i bakre delen av ögat.


Uppdaterad den: 2011-11-14
Uppdaterare: Per Sandkull, specialistläkare inom ögonsjukdomar, Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet, Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet

Annons

I näthinnan sitter de synceller som förmedlar synimpulserna till hjärnan.

Vid näthinneavlossning har den del av näthinnan som bland annat innehåller syncellerna lossat från sitt underlag. Näthinnan kan vara avlossad i hela sin utbredning eller bara till en del. Detta kan uppstå när vätska samlas mellan två av näthinnans skikt. Det finns flera orsaker till att vätskan ansamlas, den vanligaste är ett hål i näthinnan.

Orsaker

Olika former av operationer inne i ögat, till exempel gråstarrsoperation, kan ge en ökad risk för näthinneavlossning på grund av en ökad risk för så kallad glaskroppsavlossning. Glaskroppsavlossning innebär att en reva kan uppstå i näthinnan så att vätska från glaskroppen kan sippra in mellan näthinnans skikt. Närsynta löper en större risk då deras ögon är längre, vilket ger en tunnare näthinna. Det finns också ärftliga faktorer som kan bidra. Trauma i form av slag eller tryck mot ögat kan också ge näthinneavlossning.

Frekvens

I vissa undersökningar anges att en på 15 000 personer riskerar att drabbas av näthinneavlossning. Ungefär 15 procent av de patienter som har fått näthinneavlossning på ena ögat riskerar att få det även på det andra ögat. Män och kvinnor är lika drabbade och frekvensen ökar med stigande ålder. Näthinneavlossning är vanligast i åldern 40-70 år.

Symtom

Det är vanligt att patienten ser ”blixtar och prickar”, ibland en hel svärm. Efterhand märker patienten en skugga i den perifera delen av synfältet, denna skugga kan sedan sprida sig mer centralt i synfältet. Synen kan uppfattas som dimmig, suddig, molnig eller som en ”gardin” - och man kan inte se igenom diset eller molnet.

Undersökning

Vid nytillkomna symtom enligt ovan ska man ta kontakt med ögonläkare för en skyndsam undersökning. I vissa fall kan näthinneavlossningen orsaka en liten blödning inne i ögat. Då kan det krävas en ultraljudsundersökning av ögat för att fastställa om det föreligger en näthinneavlossning eller ej.

Behandling

Orsaken till avlossningen styr behandlingen, men operation är vanligast. I enklare fall kan det räcka med en laserbehandling av det drabbade näthinneområdet. Om större delar av näthinnan och gula fläcken är drabbad kan det krävas en operation. Oftast sätter man fast ett silikonband med en liten gummikudde runt ögat, samtidigt som ögats inre fylls med gas. Dessa två procedurer göra att ögats näthinna pressas tillbaka till sin rätta position. Silikonbandet och gummikudden sitter placerade så att de inte syns från utsidan och det känns inte heller. Gasen avdunstar efter två till fyra veckor.

Komplikationer

Den vanligaste komplikationen av näthinneavlossning är nedsatt syn, särskilt om det område som heter gula fläcken är avlossad. Där är koncentrationen av nervceller som högst, och om det sker en skada där kan inte en operation helt återställa synen. I sällsynt fall kan samma öga drabbas både två och tre gånger.

Prognos

Om inte gula fläcken är drabbad och om det inte gått för lång tid innan behandling är prognosen för att återfå synen god.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om näthinneavlossning på NetdoktorPro

Annons
Annons
Annons
Annons