Synnervsinflammation – optikusneurit


Publicerad den: 2014-02-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är optikusneurit?

Optikusneurit är ett inflammationstillstånd i synnerven, som går från ögats näthinna till hjärnan. Synnerven ger information till hjärnan om vad ögat ser. Det är en så kallad demyeliniserande inflammation – det vill säga att höljet (myelinet) som omger nervtrådarna förstörs. Inflammationen kan uppträda som en isolerad episod eller vara en del av multipel skleros. Det uppstår plötslig synnedsättning, vanligtvis bara på ena ögat. Synnedsättningen kan vara av varierande grad, ända ned till att man bara har kvar förmågan att urskilja ljus med det angripna ögat. Synnedsättningen inträder under loppet av timmar till några få dagar. Ögat smärtar och ömmar när man tar eller rör på det.

Tillståndet är förhållandevis sällsynt, man räknar med 1–5 fall per 100 000 per år. Tre av fyra som lider av sjukdomen är kvinnor. Debutåldern är oftast 20–49 år. Tillståndet är ensidigt i 75 % av alla fall. Det händer att den här synnervsinflammationen också drabbar barn.

Orsak

Vid optikusneurit är det inte bakterier eller virus som är orsaken till inflammationen, utan ett angrepp från kroppens försvarsceller i en så kallad autoimmun reaktion. Det uppstår en inflammation i synnerven. Nerven blir irriterad och svullen och kan inte fungera som den ska. Det leder till synförlust. Den egentliga orsaken till detta känner vi inte till.

Annons
Annons

Tillståndet kan förekomma vid sjukdomen multipel skleros (MS). Den tycks i vissa fall förknippas med nyligen genomgången virusinfektion. Andra, men mycket mer sällsynta orsaker, är reaktioner på olika giftämnen, läkemedelsmissbruk, alkoholism, den reumatiska sjukdomen lupus erytematosus disseminatus, sarkoidos eller sjukdom efter fästingbett.

Diagnos

Plötslig förlust av synen på ena ögat ger misstanke om diagnosen. Många patienter rapporterar också om smärtor när man rör på ögat. När läkaren undersöker ögat är det sällan läkaren hittar något fel, förutom att synen är klart nedsatt. Det krävs en snabb undersökning hos ögonläkare eller på ögonklinik för att ställa säker diagnos och för att utesluta andra sjukdomar. På sjukhuset blir det ofta aktuellt med CT (datortomografi) och/eller MR (magnetröntgen) av huvudet, spinalvätskeundersökning och olika blodprover.

Behandling

Vi har ingen bra behandling för tillståndet. Kortison och liknande preparat har prövats, men effekterna är inte övertygande. Behandling med höga doser kortikosteroider i tabletter eller intravenöst, eller moderna immunreglerande behandlingar, måste övervägas i individuella fall baserat på gällande riktlinjer och på faktorer som hälsorelaterad livskvalitet, risk för patienten och synfunktion på det friska ögat.

Annons
Annons

Prognos

Prognosen är god. Synen kommer nästan alltid tillbaka efter några dagar eller veckor, ibland går det månader innan alla symtom är borta. 95 % återfår så småningom en normal syn. I sällsynta fall leder tillståndet till varaktigt nedsatt syn. Efter ett förstagångsfall av optikusneurit är sannolikheten för att senare utveckla MS cirka 50 %. Det kan gå många år mellan neuriten och den senare MS-utvecklingen.

Hos barn är prognosen bättre än hos vuxna. Risken för att senare utveckla multipel skleros är klart mindre hos barn, detsamma gäller återfall i sjukdomen. När det gäller prognosen för barn med ensidig eller dubbelsidig synnervsinflammation är vetenskapen inte enig.

Tillståndet kan återkomma senare.


Annons
Annons
Annons