Åldersförändringar i gula fläcken - AMD

Ögat består av hornhinna, senhinna och åderhinna. Inne i ögat finner man regnbågshinna, lins, synnerv och gula fläcken, makula. Ögat är dessutom fyllt med en geléartad substans som kallas glaskroppen.

Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler - tappar och stavar. Tapparna används för att uppfatta färger och för att se skarpt. Gula fläcken eller macula är den del av näthinnan där människan har sitt skarpaste seende och där finns detaljuppfattningen med högst upplösning. Den är ett centralt beläget område på näthinnan där tapparna finns i högst koncentration.

Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos patienter över 60 år i västvärlden. Denna sjukdom kan leda till att den centrala synskärpan och lässynen försämras medan den perifera synen, ledsynen, oftast finns kvar. Sjukdomen förekommer huvudsakligen i två former: torr typ och våt typ. Man vet inte exakt varför sjukdomen uppkommer, men man vet att flera faktorer påverkar uppkomsten. Kända riskfaktorer är rökning, övervikt, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom samt hög ålder. Det finns även ärftliga faktorer.

Ungefär 85 procent av alla fall av makuladegeneration är av torr typ. Syncellerna ”förtvinar” och fungerar allt sämre, det uppkommer blinda fläckar i synfältet. Sjukdomen förlöper långsamt över många år.

Bild: Till vänster torr makuladegeneration, till höger våt makuladegeneration.

Den våta typen kännetecknas av att nya blodkärl växer in under gula fläcken (makula) i näthinnan. Dessa kärl ”läcker”, och det bildas en svullnad som gör att syncellernas funktion försämras. Man ser suddigt, med gråa fläckar eller skuggor som inte följer blicken i centrala synfältet. Ett typiskt tecken är att raka linjer uppfattas som krokiga eller vågiga. Förloppet är snabbare med försämring under några veckor till månader. 

Diagnos och undersökning

Om man upplever några av de symtom som beskrivs i texten ovan bör man söka ögonläkare för en undersökning. Hos ögonläkaren tittar man med mikroskop in i ögat och bedömer näthinnan. Man kan också göra vissa kompletterande undersökningar där man sprutar in kontrastvätska och fotograferar ögonbotten. Man kan också göra en laseravbildning av näthinnans skikt, OCT, för att bedöma graden av svullnad.

Behandling

För den torra typen finns idag ingen specifik behandling. Man har sett att en fullgod kost med rikligt med frukt och grönsaker kan minska synnedsättningen till viss del. Vid våt makuladegeneration finns det idag flera behandlingsmöjligheter. Dels kan man behandla förändringar som uppstått med laser av en särskild våglängd som lämnar friska blodkärl men förstör nybildade felaktiga. Dels kan man direkt påverka nybildningen av blodkärl i gula fläcken genom behandling med läkemedel som administreras direkt i ögat. Nackdelen med dessa är att man måste upprepa injektionerna flera gånger för att behålla synskärpan. Man vet på förhand inte hur många injektioner varje patient kommer att kräva. Riskerna med att injicera läkemedel i ögat är framförallt infektion, näthinneavlossning och utveckling av grå starr. Dessa risker är dock små, långt under en procent.