Fakta | Neurologi

Rastlösa ben

Personer med detta tillstånd upplever episoder med plågsamma, oemotståndliga behov av att röra på underbenen.

Uppdaterad den: 2014-11-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är rastlösa ben?

Tillståndet kallas även Willis-Ekboms sjukdom, RLS eller restless legs syndrom, vilket är beskrivande för tillståndet. Personer med detta tillstånd upplever episoder med plågsamma, oemotståndliga behov av att röra på underbenen. Samtidigt upplevs ofta en obehaglig, men sällan smärtsam, känsla av stickningar och krypningar i vaderna. Stickningarna kan hos en del ge muskelsmärtor och muskelspänningar. Oftast är besvären mest uttalade 15–30 minuter efter att man har lagt sig, men de kan också förekomma vid vila på dagtid. Besvären blir ofta mer framträdande ju mer bekvämt du har det (till exempel kan en skön säng orsaka mer besvär jämfört med om du ligger på hårt underlag). Besvären försvinner nästan omgående om du rör på benen, men de kommer ofta snabbt tillbaka när du lägger dig ned igen. Tillståndet kan utvecklas till nedsatt koncentration och sämre minne, minskad motivation och drivkraft och eventuellt depression och ångest. Längre flygresor kan vara ett problem.

Den första tiden du upplever dessa besvär kommer symtomen vid sänggåendet eller på natten. Med tiden kan symtomen börja tidigare på dagen och blir mer intensiva på natten. Besvären kan innebära dålig sömn, och du kan känna dig trött på dagen vilket kan påverka humöret.

Tillståndet är vanligare bland kvinnor och äldre personer. I åldersgruppen 18–64 år är uppskattningsvis närmare 10 % drabbade, men bara 5 % är behandlingskrävande. Hos mer än en tredjedel debuterar tillståndet före 20 års ålder. Förekomsten ökar med åldern.

Annons
Annons

Orsak

Om det inte finns någon underliggande sjukdom (se nedan), kan patienten i 60–90 % av fallen berätta att andra i familjen har samma besvär. Tillståndet är med andra ord i många fall ärftligt. Men ofta följer tillståndet inte ett ärftligt mönster, och för den här gruppen vet man lite om orsaken.

Man har också sett att en del sjukdomar, läkemedel och livsfaser kan öka risken att få sjukdomen. Det gäller:

  • Graviditet och stress.
  • Diabetes (typ 1 eller typ 2).
  • Järnbrist och folsyrabrist.
  • Njursvikt.
  • Alkoholmissbruk.
  • Läkemedel mot depression (tri- och tetracykliska antidepressiva), illamående (metoklopramid, antihistaminer), allergier (antihistaminer) och vissa mediciner mot psykiska sjukdomar (neuroleptika).

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån de symtom som patienten beskriver. Det finns inga tilläggsundersökningar som kan bekräfta eller dementera diagnosen. Men järnhalten i kroppen bör kontrolleras, vilket görs med ett enkelt blodprov. Om provet visar järnbrist kan järntillskott i några fall leda till att symtomen försvinner. I undantagsfall kan läkaren vara osäker på diagnosen, då kan det finnas behov av andra undersökningar, till exempel nervledningsmätningar eller undersökningar i sömnlaboratorium/neurofysiologiskt laboratorium.

Annons
Annons

Behandling

Behandlingen har som mål att lindra symtomen. Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota tillståndet. Behovet av behandling beror på det obehag och den försämring av livskvaliteten som patienten upplever. Uppskattningsvis är 25 % av fallen behandlingskrävande.

Det är viktigt att fastställa om det föreligger underliggande orsaker, som till exempel järnbristanemi, och behandla dessa. Eventuellt kan man stoppa behandlingen med läkemedel som kan förorsaka rastlösa ben.

Det finns läkemedel som hjälper mot tillståndet, så kallade dopaminerga preparat, läkemedel som används vid behandlingen av Parkinsons sjukdom. De två tillstånden har dock ingenting med varandra att göra. Dopaminerga preparat ger symtomlindring i 90–100 % av fallen. Det är dock preparat som inte är fria från biverkningar. Därför bör du tillsammans med läkaren kritiskt överväga om läkemedelsbehandling är nödvändigt. Det uppskattas att endast en av fyra patienter med rastlösa ben behöver läkemedel. En del av dessa preparat måste tas kontinuerligt, medan andra kan tas på prov vid behov.

Vad kan du göra själv?

  • Det hjälper att röra sig när besvären kommer.
  • Massage och stretching lindrar också besvären. En del upplever färre besvär om de stretchar musklerna på baksidan av underbenen innan de lägger sig på kvällen (stöd händerna mot väggen, stå bredbent, sätt den ena foten bakom den andra och stretcha baksidan av underbenet genom att pressa hälen mot golvet. Gör samma procedur med det andra underbenet. Upprepa flera gånger.).
  • Du kan också prova med värmepåse och kylpack.
  • En del upplever mindre besvär om de undviker kaffe och tobak på kvällen.

Gravida

Rastlösa ben är relativt vanligt under graviditet. Gravida kvinnor som har låg järnnivå i blodet (ferritin) tidigt i graviditeten är mer utsatta för att utveckla tillståndet under den sista tredjedelen av graviditeten. Det har också påvisats ett samband mellan symtomen och lågt folatvärde. Därför rekommenderas tillskott av folat, eventuellt behandling med järn och B12 som specifik läkemedelsbehandling av gravida övervägs.

Symtomen förbättras nästan alltid efter födseln.

Prognos

Det är stor variation i förloppet. Rastlösa ben är ett livslångt tillstånd som inte går att bota med läkemedel. Symtomen kan ibland förvärras med åldern, och det största problemet hos många patienter blir med tiden sömnstörningar. Insomningsbesvär är mycket vanliga, vilket kan leda till dygnsrytmstörningar.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons