Orsaker till hjärntumörer
Hjärntumörer delas in i primära och sekundära utifrån var de har uppstått.
Primära hjärntumörer
Primära hjärntumörer uppstår i hjärnan eller nära hjärnan, som till exempel i nervskallen, hjärnhinnan (meningene) eller i hjärnnerverna. De flesta hjärntumörer hos barn är primära. Omkring 25 % av alla hjärntumörer hos vuxna är primära. En del vanliga typer av primära tumörer – som ges namn efter vilken typ av hjärnceller de uppstår från – är akustikusneurinom, astrocytom, medulloblastom, meningiom och oligodendrogliom. Även om hjärntumörer kan uppstå i vilken ålder som helst är de vanligast bland barn i åldrarna 3–12 år och bland vuxna i åldern 40 till 70 år.
Det är i dagsläget okänt vad som orsakar de här tumörerna. Studier har utförts för att avgöra om arv, miljöförhållanden, virus eller andra faktorer spelar någon roll i tumörens utveckling. Bortsett från den ärftliga predispositionen, som är sällsynt, är joniserande strålning den enda riskfaktor som har ett säkert samband med utveckling av hjärntumörer. Bestrålning av kraniet (även små doser) ökar risken för utveckling av meningom med en faktor på tio och risken för utveckling av gliom med en faktor på tre till sju, med en utvecklingstid (latenstid) på 10–30 år efter att man har varit utsatt för strålningen. Inga säkra samband mellan ökad förekomst av primära hjärntumörer och tobak, alkohol, användning av mobiltelefon, exponering för högspänningsledningar, användning av hårfärgningsmedel eller huvudskador har kunnat påvisas.
Sekundära hjärntumörer
Sekundära hjärntumörer, metastaser, är tumörer som sprids från cancertumörer på andra ställen i kroppen, och som har spritt sig (metastaserat) till hjärnan. Cancer i lungorna (30 %), tjocktarmen, brösten (15 %) och hudcancer (malignt melanom) har störst benägenhet att sprida sig till hjärnan. Omkring 75 % av alla hjärntumörer hos vuxna är metastaser. Ibland är hjärnmetastaser det första tecknet på cancer på ett annat ställe i kroppen.
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Migrän
Många människor som har migrän känner till något som ökar risken för att just deras migrän framkallas. De provocerande faktorerna varierar från person till person.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
2 Kommentarer -
Dålig följsamhet - därför tar inte parkinsonpatienter sin medicin
Att inte ta sin medicin enligt läkarens förskrivning eller att helt enkelt strunta i att ta sitt läkemedel kan leda till sämre behandlingseffekt och onödigt lidande. Så varför väljer vissa parkinsonpatienter att inte följa sin ordinerade behandling?
8 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
Senkomplikationer till hjärnhinneinflammation
Hjärnhinneinflammation kan orsakas av några olika bakterier. Sjukdomen kan vara mycket allvarlig i vissa fall, men majoriteten tillfrisknar helt. Runt 15 % av de som tillfrisknar får dock besvär som är relaterade med nervsystemet. Dessa besvär kan komma ett tag efter in...
-
Bilkörning och demens
Ett varningstecken för demens kan vara svårigheter att köra bil. Som närstående är det viktigt att vara uppmärksam på förändringar i personens körförmåga. Om man tror att en vän eller en familjemedlem som har körkort kan ha demens bör man kontakta hans eller hennes läka...