Fakta | Neurologi

Medvetslöshet eller nedsatt medvetande, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är medvetslöshet eller nedsatt medvetande?

  • Det är en gradvis övergång från vaket tillstånd till djup koma, och medvetslöshet delas in enligt följande.
  • Somnolens:
    • Patienten är dåsig, låter sig lätt väckas och kan hållas vaken en stund, reagerar adekvat på frågor
  • Stupor:
    • Patienten reagerar med avvärjningsrörelser på smärtstimuli (till exempel när man nyper i huden), kan väckas och följa enkla uppmaningar, men somnar direkt när han eller hon blir lämnad ifred
  • Koma:
    • Patienten reagerar inte på starka stimuli – till exempel rop, smärta

Utvärdering av medvetslöshet eller nedsatt medvetande

  • Kan det vara cirkulationssvikt?
  • Kan det vara något fel på hjärnan?
  • Kan det föreligga förgiftning?
  • Kan det finnas störning i ämnesomsättningen?
  • Föreligger någon skada?

Vad är orsaken till medvetslöshet?

Kortvarig medvetslöshet

  • Vanlig svimning:
    • Kan utlösas av ångest, starka smärtor, kräkningar, diarré, blåstömning
    • Medvetslösheten kan föregås av yrsel, svettning, blekhet, det svartnar för ögonen och pip eller sus i öronen
    • Medför kortvarig medvetslöshet eller en period med nedsatt medvetande. Muskelkraften upphör och man faller ihop. Om svimning sker sittande och man inte faller till marken kan en elektrisk urladdning av hjärnstammen ske, med enstaka ryckningar, så kallad konvulsiv svimning
    • Simulerad svimning, eventuell hysteri, svimning med teatralisk prägel
  • Ortostatisk hypotension:
    • Lägesbetingat för lågt blodtryck
    • Svimningssymtom i anslutning till att vederbörande reser sig upp
  • Hyperventilation:
    • Ångestanfall, onormalt kraftig in- och utandning
  • Hjärtrytmrubbning:
    • Anfall av långsam puls
    • Anfall av snabb puls
    • Mycket oregelbunden puls
  • Epilepsi:
    • Patienten är medvetslös under och kort tid efter krampanfall
  • Stroke eller TIA:
    • Kan i undantagsfall ge kortvarig medvetslöshet
  • Allergisk chock:
    • Kraftig och livshotande allergisk reaktion, nästan alltid hos person med känd risk för sådana reaktioner
  • Diabetes typ 1 eller typ 2:
    • Lågt blodsocker, hypoglykemi, "känning" kan ge medvetslöshet

Långvarigt nedsatt medvetande – cirkulationssvikt

  • Akut hjärtsvikt:
    • I regel i anslutning till en akut hjärtinfarkt
    • Kontrollera puls – det kan föreligga hjärtstillestånd!
  • Blödning:
    • Med chockutveckling
  • Utomkvedshavandeskap?
    • Föregås i regel av starka smärtor i magen hos kvinna som är gravid i cirka vecka 6–10
  • Aneurysm av kroppspulsådern:
    • Blödning från aortaneurysm, kan förekomma hos äldre med känd åderförkalkning
  • Blodförgiftning:
    • Chockutveckling som följd av allvarlig infektion som sprider sig via blodet

Långvarigt nedsatt medvetande – förändringar i hjärnan.

  • Epilepsi
  • Stroke
  • Subaraknoidalblödning:
    • Hjärnblödning som särskilt drabbar yngre personer
  • Hjärnhinneinflammation
  • Hjärnskada efter huvudskada

Långvarigt nedsatt medvetande – förgiftningar

  • Alkoholförgiftning
  • Beroendeframkallande läkemedel
  • Narkotikaförgiftning
  • Kolmonoxidförgiftning
  • Salicylatförgiftning:
    • Till exempel barn som har intagit stora mängder acetylsalicylsyra

Långvarigt nedsatt medvetande – ämnesomsättningsrubbningar

  • Diabetes typ 1 eller typ 2:
    • Lågt blodsocker, hypoglykemi
    • Högt blodsocker, hyperglykemi
  • Leverkoma:
    • Hos person med känd allvarlig leversvikt
  • Njursvikt:
    • Hos person med känd allvarlig njursvikt
  • Addisonkris:
    • Hos person med känd Addisons sjukdom
  • Ämnesomsättningskris:
    • För hög ämnesomsättning, hypertyreos
    • För låg ämnesomsättning, hypotyreos

Vad kan du göra själv?

  • I regel är detta en akut situation som kräver snabbt ingripande.
  • Huvudprincipen är att säkra fria luftvägar, att patienten andas och har bra cirkulation.

Akutbehandling

  • Lägg personen på rygg med benen högt ovanför hjärtnivå.
  • Kontrollera att personen andas fritt. Det kan hända att medvetslösa personer kräks.
  • Lägg örat över personens mun för att lyssna om personen andas. Om personen inte andas är problemet allvarligare än ett svimningsanfall. Börja med hjärt-lungräddning. Tillkalla akut medicinsk vård. Ring 112.
  • Om personen andas ska du återupprätta blodflödet till hjärnan genom att lyfta personens ben över huvudnivå. Lossa på bälten, kragar eller andra klädesdetaljer som hämmar andningen. Personen bör vakna snabbt. Om han eller hon inte återfår medvetandet inom 1–2 minuter ska du ringa 112 eller tillkalla akut medicinsk hjälp.

När ska du söka läkarhjälp?

  • I de flesta fall krävs omedelbar hjälp och du bör ringa 112.
  • Undantag är ofarliga svimningar, ångestanfall, hyperventilation.

Vad gör läkaren?

  • Läkaren koncentrerar sig först på livräddande åtgärder – säkra fria luftvägar, tillräcklig andning och cirkulation.
  • Det ges specifik behandling i förhållande till underliggande orsak.
  • Patienten blir vanligen omedelbart inlagd på sjukhus.

Annons
Annons
Annons