Fakta | Neurologi

Förlamningar, patientrådgivning


Publicerad den: 2014-02-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är förlamningar?

Om nervsystemet

  • Det centrala nervsystemet:
    • Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen, perifera nerver och ett system som styr de omedvetna funktionerna i de inre organen (det autonoma nervsystemet). Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet
  • Korsade nervbanor:
    • Hjärnan är det överordnade centrat. Nervbanor från höger hjärnhalva korsar över till vänster sida i den förlängda märgen. Vissa nervbanor korsar över på annan nivå i nervsystemet. På motsvarande sätt korsar nervbanor från vänster hjärnhalva över till höger sida i den förlängda märgen. Denna korsning gör att skador i den ena hjärnhalvan kommer till uttryck i motsatt sidas kroppshalva
  • Ryggmärg och nervrötter:
    • Från hjärnan går nervbanor genom den förlängda märgen till ryggmärgen och ner genom ryggraden. Från ryggmärgen går det ut sammanlagt 28 par nervrötter, varje par består av en höger och en vänster nervrot. Varje nervrot består av en del som skickar ut signaler i kroppen och en del som tar emot signaler från kroppen
  • De perifera nerverna:
    • Nervrötterna delar sig i mindre nervgrenar, de perifera nerverna, som förgrenar sig ut i muskler, hud, ben och så vidare. Alla de perifera nerverna håller sig på sin sida av kroppen. Inga nervertrådar korsar över från höger till vänster sida eller det motsatta
  • Skador på det centrala nervsystemet är vanligen permanenta, med en mycket begränsad spontan läkningsförmåga:
    • En skada på hjärnan eller ryggmärgen går inte att reparera med enkla medel. Om ryggmärgen blir hopklämd, slutar den delen av ryggmärgen som befinner sig nedanför det klämda stället att fungera. Man blir förlamad i de muskler som styrs av nerver som går ut nedanför det klämda stället. Följaktligen medför en skada i hjärnan att det exempelvis uppstår förlamning i musklerna som styrs av detta område i hjärnan, i motsatt kroppshalva
  • Skador på perifera nerver kan vid gynnsamma förhållanden förbättras till viss del:
    • Nervtrådar som inte skadats helt kan i bland åter växa ut, men det tar många månader innan en sådan skada är självläkt

Definition

  • Förlamningar betyder nedsatt styrka i muskulatur oavsett orsak:
    • Paralys betyder fullständigt bortfall av styrka
    • Pares betyder ett delvis bortfall av styrka, paresen kan indelas i olika grader
  • Patienter kan ha en annan uppfattning än läkaren om vad förlamning är, därför är det viktigt för läkaren att klargöra vad man menar med "förlamning".
  • Huvudindelning:
    • Perifera förlamningar:
      • Berör det område som en eller flera perifera nerver förser med nervimpulser
      • Perifera förlamningar följs nästan alltid av muskelförtvining efter en tid
      • Vid så kallade polyneuropatier (skador på många nervtrådar) skadas i regel de längsta nerverna först och mest, så att förlamningarna först uppträder i fötterna
    • Centrala förlamningar:
      • Berör kroppsdelar eller muskelgrupper
      • Sjukdomar och skador i ryggmärgen ger i regel förlamningar i båda kroppshalvorna, medan sjukdomar och skador i hjärnan i regel ger förlamningar i ena halvan av kroppen

Orsaker

Vanliga orsaker:

  • Ischias:
    • Beror på att nerven kommer i kläm antigen på rotnivå av en diskprolas i nedre delen av ryggen, eller av svullna muskler i delar av bäckenet på ena sidan och ger utstrålande smärtor nedåt i benet
    • Det kan tillkomma förlorad känsel och det kan uppstå delvis förlamning i vissa muskelgrupper
  • Prolaps i nacken:
    • I detta fall befinner sig diskprolapsen i nacken
    • Smärta, nedsatt känsel och eventuella förlamningar drabbar då skuldran eller armen
  • Tvärsnittssyndrom (ryggmärgsskada):
    • Total förlamning (paralys) på båda sidor nedanför skadestället i ryggen
    • Kan bero på kotfraktur, tumörer eller spridning (metastas) från cancersjukdom i andra organ
    • Skador på ryggmärgen i nacken kan ge förlamningar i alla fyra extremiteterna (tetrapares/plegi)
    • Skador i nedre delen av ryggen ger förlamningar i båda benen (parapares/plegi)
  • Funktionella förlamningar:
    • Det händer att personer upplever "förlamningar" utan att det egentligen föreligger en förlamning av muskulaturen
    • Det föreligger oftast en psykologisk eller en psykiatrisk förklaring och förlamningen kan försvinna av sig själv, men riktad behandling med kognitiv beteende terapi (KBT) och kroppsuppfattningsinriktad fysioterapi kan påskynda förloppet

Kompression av perifera nerver

  • Nervus medianus-skada (handleden) (karpaltunnelsyndrom):
    • Karpaltunnelsyndrom beror på att nerven som förser handflatan och de 3½ fingrarna på tumsidan, kläms i handleden, mer sällan i armbågen eller i armhålan
    • Tillståndet kan uppstå av överansträngning av handleden efter ensidig belastning, frakturer i handleden, reumatoid artrit och andra mjukdelsinflammationer
    • Stickningar och obehag i handen ökar ofta på natten eller om armen hålls stilla. Det hjälper till en början med att skaka eller massera handen. Känseln är i regel nedsatt och det kan uppstå förlamningar i fingrarna, särskilt tummen
  • Skada på nervus ulnaris (armbågen):
    • Orsakas i regel av klämning eller stöt mot nerven där den har ett utsatt läge på baksidan av armbågen
    • Man upplever smärtor och domningskänsla i lillfingret och förlamningar i små handmuskler
  • Skada på nervus radialis (överarmen):
    • Beror på tryck mot radialisnerven vid mittre bakre delen av överarmsbenet, till exempel vid fraktur eller axeln/skuldran ur led
    • Skadan sker oftast under djup sömn i alkoholpåverkat tillstånd genom att armen ligger slapp och orörlig mot sängkanten eller för att någon ligger på armen
    • Man får problem med att böja armen upp i handleden
  • Skada på nervus peroneus (knäet):
    • Knäskada, beror på tryck mot nerven där den går ytligt runt den övre delen av skenbenet (fibula)
    • Kan bero på direkt skada eller åtsittande stövlar eller band under knäet, eller till exempel efter långvarigt huksittande vid till exempel bärplockning. I sjukvårdsammanhang kan det uppstå efter några timmars narkos med tryck mot nerven, eller vid ett gipsförband som ger tryck
    • Man får problem med att lyfta upp foten i ankelleden

Sällsynta orsaker

  • Myasthenia gravis:
    • Sällsynt, vanligare bland kvinnor
    • Det föreligger inga förlamningar när man är utvilad, förlamningarna kommer och ökar gradvis i samband med repetetiv muskelaktivitet i en viss muskelgrupp
    • Typiska startsymtom är nedhängande ögonlock och/eller dubbelsyn. Det utvecklar sig svaghet och påfallande ökad trötthet i musklerna
  • Akut polyradikulit, Guillain Barré-syndrom:
    • En sällsynt sjukdom där man två till tre veckor i förväg haft en obetydlig infektion som förkylning, halsinfektion, tarminfektion eller influensa
    • I båda benen uppstår uppåtstigande och ökande förlamningar och eventuellt nedsatt känsel som utvecklar sig under några dagar
  • Amyotrofisk lateralskleros (ALS):
    • Sjukdom som vanligen uppträder efter 50-årsåldern. Man kan uppleva ökad svaghet i händerna, händerna blir inom kort tid klart tunnare, det uppstår snabbt ökade svälj- och talbesvär
    • Typiskt för tillståndet är nedsatt styrka, muskelatrofi och "fladdrande" muskulatur
  • Tumör eller sjukdom i ryggmärgen:
    • Sällan, vanligaste orsak är spridning från cancertumör. Andra förklaringar kan vara spinal stenos och syringomyeli
    • Symtomen kommer ofta smygande, startar ofta på den ena sidan. Tidigt i förloppet finns det ofta smärtor med utstrålande karaktär motsvarande lokaliseringen av tumören
    • Parallellt med dessa nivåsmärtor får man gradvis försämrad styrka, känselförlust och koordinationsrubbningar i ett eller båda benen

När bör jag kontakta läkare?

  • Tecken på nervskador gör att man bör kontakta läkare snarast. Vid akut påkomna symtom bör man söka akut bedömning. Ju längre en nervskada förblir obehandlad, ju högre är risken att förlamningarna kan öka och i värsta fall bli bestående.
  • Tecken på mer generella förlamningar betyder också att läkare bör kontaktas inom kort.

Vad gör läkaren?

Anamnesen

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur startade tillståndet?
    • Hur du varit utsatt för en skada?
    • Kom sjukdomen gradvis eller akut?
    • Fanns det andra symtom på förhand eller samtidigt, till exempel smärtor eller känselrubbningar?
  • Hur utbredd är förlamningen?
  • Har du några andra sjukdomar?
  • Hur fungerar du i vardagen med förlamningen?

Läkarundersökningen

  • Läkaren utför i regel en grundlig undersökning av det område där förlamningen sitter, eventuellt en grundligare undersökning av nervsystemet, och en allmän kroppsundersökning.
  • Läkaren testar muskelstyrka, reflexer och känsel.

Andra undersökningar

  • Beroende på vilka diagnoser som övervägs, kan det bli aktuellt att:
    • Ta blodprov
    • Remittera till bildundersökningar (datortomografi, magnetkamera)
    • Göra muskelmätningar och nervtrådar (EMG/ENeG)

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Akuta eller allvarliga förlamningar medför i regel akut inläggning på sjukhus.
  • Mindre dramatiska förlamningar remitteras i regel till specialist för sjukdomar i nervsystemet (neurolog).

Annons
Annons
Annons