Autism

Autism, även kallat autismspektrumtillstånd, är ett neuropsykiatriskt tillstånd som förekommer hos ungefär en procent av befolkningen.

Uppdaterad den: 2021-01-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är autism?

Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST, eller ASD som är en förkortning av engelskans autism spectrum disorder), är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär svårigheter i det sociala samspelet med andra, kommunikation, relationer och i att hantera förändringar.

Det är stor variation i svårighetsgraden av symtomen vid autism. Funktionshindret påverkas av om det samtidigt finns intellektuellt funktionshinder, nedsatt språkförmåga, ADHD/ADD, psykisk ohälsa eller beteendestörning. Det är därför stor skillnad på hur personer med autism uppfattas. För en del med autism märks knappt funktionshindret utåt, medan det för andra är helt uppenbart för omgivningen att det finns ett funktionshinder. Gemensamt för alla med autism är att symtomen medför en funktionsnedsättning i vardagen och att man därför behöver olika former av stöd. 

Termen autism eller autismspektrumtillstånd har i de nya diagnosmanualerna DSM-5 och ICD-11 ersatt de tidigare diagnoserna autism i barndomen, atypisk autism och Aspergers syndrom.

Annons
Annons

Förekomst

Ungefär en procent av befolkningen har autism. Tillståndet är två till tre gånger vanligare hos pojkar. På senare tid har man alltmer uppmärksammat flickor med autism. Ofta har flickor mindre tydliga symtom och får därför diagnosen senare än pojkar. 

Sen språkutveckling, ADHD och epilepsi är vanligare bland personer med autism

Symtom

Symtomen kan skilja sig mycket åt beroende på svårighetsgraden av autism och om det samtidigt finns andra funktionshinder eller diagnoser. Personer med svår autism lär sig ibland aldrig att prata och kan behöva mycket omfattande stöd genom hela livet. Vid lindriga former av autism dröjer det ibland till tonåren/vuxen ålder, då det ställs mer krav i skolan och på att klara sig själv, innan det blir tydligt att personen har autism.

Annons
Annons

Socialt samspel

Vid autism är förmågan att förstå andras tankar och känslor, och att förutse vad som kommer härnäst nedsatt i förhållande till personens allmänna utvecklingsnivå. Det beror på bristande förmåga att förstå och använda kroppsspråk, tonläge/satsmelodi och sammanhang i det sociala samspelet. 

Många med autism har ett starkt socialt intresse, men på grund av den bristande förmågan i socialt samspel är det svårt för dem att få och behålla vänner. Det kan ofta vara svårt att umgås med jämnåriga, men brukar gå lättare med vuxna eller yngre barn. 

Tal och språk

Språket kan vara mer vuxet hos barn med autism. Språkförståelsen är mer konkret och bokstavlig, vilket gör det svårt att förstå ironi, ordvitsar och metaforer.

Beteenden

Vid autism är förmågan till flexibilitet nedsatt och det finns begränsad variation i beteenden och intressen. 

Problemområden

Sinnesintryck – många med autism är överkänsliga för sinnesintryck som ljud, ljus, smaker eller vissa typer av beröringar. En del har svårt att filtrera bort ovidkommande intryck som bakgrundsljud och det är vanligt med svårigheter att hantera flera sinnesintryck samtidigt.

Motoriska problem – svårigheter med koordination och automatisering av rörelser gör att rörelsemönstret ofta är lite stelt och att det är svårt att göra flera saker samtidigt. Problem med sinnesintryck som att bedöma avstånd, kan också förstärka motoriska problem.

Stresskänslighet – personer med autism får ofta psykiska stressymtom när de utsätts för överkrav vad gäller social förståelse, kommunikation och förmåga att hantera sinnesintryck.

Psykiska symtom – stressrelaterade reaktioner som panikattacker, självskadeeteende, tvångsmässighet, ätstörningar och ibland lättare förvirringstillstånd är vanligt. Det kan också förekomma samsjuklighet med psykisk sjukdom som exempelvis depression, ångesttillstånd, anorexia eller bipolär sjukdom.

Sömn – många med autism sover oregelbundet eller dåligt.

Mat –  ovanligt beteende kopplat till ätandet är vanligt. En del håller sig bara vissa enstaka maträtter och det kan vara viktigt med ett visst märke av ett livsmedel. En del kan inte äta maträtter där livsmedel blandas.

Hygien – barn och unga med autism har ofta svårt att intuitivt förstå och lära sig hur man sköter sin hygien, exempelvis hur ofta man bör duscha och tvätta håret.

Orsak

Ärftliga faktorer spelar roll vid autism. Man har bland annat sett att autism är mycket vanligare bland personer som har en enäggstvilling med autism jämfört med personer som har en tvåäggstvilling med autism. Även bland syskon som inte är tvillingar finns en ökad risk för autism om ett syskon har autism, och den risken ökar om flera syskon har autism. Det finns också flera kända genetiska syndrom med kromosomavvikelser som är kopplade till autism. 

Miljöfaktorer spelar sannolikt roll. Man har till exempel sett koppling till infektioner hos mamman under graviditeten, behandling med läkemedlet valproat (mot epilepsi) hos mamman under graviditeten och om barnet har fötts väldigt mycket förtidigt. 

Det finns flera teorier till varför personer med autism har avvikande tankeprocesser och kognitiva förmågor:

  • Nedsatt mentaliseringsförmåga – mentalisering är förmågan att förstå hur andra människor tänker och känner och att förstå att ens egna tankar och känslor skiljer sig från andras. God mentaliseringsförmåga är nödvändig för att förstå vad som styr andras reaktioner samt för att kunna förstå andras perspektiv, och därmed samspela med andra
  • Svag central koherens – svag central koherens innebär detaljfokuserad tankestil och svårigheter att se helheter och sammanhang. Det kan förklara varför personer med autism har svårt att generalisera kunskaper och erfarenheter från ett sammanhang till ett annat
  • Bristande exekutiva funktioner – exekutiva funktioner är ett samlingsnamn på funktioner som behövs för att genomföra en målinriktad handling, exempelvis förmåga att planera och organisera, hålla tillbaka impulser eller att tillfälligt växla fokus utan att förlora det ursprungliga målet

Diagnos

Symtom som gör att autism misstänks brukar fångas upp av barnhälsovården (BVC) eller elevhälsan på skolan. Vissa får dock diagnosen först i vuxen ålder. Utredning av autism görs på psykiatrisk mottagning som har uppdrag att utreda neuropsykiatriska tillstånd. I utredningen ingår frågeformulär och intervjuer som är särskilt framtagna för att bedöma autism. Blodprovstagning görs ibland för att bedöma om det finns vissa brister av betydelse, exempelvis blodbrist eller låga nivåer av sköldkörtelhormon. I enstaka fall undersöks hjärnan med datortomografi- eller magnetkameraundersökning.

Behandling av autism

Allmänt

Behandlingsmålen avgörs av ålder och individuella behov, men allmänt riktas åtgärder mot att:

  • Stimulera utveckling av språk och kommunikativa färdigheter
  • Bygga på och vidareutveckla starka sidor
  • Motverka ogynnsam utveckling genom att lära lämpliga kommunikationsformer
  • Behandla andra sjukdomar, till exempel epilepsi eller ADHD
  • Se till att nödvändiga stödinsatser och anpassningar görs

Tidig diagnos och insättning av åtgärder kan gynna utveckling av färdigheter och förhindra utveckling av problemskapande beteenden. Träning i självständighet och självhjälp eftersträvas. Inlärning av "beteenderegler" kan i viss grad förebygga sociala svårigheter. 

Yngre barn

Tidig intervention med inriktning på att stimulera lek och kommunikation och/eller beteendeterapeutiskt inriktning verkar kunna hjälpa.

Äldre barn och vuxna

Pedagogiska insatser i skolan är viktiga och i flera kommuner finns särskilda klasser för barn med autism. En person med autism kan inte ändra sitt funktionshinder och det är viktigt med en autismvänlig miljö. Därför är det bra om personer i omgivningen som anhöriga, lärare och arbetskamrater känner till vilka behov som personen med autism har för att göra anpassningar. För vuxna med autism och normal begåvning tycks kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp och sociala aktiviteter i grupp förbättra livskvaliteten. 

Stödinsatser

Habilitering 

Habiliteringen är en instans i regionen (före detta landstinget) där man kan få stöd och träning för att klara vardagen. Den riktar sig till personer som har bestående funktionsnedsättning som är medfödd eller som har uppstått i tidig ålder. Vid habiliteringen kan man få hjälp att:

  • Träna på att hantera dagliga sysslor, som att klä sig, tvätta sig och sköta om sitt hem
  • Träna på att ta kontakt och umgås med andra
  • Prova ut hjälpmedel
  • Få reda på vilket stöd det finns att få från samhället exempelvis från kommunen eller Försäkringskassan 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 

LSS ger personer med autism, eller annan omfattande funktionsnedsättning, rätt att få extra stöd i vardagen med syfte att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. Det finns tio olika typer av stödinsatser som ges inom LSS:

  • Rådgivning och annat personligt stöd
  • Personlig assistans
  • Ledsagarservice
  • Kontaktperson
  • Avlösarservice i hemmet
  • Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
  • Korttidstillsyn för skolungdom >12 år
  • Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar
  • Bostad med särskild service för vuxna
  • Daglig verksamhet

Det är huvudsakligen kommunen som ansvarar för att LSS följs. Kommunen ska följa upp vilka som kan få stödinsatser, ta reda på behoven av stöd och service och erbjuda det som behövs. Om det finns behov av personlig assistans för att få hjälp med grundläggande behov som exempelvis personlig hygien, att klä sig och att äta har man rätt till assistansersättning från Försäkringskassan om behovet är >20 timmar per vecka. I annat fall ansvarar kommunen för assistansen. 

Samordning av insatser

Kommunen har samordningsansvaret när stödinsatser från både kommun och region behöver samordnas. Vid behov av insatser från både kommunen och regionen kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras.

Prognos

För de allra flesta är svårighetsgraden av autism bestående över tid. En långtidsstudie visade att upp till hälften av alla vuxna med autism som hade näst intill genomsnittliga kognitiva förmågor, kunde uppnå en hög grad av oberoende på arbetet och i hemmet. 

Personer med autism i lindrig svårighetsgrad kan ofta arbeta och klara vardagen med stöd och anpassningar. Det är fördelaktigt om arbetet har regelbundna tider och uppgifter som inte plötsligt ändras. Det kan också vara lämpligt om arbetet i mindre utsträckning kräver social förståelse, kommunikation och förmåga att hantera mycket sinnesintryck. Många gånger kan en heltidstjänst vara alltför uttröttande för en person med autism.

En långtidsuppföljning på barn med autism diagnostiserat i barndomen, varav drygt 80 procent av barnen också hade en svår till lindrig intellektuell funktionsnedsättning, visade att majoriteten som ungdomar/unga vuxna var beroende av sina föräldrar/vårdnadshavare för stöd vad gäller utbildning, boende och arbete. Trots detta var livskvaliteten bland personerna med autism i studien generellt god.