Godartad prostataförstoring (BPH)
Prostatan är en körtel som finns nedanför urinblåsan. En förstorad prostata kan leda till svårigheter att tömma urinblåsan, eftersom urinröret går igenom prostatan.
Vad är godartad prostataförstoring?
Godartad ökning av mängden prostatavävnad i prostatakörteln kallas på fackspråk för benign prostatahyperplasi och förkortas BPH. Med tiden leder tillståndet till en förstoring av prostatakörteln och risk för att avflödet av urin hindras.
Förekomsten av tillståndet ökar med åldern. Uppskattningsvis en tredjedel av alla män över 50 år har problem med att kissa, som i de flesta fall beror på godartad prostataförstoring.
Symtom
Vid godartad förstorad prostata har man ofta två typer av besvär från urinvägarna: lagringssymtom (symtom som beror på att urinblåsan har svårt att lagra urinen som den ska) och tömningssymtom (urinblåsan har svårt att tömma sig). Typiska lagringssymtom är plötslig och stark trängning till vattenkastning, täta vattenkastningar med små volymer, nattliga vattenkastningar, smärtor vid blåsfyllnad och urinläckage. Typiska tömningssymtom är svårigheter att komma igång med vattenkastningen, svag stråle, känsla av ofullständig tömning, avbruten vattenkastning, behov av att pressa/trycka, efterdropp och smärtor eller sveda vid vattenkastning. Tömningsproblem kan leda till överfyllnad av blåsan med successivt ökat tryck och smärtor över blåsan.
Enkätundersökning om prostatacancer
Har du eller någon i din närhet prostatacancer eller tidigare haft? Då kan du nu delta i en enkätundersökning som syftar till att öka kunskapen om vården för personer med prostatacancer.
Orsak
Det är oklart vad orsaken till godartad prostataförstoring är, men ålder och manliga könshormoner tros ha en viktig roll. Hur tillväxt av prostata och symtomen hänger ihop är lättare att förklara. Urinröret går från urinblåsan genom prostata, penisskaftet och mynnar på penishuvudet. När körteln växer kläms urinröret ihop, vilket leder till ett ökat motstånd som urinblåsan behöver övervinna. Det ger ett avflödeshinder, som ger de tömningssymtom som nämns ovan. Eftersom urinblåsan måste pressa hårdare för att få ut urinen, blir blåsmuskeln starkare och blåsmuskeln blir överaktiv. Det kan leda till de typiska lagringssymtomen. Vattenkastningsproblem på natten kan förstöra sömnen och vara ett betydande problem. Det är också en vanlig bidragande orsak till män söker vård.
Diagnos
Om individer med prostata söker med besvär från de nedre urinvägarna, såsom svårigheter med att kissa eller en lättretlig urinblåsa, genomförs i regel en noggrann sjukdomshistoria och en undersökning av prostatan.
Under samtalet bedöms symtomen, och graden av besvär fastställs ofta genom att den drabbade får besvara frågor som bedöms i ett poängsystem. Kraftiga besvär som har uppstått under loppet av ett halvår eller kortare kan vara ett tecken på cancer i prostata (prostatacancer).
Vid kissbesvär bör en undersökning prostatan genomföras, vilket görs genom att undersökaren känner med ett finger i ändtarmen. Man bedömer särskilt om det finns knölar eller andra ojämnheter som kan tala för prostatacancer. Förutom att känna efter prostatan via ändtarmen kan man känna på magen för att se om urinblåsan är överfylld.
Vid symtom som talar för avflödeshinder tas ett prov för att bedöma njurfunktionen. Andra prover rekommenderas inte rutinmässigt. PSA-prov, ett prov för att bedöma risken om det kan föreligga prostatacancer, rekommenderas endast om det finns specifika symtom som talar för prostatacancer eller vid knölar/ojämnheter i prostatan. Det beror på att risken för prostatcancer inte är förhöjd vid godartad prostaförstoring – det finns till och med forskningsresultat som tyder på att risken är lägre.
Behandling
Syftet med behandlingen är att patienten ska bli av med besvären som minskar livskvaliteten och för att förhindra komplikationer. Det finns också saker patienten själv kan göra för att förbättra situationen.
Egenbehandling
- Vid nattliga vattenkastningar kan man försöka dricka mindre på kvällen.
- Vid tendens till resturin bör patienten försöka med så kallad trippelvattenkastning.
- Kissa som vanligt.
- Vänta några minuter och försöka kissa igen.
- Om det kommer urin som tecken på ytterligare tömning, kissa ytterligare en gång.
Läkemedelsbehandling
Det finns två huvudtyper av läkemedel – så kallade alfablockerare och 5-alfareduktashämmare (5-ARI). Patienter med symtomgivande, godartad prostataförstoring (poängvärde på skattningsskala IPSS 8–19) kan behandlas med läkemedel. Dessa lindrar som regel symtomen. För många patienter är det rimligt att prova läkemedelsbehandling först och bara välja operation vid svåra symtom med avsaknad av effekt på läkemedel eller vid ökade symtom.
Alfablockerare verkar genom att öppna blåshalsen, så att urinen rinner lättare från urinblåsan till urinröret. Effekten kommer efter några veckors behandling, men hjälper dessvärre inte alla. Biverkningar av detta läkemedel drabbar cirka 10 % och är bland annat yrsel, trötthet, tömning av säd till urinblåsan och inte ut genom urinröret vid utlösning och lågt blodtryck. Vid sådana biverkningar kan en dosminskning behövas. Oftast används dessa preparat som förstahandsval på grund av den snabba effekten och gynnsam biverkningsprofil. Om preparatet inte har effekt på symtomen under loppet av åtta veckor, bör patienten kontakta läkare.
5-alfareduktashämmare (5-ARI) minskar storleken på prostata, men effekten kommer sent. Det kan ta upp till sex månader från behandlingsstart innan patienten märker full effekt. Då har storleken på prostata minskat med 20–30 %. Med den här behandlingen minskar risken för att patienten ska drabbas av totalt stopp i vattenkastningen och den minskar också behovet av operation. Dessa preparat är att föredra om patienten har lätta-måttliga symtom, stor prostata (> 40 ml) och önskar minska risken för stopp i vattenkastningen och operation.
Om alfablockerare och finasterid/dutasterid ges som kombinationsbehandling blir symtomlindringen bestående om patienten slutar använda alfablockerare efter nio till tolv månader. Ett sådant behandlingsupplägg utnyttjar de bästa effekterna av de båda preparatgrupperna, men är dyrt.
Ibland ges andra läkemedel, särskilt vid till exempel symtom på impotens eller inkontinens.
Kirurgi
Operation är aktuell när det föreligger mycket plågsamma symtom, kronisk överfyllnad av blåsan, om man får totalt stopp i vattenkastningen, återkommande infektioner i urinvägarna, påverkan på njurar och synligt blod i urinen. Det finns flera olika metoder och den vanligaste är så kallad TURP (transuretral resektion av prostata) som innebär att kirurgen går in med ett skop (tittrör) i urinröret och bränner bort de delar av prostata som skapar ett avflödeshinder.
Mindre ingripande tekniker som mikrovågsteknik (TUMT), laser, ultraljud och stentar kan också användas.
Prognos
Benign prostataförstoring utvecklas långsamt. De flesta med BPH får så småningom besvär och läkemedel och ibland operation kan behövas. Trots allt detta är BPH normalt bara ett besvärligt tillstånd och inte en livshotande sjukdom. Risken för prostacancer är inte förhöjd hos personer med BPH.
Det kan förekomma komplikationer som blåssten, blåsfickor, urinvägsinfektioner, vattennjure med njursvikt och nedsatt njurfunktion.
