Fakta | Mage & tarm

Clostridium difficile-infektion


Uppdaterad den: 2018-12-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är Clostridium difficile-infektion?

Diarré förknippad med antibiotika och orsakad av bakterien Clostridium difficile är en diarrésjukdom som kan uppkomma efter användning av antibiotika. I sin allvarligaste form kallas infektionen för pseudomembranös kolit. Kolit betyder att det finns en inflammation i tjocktarmen.

De flesta som får diarré efter antibiotikabehandling är patienter som ligger på sjukhus. Men ibland börjar sjukdomen hos patienter som är hemma, och vid svår diarré måste patienten läggas in på sjukhus.

Av 25 personer som behandlas med antibiotika får 5 diarré. Hos en av dessa fem beror diarrén på Clostridium difficile. Alla fall av pseudomembranös kolit orsakas av Clostridium difficile.

Annons
Annons

Sjukdomen drabbar oftast äldre, sjuka och svaga personer. 

Symtom

Sjukdomens svårighetsgrad kan variera mycket. En del kanske bara får några få episoder med lös avföring. Andra plågas av kraftig diarré som kan vara blodblandad.

Om man blir svårt sjuk får man ofta också:

Annons
Annons
  • Feber
  • Magkramper
  • Sjukdomskänsla

Orsak

De flesta infektioner med Clostridium difficile är relativt lindriga och behöver inte ge upphov till den svåra formen pseudomembranös kolit. Förklaringen är att antibiotikabehandlingen slår ut de bakterier som normalt finns i tarmen, och om de inte finns där kan andra bakterier som Clostridium difficile hitta dit. Den här bakterien bildar så kallade toxiner (giftämnen) som orsakar diarré.

Klindamycin, fluorokinoloner och cefalosporin är de antibiotikasorter som oftast orsakar Clostridium difficile-infektion.

Diagnos

Det är avgörande för diagnosen att man berättar för läkaren att man nyligen har tagit antibiotika och vilken typ. Läkaren tar ofta blod- och avföringsprover för att säkerställa att det verkligen är Clostridium difficile som är orsaken till besvären. Läkaren får som regel svaren tidigast efter några timmar men det kan också ta något dygn.

Om inflammationen i tarmen är kraftig, undersöker läkaren ibland slemhinnan i tarmen. Detta sker med en böjlig, fingertjock slang med en ljuskälla (koloskop) som förs in i ändtarmen så att läkaren kan undersöka tarmväggarna (koloskopi).

Behandling

Det första man gör är att avsluta behandlingen med antibiotika som har utlöst sjukdomen. Hos patienter med en förhållandevis lätt sjukdom räcker det som behandling. Hos andra är det nödvändigt att tillföra vätska direkt i blodet. Men hos de flesta väljer läkaren att behandla sjukdomen med ett annat antibiotikum, som motverkar Clostridium difficile.

Eftersom de flesta patienter med den här sjukdomen redan befinner sig på sjukhuset, är det lätt att genomföra en behandling med vätsketillförsel och läkemedel. Patienter som är hemma kan behöva läggas in på sjukhus för att få rätt behandling. I mycket sällsynta fall kan sjukdomen leda till bukhinneinflammation, och då kan det vara nödvändigt med en operation.

Vissa personer får återfall av infektionen inom några veckor. Om man får flera återfall är en effektiv behandling transplantation av avföring för att återställa tarmfloran och tarmens funktion.

Prognos

Om sjukdomen inte går över av sig själv, går det ofta snabbt och enkelt att behandla den med antibiotika. Men cirka 20 % får återfall och några kan få sjukdomen flera gånger under kort tid. Detta gäller framför allt äldre människor.

I undantagsfall kan sjukdomen vara dödlig hos försvagade personer.


Annons
Annons
Annons