Fakta | Infektion

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation

Hjärnhinneinflammation är en infektion i hinnorna runt hjärnan och ryggmärgen, medan hjärninflammation är en infektion i själva hjärnvävnaden. Hjärnhinneinflammation är en akut sjukdom som i de flesta fall utvecklar sig snabbt.

Publicerad den: 2013-05-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Hjärnbark – översikt

Hjärnhinneinflammation (meningit) är en infektion i hinnorna runt hjärnan och ryggmärgen. Infektionen kan angripa hjärnbarken (meningoencefalit) och den kan även drabba nerverna som går ut från hjärnan och ryggmärgen. Encefalit är en infektion i själva hjärnvävnaden. Hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokockbakterien (Neisseria meningitidis) kallas även smittsam hjärnhinneinflammation.

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är således två olika sjukdomar som har en nära koppling.

Vad är hjärnhinneinflammation?

Vanliga tecken på meningit är hög feber, nedsatt allmäntillstånd, omtöcknat medvetande, huvudvärk, nack- och ryggstelhet, illamående, kräkningar, ljusskygghet och kramper. Vid sjukdom som orsakas av meningokocker får den sjuke hög feber, frossa, sänkt medvetandegrad, tecken på chock (kall, blek, klibbig) och det kan uppstå blödningar i huden.

Annons
Annons

Barn under två år har färre typiska symtom och fynd. De har ofta sänkt medvetandegrad, är uttalat svaga och lider av irritabilitet, kräkningar och har eventuellt också hudblödningar.

Antalet meningokockinfektioner har varit ökande i Sverige. Under perioden 2002–2008 anmäldes cirka 50 fall årligen. Därefter har cirka 75 fall anmälts per år. Barn och unga drabbas oftast. En tredjedel är under fem år, en tredjedel är tonåringar och bara en femtedel är över 25 år. Varje år drabbas betydligt fler personer av hjärnhinneinflammation till följd av andra bakterier än meningokocker.

Vad är hjärninflammation (encefalit)?

En isolerad encefalit utan hjärnhinneinflammation är ofta mindre dramatisk i början. Sjukdomen kan ge symtom som måttlig feber, huvudvärk, yrsel och svaghet. I allvarligare fall kan den sjuke utveckla personlighetsförändringar, förvirring och få sänkt medvetandegrad. I vissa fall uppstår kramper och förlamningar. Det föreligger ofta tecken på samtidig infektion i hjärnhinnorna med bland annat stel nacke och rygg.

Annons
Annons

Encefalit ses i alla åldersgrupper, men förekommer oftast hos barn och unga vuxna. Det förekommer 500–1 000 fall av sjukdomen i Sverige per år.

Vad är orsaken?

Bakterierna pneumokocker och meningokocker står för 80 % av alla fall av allvarlig hjärnhinneinflammation, resterande 20 % beror på andra bakterietyper. Det finns flera undergrupper av meningokocker, varav sju grupper är kända för att kunna orsaka allvarlig sjukdom: grupperna A, B och C, W135, X, Y och Z. Cirka 10 % av befolkningen har befunnits vara friska bärare av meningokocker i halsen.

Hjärninflammation orsakas som regel av virus. Herpes simplex-virus är känt för att i mycket sällsynta fall kunna leda till svår hjärninflammation.

Diagnos

Hudblödningar vid meningokockmeningit

Vid febersjukdomar, särskilt vid hög feber och nedsatt allmäntillstånd, letar läkarna alltid efter tecken som kan ge misstanke om hjärnhinneinflammation. Om det finns grund för att misstänka hjärnhinneinflammation, läggs patienten in på sjukhus för omedelbar vård.

Diagnosen ställs mot bakgrund av anamnes och typiska symtom. Hög feber, utslag – klä av barn/ungdomar och leta efter utslag – som inte försvinner när man trycker på dem, nackstelhet, eventuellt nedsatt medvetande. Typiskt för hjärnhinneinflammation är en snabb utveckling och att tillståndet förvärras snabbt – på några minuter eller timmar.

Vid misstanke om hjärnhinneinflammation ska vederbörande läggas in på sjukhus för undersökning och behandling. Då undersöks ryggmärgsvätska – det vill säga den vätska som befinner sig kring ryggmärgen – och blod. Fynd av vita blodkroppar och bakterier eller virus i ryggmärgsvätskan bekräftar diagnosen.

Behandling

Målet med behandlingen är att stoppa infektionen och förhindra chock.

Vid smittsam hjärnhinneinflammation är antibiotika direkt i blodet standardbehandling. Behandlingen sker på sjukhus. Om det finns andra sjuka i patientens närmiljö som har påvisad smittsam hjärnhinneinflammation är tröskeln låg för inläggning och eventuell behandling.

Dessutom är det aktuellt att behandla syskon och vänner som inte är sjuka. Detta gäller även familjemedlemmar och nära kontakter som makar/sambor/flick- eller pojkvänner, personer som patienten delat dricksglas med och liknande. Behandlingen består av en engångsdos med ett antibiotikum som utrotar bakterien hos eventuella friska bärare.

Personer i den närmaste sociala miljön blir även erbjudna vaccination mot hjärnhinneinflammation. Det finns två typer av vaccin mot smittsam hjärnhinneinflammation, den ena skyddar mot meningokockgrupp C, den andra mot A, C, W135 och Y. Skyddet uppnås inom två veckor efter vaccineringen.

Hjärnhinneinflammation smittar bara vid nära socialt umgänge, som inom familjen eller mellan till exempel makar/sambor/flick-eller pojkvänner. Det finns ingen smittrisk i vanliga folksamlingar som i skolan, på bussen och liknande.

Prognos

Hjärnhinneinflammation är en akut sjukdom som i de flesta fall utvecklar sig snabbt. Utan korrekt behandling kan en allvarlig bakteriell meningit leda till döden inom 24 timmar. Det uppskattas att dödligheten vid hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier varierar från 2–10 %. Meningit som orsakas av virus har däremot bättre prognos.

På något längre sikt kan en genomgången allvarlig hjärnhinneinflammation leda till nedsatt hörsel eller andra tecken på störd hjärnfunktion. Risken för komplikationer vid sjukdom är störst under första levnadsåret, då 20–30 % får påvisbara skador på lång sikt.

Lätta hjärninflammationer ger som regel inga bestående skador. Allvarliga hjärninflammationer kan däremot medföra förändringar som epilepsi och personlighetsförändringar.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons