Fakta | Infektion

Smittsam hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker

Hjärnhinneinflammation är en sjukdom som orsakas av bakterier. Meningokocker är en av de vanligaste orsakerna. Sjukdomen infekterar hinnorna kring hjärnan och ryggmärgen. Främst unga och barn drabbas av detta. Det kan vara potentiellt mycket smittsamt, men i Sverige brukar fallen ske en och en.

Uppdaterad den: 2019-05-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker?

Hjärnhinneinflammation, också kallad meningit, är en infektion som drabbar hinnorna runt hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan visa sig som endast hjärnhinneinflammation men också som blodförgiftning, också kallat sepsis. Blodförgiftning är ett allvarligare tillstånd och kan leda till chock som är ett akut livshotande tillstånd. I vår del av världen så får cirka 40 % chock vid hjärnhinneinflammation. 

Hjärnhinneinflammation kan orsakas av flera olika bakterier, meningokocker (en bakterie som heter Neisseria meningitidis) är en av dessa. Sjukdomen betecknas som smittsam hjärnhinneinflammation eftersom det finns en viss risk att fler i närmiljön drabbas av samma tillstånd. Dock brukar det oftast inte bli så, det brukar bara vara en person som blir sjuk.

Antalet meningokockinfektioner har varit ökande i Sverige det senaste decenniet från cirka 50 till cirka 75 fall årligen. Idag orsakas hjärnhinneinflammation oftare av bakterier som heter pneumokocker. En infektion med pneumokocker brukar vara allvarligare. 

Annons
Annons

Man brukar säga att smittsam hjärnhinneinflammation drabbar främst barn och unga. Särskilt de allra minsta som för tidigt födda eller spädbarn har risk att drabbas. Vanligaste ålderskategorin i Sverige är dock tonåringar mellan 15–19 år, och därefter äldre över 80 år och tredje vanligaste åldern är barn under 1 år. 

Symtom

Vid sjukdom som orsakas av meningokocker får den sjuke hög feber, frossa, sänkt medvetande, tecken på chock (kall, blek, klibbig) och det kan uppstå blödningar i huden. Sådana blödningar går inte att trycka bort. Man kan testa och se om det är blödningar genom att trycka ett glas mot prickarna. Försvinner prickarna/fläckarna inte brukar det betyda att det är blödningar. Ett påfallande drag vid meningokocksjukdom är att patientens tillstånd förvärras snabbt.

Barn under två år har färre typiska symtom och fynd. De har ofta sänkt medvetandegrad, är uttalat svaga och irriterade, kräks och har eventuellt ses även hudblödningar.

Annons
Annons

Orsak

Meningokocker är så kallade gramnegativa diplokocker (det innebär att de alltid förekommer två och två). Det finns totalt tretton olika undertyper, också kallar serogrupper, och sex av dessa är kända för att kunna orsaka allvarlig sjukdom (grupperna A, B, C, W, X och Y).

Smitta sker genom närkontakt (droppsmitta) med slem från luftvägarna eller saliv från en person med bakterien. Denna närkontakt kan leda till att meningokocker slår sig ned i halsen på den som smittas utan att orsaka sjukdom. Denna person blir då bärare av bakterien. I vissa fall leder smittan till sjukdom, hjärnhinneinflammation.

Vid bärartillstånd kan det ske att den som har bakterien också blir immun mot den. 8–25 % av befolkningen har funnits vara friska bärare av meningokocker i halsen. Hur länge man bär på bakterien varierar från dagar till flera månader. Bärartillståndet påverkas av ålder (högst förekomst bland ungdomar), intim personlig kontakt, trångboddhet (till exempel i militära kaserner) och rökning.

Meningokocker kan ge olika sjukdomar men hjärnhinneinflammation är vanligast. Mer än 60 % av patienterna i vår del av världen utvecklar meningit utan att få chock. Uttalad blodförgiftning, chock (fulminant meningokocksepsis) karakteriseras av ett snabbt ökande antal meningokocker i blodet, vilket ger mycket höga koncentrationer av bakterier och giftutsöndring.

Diagnos

Hudblödningar vid meningokockmeningit

Vid febersjukdomar, särskilt vid hög feber och nedsatt allmäntillstånd, brukar läkarna leta efter tecken som kan ge misstanke om hjärnhinneinflammation. Om det finns grund för att misstänka hjärnhinneinflammation läggs patienten in på sjukhus för omedelbar vård.

Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistorien och typiska symtom. Hög feber, utslag som inte försvinner när man trycker på dem, nackstyvhet, eventuellt nedsatt medvetandegrad är vanliga symtom vid sjukdomen. Det är viktigt att klä av patienten och leta efter utslag. Typiskt för hjärnhinneinflammation är en snabb förvärring av tillståndet på kort tid – från några minuter till ett par timmar.

På sjukhuset undersöks ryggmärgsvätskan – det vill säga den vätska som befinner sig kring ryggmärgen. Vid misstanke om högt tryck i huvudet avstår dock läkaren från denna undersökning. Fynd av vita blodkroppar och meningokocker i ryggmärgsvätskan visar att diagnosen stämmer. Det tas även blodprover för bakterieodling. Kan man påvisa meningokocker i blodet bekräftar detta diagnosen.

Behandling

Målet med behandlingen är att stoppa infektionen och förhindra chock.

Vid smittsam hjärnhinneinflammation är standardbehandlingen antibiotika som ges intravenöst, det vill säga i blodet och inte som tabletter eller flytande form. Behandlingen sker på sjukhus. En lyckad behandling är beroende av tidig diagnos, stora doser antibiotika och korrekt behandling av komplikationer som chock och högt hjärntryck.

Vid transporttid som överstiger 30 minuter till sjukhus och i situationer där patienten är starkt medtagen ges ofta antibiotika direkt i blodet eller i en muskel före ambulanstransport.

Behandlingen av hjärnhinneinflammation på sjukhus är omfattande. Valet av antibiotika beror på situationen. I den tidiga fasen, då det är oklart vilken bakterie det är som är orsaken till sjukdomen, ges gärna flera olika antibiotika för att öka sannolikheten för att behandlingen ska fungera. Senare, när det har fastslagits vilken bakterietyp det är som är orsaken till sjukdomen, förändras ibland behandlingen så att bara ett antibiotikum ges. Antibiotikabehandlingen brukar vara i cirka sju dagar om orsaken är meningokocker.

Sjuka i närmiljön undersöks och behandlas vid misstanke om att de håller på att utveckla hjärnhinneinflammation. Detta gäller syskon och vänner, men även familjemedlemmar och nära kontakter som makar/sambor/flick- eller pojkvänner, personer som patienten delat dricksglas med och liknande. Om dessa personer, som har haft nära kontakt med den sjuke, inte själva är sjuka blir de erbjudna en singeldos med antibiotika för att bli av med sitt bärarskap av meningokockbakterien. Det är också vanligt att erbjuda vaccin mot meningokocker till denna grupp.

De som kan vara smittade avråds från kraftig fysisk ansträngning då detta kan försvaga immunförsvaret. Vanlig fysisk aktivitet, till exempel gymnastik i skolan, går bra. Det är inte heller nödvändigt att stänga skolor eller förskolor. Bakterien smittar bara vid nära kontakt.

Ett barn som har haft hjärnhinneinflammation med meningokocker kan återgå till förskolan när sjukdomen är över. Syskon och andra som fått antibiotika för att bli av med bärarskap kan gå till skolan eller förskolan dagen efter genomförd behandling.

Vaccination mot hjärnhinneinflammation

Det finns tre olika typer av meningokockvaccin som används i Sverige. Dels finns vaccin mot grupp B meningokocker, mot C-meningokocker och ett kombinationsvaccin som skyddar mot grupp A, C, Y och W. Olika meningokocker är olika vanliga, vilket bland annat varierar med länder. Vaccination rekommenderas exempelvis vid olika typer av resor såsom pilgrimsfärd i Saudiarabien eller vistelse i det såkallade "meningokock-bältet" som ligger under Sahara. Vaccinet kan också behöva tas vid utbytesstudier eller större läger. 

Om en person i närmiljö drabbats av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker så ges oftast vaccinet. Det ingår dock inte i det generella barnvaccinationsprogrammet eller dylikt. 

Prognos

Hjärnhinneinflammation är en akut sjukdom som i de flesta fall utvecklar sig snabbt. Utan korrekt behandling kan en allvarlig bakteriell hjärnhinneinflammation leda till döden inom 24 timmar. Innan antibiotika fanns dog 70–90 % av dem som drabbades av meningokocksjukdom. Idag uppskattar man att dödligheten vid hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker ligger mellan 2 och 10 %.

Vid uttalad och livshotande meningokocksjukdom kan det uppstå komplikationer. Först och främst utvecklas chock  och ökad risk för blödning. Hjärnan kan svullna upp (hjärnödem) och trycket inne i skallen kan bli livshotande högt. Kramper kan förekomma. Blödningar kan uppträda i binjurarna och många organ kan börja svikta.

Det är därför av största vikt att noga observera och kontrollera den sjuka i den akuta fasen. Tidig diagnos och behandling av komplikationer är avgörande för att sjukdomen ska få ett gott utfall.

Neurologiska följdskador uppstår hos 15 % av de drabbade barnen. De drabbas bland annat av epilepsi, nedsatta mentala funktioner, nedsatt hörsel, syn och lukt samt dålig språkutveckling. Sannolikheten för komplikationer är störst om sjukdomen inträffat före barnet fyllt 1 år. I kategorin får runt 20–30% får följdskador.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons