Fakta | Infektion

Smittsam hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker


Uppdaterad den: 2013-04-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker?

Hjärnhinneinflammation (meningit) är en infektion i hinnorna runt hjärnan och ryggmärgen. Hos barn yttrar sig tillståndet som blodförgiftning (sepsis), meningit eller en kombination. Sepsis är ett allvarligare tillstånd och kan leda till chock, ett akut livshotande tillstånd, medan meningit har större risk för att leda till skador på nervsystemet, när den akuta infektionen är över. I vår del av världen utvecklar mer än 60 % meningit utan chock.

Hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokockbakterien är den vanligaste formen av hjärnhinneinflammation och sjukdomen betecknas som smittsam hjärnhinneinflammation eftersom risken är förhöjd för att fler i närmiljön blir sjuka av bakterien.

Antalet meningokockinfektioner har varit ökande i Sverige det senaste decenniet från cirka 50 till cirka 75 fall årligen.

Annons
Annons

Smittsam hjärnhinneinflammation drabbar främst barn och unga. En tredjedel är under fem år, en tredjedel är tonåringar och bara en femtedel är över 25 år.

Vilka är symtomen och tecknen på smittsam hjärnhinneinflammation?

Vid sjukdom som orsakas av meningokocker får den sjuke hög feber, frossa, sänkt medvetandegrad, tecken på chock (kall, blek, klibbig) och det kan uppstå blödningar i huden. Ett påfallande drag vid meningokocksjukdom är att patientens tillstånd förvärras snabbt.

Barn under två år har färre typiska symtom och fynd. De har ofta sänkt medvetandegrad, är uttalat svaga och lider av irritabilitet, kräks och har eventuellt även hudblödningar.

Annons
Annons

Orsak

Meningokocker är så kallade gramnegativa diplokocker. Det finns totalt tretton olika undertyper, och sex av dessa är kända för att kunna orsaka allvarlig sjukdom (grupperna A, B, C, W, X och Y).

Smitta sker genom närkontakt (droppsmitta) med slem från luftvägarna eller saliv från en person med bakterien. Denna närkontakt kan leda till att meningokocker slår sig ned i halsen på den som smittas utan att orsaka sjukdom. Denna person blir då bärare av bakterien. I vissa fall leder smittan till att det uppstår sjukdom, hjärnhinneinflammation.

Vid bärartillståndet uppstår immunitet mot bakterien. 8–25 % av befolkningen har befunnits vara friska bärare av meningokocker i halsen och bärartillståndets varaktighet kan variera från dagar till flera månader. Bärartillståndet påverkas av ålder (högst förekomst bland ungdomar), intim personlig kontakt, trångboddhet (till exempel i militära kaserner) och rökning.

Meningit är den vanligaste varianten av meningokocksjukdom. Mer än 60 % av patienterna i vår del av världen utvecklar meningit utan chock. Uttalad blodförgiftning (fulminant meningokocksepsis) karakteriseras av ett snabbt ökande antal meningokocker i blodet, vilket ger mycket höga koncentrationer av bakterier och giftutsöndring.

Hur diagnostiseras tillståndet?

Hudblödningar vid meningokockmeningit

Vid febersjukdomar, särskilt vid hög feber och nedsatt allmäntillstånd, letar läkarna alltid efter tecken som kan ge misstanke om hjärnhinneinflammation. Om det finns grund för att misstänka hjärnhinneinflammation läggs patienten in på sjukhus för omedelbar vård.

Diagnosen ställs mot bakgrund av anamnes och typiska symtom. Hög feber, utslag som inte försvinner när man trycker på dem, nackstelhet, eventuellt nedsatt medvetandegrad. Det är viktigt att klä av patienten och leta efter utslag. Typiskt för hjärnhinneinflammation är en snabb förvärring av tillståndet på kort tid – från några minuter till ett par timmar.

På sjukhuset undersöks ryggmärgsvätskan – det vill säga den vätska som befinner sig kring ryggmärgen. Vid misstanke om högt tryck i huvudet avstår dock läkaren från denna undersökning. Fynd av vita blodkroppar och meningokocker i ryggmärgsvätskan visar att diagnosen stämmer. Det tas även blodprover för bakterieodling. Kan man påvisa meningokocker i blodet bekräftar detta diagnosen.

Behandling

Målet med behandlingen är att stoppa infektionen och förhindra chock.

Vid smittsam hjärnhinneinflammation är antibiotika som ges intravenöst standardbehandling. Behandlingen sker på sjukhus. En lyckad behandling är beroende av tidig diagnos, stora doser antibiotika och korrekt behandling av komplikationer som chock och högt hjärntryck.

Vid transporttid som överstiger 30 minuter i situationer där patienten är starkt medtagen ges antibiotika direkt i blodet före transport.

Behandlingen av hjärnhinneinflammation på sjukhus är omfattande. Valet av antibiotika beror på situationen. I den tidiga fasen, då det är oklart vilken bakterie det är som är orsaken till sjukdomen, ges gärna flera olika antibiotika för att öka sannolikheten för att behandlingen ska fungera. Senare, när det har fastslagits vilken bakterietyp det är som är orsaken till sjukdomen, förändras ibland behandlingen så att bara ett antibiotikum ges. Antibiotikabehandlingen varar i cirka sju dagar om orsaken är meningokocker.

Sjuka i närmiljön undersöks och behandlas vid misstanke om att de håller på att utveckla hjärnhinneinflammation. Detta gäller syskon och vänner, men även familjemedlemmar och nära kontakter som makar/sambor/flick- eller pojkvänner, personer som patienten delat dricksglas med och liknande. Om dessa personer, som har haft nära kontakt med den sjuke, inte själva är sjuka blir de erbjudna en singeldos med antibiotika för att bli av med sitt bärarskap av meningokockbakterien. Det är också vanligt att erbjuda vaccin mot meningokocker till denna grupp.

De som kan vara smittade avråds från kraftig fysisk ansträngning då detta kan försvaga immunförsvaret. Vanlig fysisk aktivitet, till exempel gymnastik i skolan, går bra. Det är inte heller nödvändigt att stänga skolor eller förskolor. Bakterien smittar bara vid nära kontakt.

Ett barn som har haft hjärnhinneinflammation med meningokocker kan återgå till förskolan när sjukdomen är över. Syskon och andra som fått antibiotika för att bli av med bärarskap kan gå till skolan eller förskolan dagen efter genomförd behandling.

Möjliga komplikationer

Vid uttalad och livshotande meningokocksjukdom kan det uppstå komplikationer. Först och främst utvecklas chock och ökad risk för blödning. Hjärnan kan svullna upp (hjärnödem) och trycket inne i skallen kan bli livshotande högt. Kramper kan förekomma. Blödningar kan uppträda i binjurarna och många organ kan börja svikta.

Det är därför av största vikt att noga observera och kontrollera den sjuka i den akuta fasen. Tidig diagnos och behandling av komplikationer är avgörande för att sjukdomen ska få ett gott utfall.

Prognos

Hjärnhinneinflammation är en akut sjukdom som i de flesta fall utvecklar sig snabbt. Utan korrekt behandling kan en allvarlig bakteriell meningit leda till döden inom 24 timmar. Innan antibiotika fanns dog 70–90 % av dem som drabbades av meningokocksjukdom. Idag uppskattar man att dödligheten vid hjärnhinneinflammation som orsakas av meningokocker ligger mellan 2 och 10 %.

Neurologiska följdskador uppstår hos 15 % av de drabbade barnen. De drabbas bland annat av epilepsi, nedsatta mentala funktioner, nedsatt hörsel, syn och lukt samt dålig språkutveckling.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu