Fakta | Infektion

Poliomyelit

Poliomyelit är en sjukdom som vanligen har ett lindrigt förlopp, men som i vissa fall kan få en allvarlig utveckling. I Sverige genomfördes massvaccination år 1957, och sedan 1965 har alla barn fått erbjudande om vaccination via barnvaccinationsprogrammet.

Uppdaterad den: 2013-02-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är poliomyelit?

Poliomyelit är en infektion i nervsystemet som orsakas av poliovirus. Under första hälften av 1900-talet förekom stora polioepidemier i Europa och Nordamerika. Den sista epidemin i Sverige var 1953, och det senaste inhemskt smittade fallet var 1977. I juni 2002 blev Europa officiellt förklarat poliofritt. Motsvarande förklaring har tidigare gjorts för Amerikaregionen 1994 och Västra Stillahavsregionen 2000.

År 2006 registrerades totalt 1 997 fall av polio: 1 124 i Nigeria, 674 i Indien, 40 i Pakistan, 31 i Afghanistan och 128 importfall till 12 icke-endemiska länder. Siffrorna för importsmitta inkluderar lokal vidaresmitta. De flesta länder som hade fall av importsmitta ligger nära Indien och Nigeria. Länderna med mest importsmitta var: Somalia (36), Bangladesh (18), Namibia (18), Etiopien (17) och Nigeria (11). Inga länder utanför Afrika och Asien hade importfall under 2006.

Hur sker smittan?

Poliovirus är ett tarmvirus (enterovirus) som sprids via smitta från avföring till mat och dryck. Viruset förökar sig i halsen och tarmen i 1–3 veckor innan det utlöser en lokal immunologisk reaktion eller en fas med virus i blodet (viremi). Viruset fortsätter att utsöndras i saliven i 2–3 dagar och i avföringen i 2–3 veckor. Smittöverföringen är extremt hög, men sannolikt är mer än 95 % av alla infektioner symtomfria eller kännetecknade av en övergående influensaliknande sjukdom. I tempererade stråk på norra halvklotet förekom epidemier av polio oftast om sommaren, och förekomsten var högst där barn badade tillsammans.

Annons
Annons

Smitta hos de minsta barnen leder sällan till sjukdom: man antar att 0,1–1 % av de smittade småbarnen utvecklar sjukdom. Med ökande ålder vid smitta ökar andelen som blir sjuka. Viruset kan nå det centrala nervsystemet via blodet och genom att följa nervbanor in till det centrala nervsystemet. Viruset har preferens för en viss typ av celler i ryggmärgen, framhornsceller. När dessa celler dör leder det till förlamningar.

Vilka är symtomen?

De flesta som smittas av polioviruset blir aldrig sjuka. Cirka 5 % drabbas emellertid av sjukdom av olika allvarlighetsgrad. Det lindrigaste förloppet ger övergående feber, lätt huvudvärk, kräkningar, diarré, förstoppning och ont i halsen. Hos vissa uppträder dessutom tecken på hjärnhinneinflammation i form av kraftig huvudvärk, illamående, kräkningar, nedsatt medvetande och eventuellt kramper. Några få utvecklar den allvarligaste formen, paralytisk poliomyelit. Då kan man drabbas av muskelsvaghet, darrningar, sväljsvårigheter och andningssvårigheter.

Sjukdomen kan påvisas med hjälp av avföringsprov. Det är nödvändigt att göra flera undersökningar för att skilja mellan poliomyelit och andra sjukdomar.

Annons
Annons

Hur kan jag undvika att bli smittad?

I Sverige har man sedan 1965 vaccinerat alla spädbarn vid tre, fem och tolv månaders ålder. Barnen vaccineras även vid skolstart och på högstadiet. Det vaccin som används i Sverige är ofarligt, och den omfattande vaccineringen är huvudorsaken till att sjukdomen numera är utrotad i stora delar av västvärlden. Drickvaccin med levande, försvagat virus används fortfarande på en del ställen i världen. Detta vaccin kan dock förorsaka poliomyelit (mycket sällsynt: 1 av 2,5 miljoner fall). Av den anledningen används inte detta vaccin i Sverige.

Om du ska resa till områden där det fortfarande finns poliomyelit rekommenderas en ny vaccination om det har gått mer än tio år sedan du senast fick poliovaccin.

Behandling

Det finns ingen särskild behandling mot poliomyelit. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus hjälper inte antibiotika som till exempel penicillin. Vid den allvarligaste formen är dödligheten förhållandevis hög, och många drabbas av allvarliga efterverkningar i form av muskelförlamningar och fysisk funktionsnedsättning. Den viktigaste behandlingen blir med andra ord att undvika smitta genom vaccinering.

Akutfasen

Strikt sängläge rekommenderas för att förhindra ökad utbredning av förlamningarna. Smärtlindring och frekventa passiva rörelser ska förhindra att lederna stelnar. Akut andningssvikt kan uppstå snabbt och kräver behandling i respirator. Om det finns behov av långvarig konstgjord andning kan det vara nödvändigt att ta hål på luftstrupen (trakeostomi) för att skydda luftvägarna.

Mobiliseringsfasen

Under de första veckorna av mobilisering är huvudsyftet att förebygga deformitet genom att sträcka och immobilisera (gipsa) de angripna lemmarna. Intensiv fysioterapi sätts in för att träna upp förlamade muskler och återvinna styrka och funktion, samtidigt som man prövar ut särskilt anpassade stödskenor (ortoser) för att kompensera för funktionsnedsättning, främja rörligheten och förhindra onödigt slitage.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons