Fakta | Infektion

Benröta – osteomyelit


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är osteomyelit?

Osteomyelit nederst i underbenet

Osteomyelit (benröta) är en bakterieinfektion i ett ben. Hos barn uppstår sjukdomen ofta snabbt med sjukdomskänsla, feber, frossa, smärta och ömhet i den drabbade skelettdelen. Små barn kan ha mer diffusa symtom och tecken. Nedsatt användning av en arm eller ett ben utan föregående skada kan bero på osteomyelit. Även vuxna kan ha en mer smygande sjukdombild utan typiska symtom.

Osteomyelit delas in i en akut form som uppstår inom två veckor efter smitta, en subakut form som uppstår efter mellan en och flera månader och en kronisk form som uppstår efter flera månader. Alla ben i kroppen kan drabbas av benröta, såväl långa rörben i armar och ben som ben i händerna och ryggkotorna.

Akut osteomyelit förekommer oftast hos barn och unga vuxna. Av dem under 20 år som får osteomyelit är hälften yngre än 5 år och och en tredjedel yngre än två år. Det uppskattas att sjukdomen varje år i genomsnitt förekommer hos 10 per 100 000 barn. Pojkar drabbas av sjukdomen något oftare än flickor.

Annons
Annons

Orsak

I 75 % av fallen beror sjukdomen på bakterier av stafylokocktyp. Den näst vanligaste orsaken är en bakteriegrupp som kallas hemolytiska streptokocker grupp A. Bakterierna kan spridas till benet på olika sätt. Hos barn som får sjukdomen kommer bakterierna oftast till skelettdelen via blodet. Infektionen kan också uppstå efter till exempel kirurgiska ingrepp på skelettdelen eller skador med öppet sår in till benet och det är inte heller ovanligt att inflammationen sprider sig från inflammerade tänder, liggsår och så vidare. Detta sker oftast hos vuxna. Infektioner kan också uppstå hos patienter med inopererade främmande föremål till exempel konstgjorda höftleder, men sker bara hos 1–2 % av dessa patienter.

Hur diagnostiseras tillståndet?

Misstanke om sjukdomen väcks när patienten uppger smärta och ömhet i en skelettdel och det samtidigt föreligger en febersjukdom. Svar på blodprover kan stärka misstanken om osteomyelit. Oftast föreligger förhöjd CRP, sänka och ett ökat antal vita blodkroppar i blodet. Vanlig röntgen visar som regel inga förändringar förrän efter två till tre veckor. Scintigrafi och magnetkameraundersökning kan dock påvisa förändringar förhållandevis tidigt, men dessa undersökningsmetoder finns inte på alla sjukhus. I vissa fall kan det vara aktuellt att ta prover från benet för att ta reda på vilken bakterie det är som är orsaken till infektionen. Detta görs genom att sticka in en nål i den infekterade vävnaden, ofta under vägledning av datortomografi eller röntgen. Om bakterien kan identifieras går det att ta reda på vilken antibiotika som hjälper bäst mot inflammationen.

Behandling

Målet med behandlingen är att stoppa infektionen genom att utrota bakterierna och förhindra komplikationer. En viktig del av behandlingen är att sörja för vila och avlastning.

Annons
Annons

Huvudbehandlingen är antibiotika, en grupp läkemedel som dödar bakterier. Behandlingen varar ofta i sex veckor. De första veckorna ges medicinen direkt i blodet. När tillståndet förbättrats (efter cirka två veckor) ges tabletter. Om det inte är möjligt att stoppa infektionen med bara antibiotika kan det bli nödvändigt att operera så att var och annat kan tömmas ut ur benet.

Hur utvecklas tillståndet med tiden?

De flesta blir bra efter behandling och särskilt barn och unga har goda utsikter till att bli friska.

En möjlig komplikation är en kronisk, långvarig infektion som det är svårt att få bukt med. Även spridning av infektionen till närliggande ben och leder förekommer. I några få fall kan det bli problem med upprepade återfall av osteomyeliten.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons