Åderbråck


Uppdaterad den: 2018-10-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är åderbråck?

Åderbråck (varicer) är utvidgade, slingrande blodkärl (vener) strax under hudytan som är särskilt vanliga på benen och insidan av låret. Åderbråck kallas på läkarspråk för varicer. Åderbråck anses som ett ofarligt medicinskt tillstånd som oftast inte behöver behandlas men som kan vara både fysiskt och psykiskt obehagliga.

Åderbråck är mycket vanligt. Kvinnor söker oftare läkare för åderbråck, därför uppfattas tillståndet som vanligare bland kvinnor. Det är dock oklart om det egentligen finns någon könsskillnad vad gäller förekomst. Det är olika när i livet man får åderbråck, vissa drabbas redan i tonåren, men det blir vanligare ju äldre man blir.

Symtom

Åderbråck är först och främst ett besvär av kosmetisk natur och detta är huvudorsaken till att personer söker vård. Vissa bekymrar sig även för att tillståndet ska ge komplikationer – något som är sällsynt.

Annons
Annons

Symtomen varierar och många har inga besvär av åderbråcken. Vissa upplever obehag och en känsla av att benen är tunga, särskilt vid stillastående. Vid stillastående är besvären ofta värre mot slutet av dagen.

Vissa utvecklar eksem och klåda. Småblödningar från åderbråcken kan missfärga huden i benen. Åderbråck kan i undantagsfall vara utgångspunkten för bensår.

Orsak

Venerna är de blodkärl som leder blodet från kroppens vävnader tillbaka till hjärtat. Venerna innehåller klaffar som fungerar som envägsventiler. Dessa ska säkerställa att blodet bara kan strömma åt ett håll, mot hjärtat. Om klaffarna förstörs kan blodet rinna åt motsatt håll vilket gör att blodet samlas i venerna i benen. Trycket i venerna ökar, de utvidgas, blir utspända och lätt synliga.

Annons
Annons
Venpumpen i benen

Det finns flera faktorer som kan göra att man lättare riskerar att få åderbråck:

  • Det kan till exempel vara ärftligt. Flera i familjen kan ha åderbråck.
  • Under graviditeten är kvinnor extra utsatta för att utveckla åderbråck.
  • Stillastående arbete medför att man lättare kan utveckla åderbråck.
  • Även fetma verkar öka risken för åderbråck.

Åderbråck kan leda till ytliga kärlinflammationer, utveckling av eksem och bensår. Risken för blodpropp i benen (djup ventrombos) är dock mycket liten.

Diagnos

Diagnosen ställs genom att läkaren kan se framträdande, slingrande vener på fötterna, benen och eventuellt på låren. Läkaren kan dessutom genomföra olika undersökningar för att klargöra i vilken grad venerna är skadade. Vanligtvis är sådana undersökningar inte nödvändiga och de utförs främst när det kan bli aktuellt med operation.

Vid behov av ytterligare undersökning är ultraljud den metod man föredrar att använda.

Behandling

Åderbråck är ett ofarligt och okomplicerat tillstånd som i de flesta fall inte kräver någon behandling. Mycket få utvecklar bensår eller andra komplikationer. Vid stora besvär kan det dock vara aktuellt att avlägsna åderbråcken.

Man kan själv vidta följande åtgärder för att minska eventuella obehag: 

  • Undvik stillastående arbete.
  • Undvik åtsittande kläder och strumpor som hindrar blodets tillbakaströmning.
  • Använd gärna en elastisk strumpa (kompressionsstrumpa) som klämmer ihop kärlen och minskar risken för att åderbråcken ska öka i storlek.
  • Känns benen tunga och är svullna bör man sitta med benen högt.
  • Undvik övervikt det förvärrar åderbråcket.
  • Om man har fått eksem på benen bör dessa behandlas ordentligt så att det inte uppstår sår.

Kirurgisk behandling av åderbråcken kan vara aktuellt om man har stora besvär eller om det finns tendens till sårbildning i huden. Även de åderbråck som utseendemässigt är oacceptabla kan vara skäl att operera.

Vid operation avlägsnas de ytliga blodkärlen genom att kärlen i ljumsken och i ankelregionen öppnas. En tråd träs genom blodkärlet och hela blodkärlet dras ut ("stripping"). Nackdelen med ingreppet är att det uppstår blodutgjutningar med blåaktig missfärgning i området där venen drogs ut. Detta ger dock vanligtvis med sig inom ett par, tre veckor.

Vissa får nedsatt känsel och stickningar i benen till följd av nervskada. Det finns alltid en risk för att åderbråcken kan komma tillbaka efter en sådan här operation, då andra vener kan komma att utvidga sig. Dessa nya åderbråck är dock vanligtvis mindre än de första.

I stället för att avlägsna blodkärl och åderbråck kirurgiskt används nu oftare en metod där kärlet värms upp invändigt och på så vis förstörs, så kallat endotermal ablation. En sond förs in i blodkärlet genom ett litet snitt i huden. Blodkärlet värmebehandlas (med laser- eller radiovågor) så att det "smälter" och ombildas till bindväv. Denna behandling kan genomföras under lokalbedövning och patienten slipper besvärliga blödningar under huden efter ingreppet. Resultaten verkar vara lika goda som vid vanlig operation.

Det är idag även möjligt att behandla åderbråck med injektion av ett lokalirriterande ämne i skumform, så kallat ultraljudsledd skumsklerosering. Detta leder till att åderbråcket förstörs och kollapsar. Skumbehandlingen ger ett likvärdigt resultat som laser- eller radiofrekvensbehandling (se ovan), men till lägre kostnad.

Animation av åderbråck

Prognos

Åderbråck har en tendens till att öka med åren och gradvis bli allt mer besvärliga. Farliga komplikationer är dock mycket sällsynta.

Vissa får återfall efter operation. I en studie från 2011 påvisades återfall hos 16–23 % av patienterna efter två år och det fanns ingen tydlig skillnad mellan laserbehandling och kirurgi.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons