Fakta | Kolesterol

Höga blodfetter


Uppdaterad den: 2015-09-17
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är höga blodfetter?

Att ha förhöjda blodfetter är ett vanligt tillstånd, men hur många som är berörda är oklart. Vissa personer får förhöjda blodfetter på grund av ärftliga faktorer. Det förekommer också att man får förhöjda blodfetter som en komplikation på grund av en annan sjukdom.

Förhöjda eller höga blodfetter kallas också dyslipidemi eller hyperlipidemi och innebär att värdena för blodfetterna kolesterol och triglycerider är högre än de bör vara. Kolesterol mäts i totalkolesterol, HDL-kolesterol och LDL-kolesterol.

HDL-kolesterol kallas ofta för det "goda kolesterolet" då förhöjt HDL-kolesterol har visat sig skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Omvänt kan lågt HDL- och högt LDL-kolesterol vara en riskfaktor för sådana sjukdomar.

Annons
Annons

Man upplever oftast inte några besvär av höga blodfetter. Det går bara att upptäcka höga blodfetter med blodprov. Höga blodfetter ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och så kallad fönstertittarsjuka (dålig blodcirkulation i benen). Därför bör alltför höga värden sänkas.

Blodfetter mäts i millimol per liter (mmol/L). Det oftast LDL-nivåer som vårdgivaren tittar på vid behandling av höga blodfetter. Det är inte alltid lätt att ange vilka värden som är normala, eftersom normalvärdena är beroende på vilken riskkategori man tillhör. Det är viktigt att vårdgivaren gör klart vilket målvärde som gäller så att man har något att jobba mot.

Symtom

Höga blodfetter ger inga direkta symtom men ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och så kallad föntertittarsjuka. Ibland kan patienter med mycket höga värden få ansamlingar av fett kring ögonen eller i ögat. 

Annons
Annons

Orsaker

Det kan finnas många orsaker till höga blodfetter. En del är ärftliga, och beskrivs här nedan. Men även levnadsvanor, som onyttig kost och otillräcklig motion, kan ha stor betydelse.

Ärftlig dyslipidemi beror på att man bär på gener som ökar risken för höga kolesterolvärden. Men även här kan livsstilen påverka. 

En särskild variant är familjär hyperkolesterolemi som är en så kallat dominant ärftlig sjukdom. Det vill säga att det finns en ganska stor sannolikhet att tillståndet ärvs, framför allt om båda föräldrarna bär på genen för familjär hyperkolesterolemi. Den som vet att höga kolesterolvärden finns i släkten bör ta reda på sina värden i tidig ålder.

Sjukdomen kännetecknas av att det bildas fettinlagringar i anslutning till senor och ibland också fettinlagringar runt ögonen. Den drabbar 1 av 200–300. Risken för hjärt-kärlsjukdom är hög hos individer med familjär hyperkolesterolemi, liksom kolesterolnivåerna.

Metabola syndromet är inte en sjukdom, utan ett samlingsnamn för ogynnsamma tillstånd som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom i framtiden. Typiskt är förekomsten av bukfetma, förhöjda triglycerider, minskade HDL-värden, förhöjda blodsockervärden och förhöjt blodtryck.

Andra orsaker. En rad andra sjukdomar och en del läkemedel kan bidra till utveckling av höga blodfetter. Det kan gälla diabetes, sjukdomar i sköldkörteln (hypotyreos), njur- och leversjukdom, hög alkoholkonsumtion, användning av vissa urindrivande läkemedel samt vissa läkemedel som betablockerare (hjärtmedicin), kortisonpreparat och östrogen (kvinnligt könshormon).

Diagnos

Det är viktigt att klarlägga olika former av riskfaktorer, till exempel om det finns andra i familjen eller släkten som har höga blodfetter, om det finns hjärt-kärlsjukdom i familjen eller om patienten tar läkemedel som kan påverka blodfettsnivåerna. Eftersom höga blodfetter är en av flera riskfaktorer för att få hjärt-kärlsjukdom kommer vårdgivaren också att fråga om tobaksvanor, matvanor, fysisk aktivitet och alkoholintag.

Mätning av blodfetterna är avgörande för att rätt diagnos ska kunna ställas. Detta innebär att man mäter totalkolesterol, HDL-kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider. Man bör mäta 2 gånger innan man bestämmer sig för att behandla tillståndet, med minst 2 veckors intervall. Man brukar då också titta på leverenzymer.

Andra undersökningar som kan göras är test av blodsockernivåerna, lever- och njurprover och urintest. Allt syftar till att upptäcka andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, eventuellt bakomliggande sjukdomar och tecken på utvecklad hjärt- och kärlsjukdom.

Behandling

Att ha lätt förhöjda blodfetter är i sig ingen stor risk utan det är summan av de olika riskfaktorerna, som höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, ärftliga faktorer, rökning och övervikt som är avgörande. Detta sammantaget blir också läkarens underlag för att avgöra vilken form av behandling som kan bli aktuell. Ju fler riskfaktorer som finns, desto viktigare är det att behandla dem för att undvika att patienten utvecklar hjärt-kärlsjukdom.

Behandlingen börjar ofta med kostomläggning. Är man överviktig rekommenderas viktminskning. Rökning är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och rökstopp är därför av mycket stor betydelse. Regelbunden motion förbättrar sammansättningen av blodfetterna. Det är också ofta nödvändigt för att uppnå en varaktig viktminskning. 

När just triglyceriderna är förhöjda rekommenderas lågt alkoholintag, försiktighet med kaffe och viktminskning för överviktiga.

För att se om den förändrade livsstilen har någon effekt på blodfetterna, bör den ändrade livsstilen ha pågått under några månader innan man ser effekten på det. Ibland kan man ändå behöva starta med läkemedel. Hos patienter med hjärt-kärlsjukdom startar man oftast med läkemedelsbehandling och omläggning av livsstil samtidigt.

En omläggning av livsstilen innebär inte bara motion utan också nya matvanor där följande kostråd brukar ingå:

  • Minska mängden fett i maten, framför allt transfetter men även mättat fett. Dra ner på smör och kött, men öka mängden fet fisk och oliv- eller rapsolja.
  • Ungefär hälften av energiintaget ska komma från kolhydrater.
  • Måttlig alkoholkonsumtion.
  • Nötter kan minska kolesterolnivån, men de bör ätas i måttliga mängder eftersom de är energirika, cirka 50–100 g dagligen.

Nästa steg i behandlingen kan vara blodfettsänkande läkemedel, till exempel så kallade statiner. Statiner gör att produktionen av kolesterol minskar och därmed sjunker LDL-kolesterol. I vissa fall kan det vara lämpligt att använda medel som sänker triglyceriderna.

Hos patienter med känd hjärtsjukdom eller annan kärlsjukdom som trånga halskärl, stroke eller dålig blodcirkulation, erbjuds kolesterolsänkande läkemedel.

Vid beslut om behandling måste läkare och patient bedöma hur stor vinst och vilka biverkningar och nackdelar behandlingen kan ha. Behandlingen ges ofta upp i hög ålder, men nyttan av att behandla äldre är under diskussion.

Efter insättning av läkemedel mot höga blodfetter behövs en kontroll av blodfetterna, efter 4–12 veckor. Det görs även en bedömning av leverenzymer igen, som kan bli påverkade av läkemedel.

Prognos

Prognosen beror både på kolesterolvärdena och på den totala risken för hjärt-kärlsjukdom. Vid adekvata livstilsåtgärder och behandling med läkemedel kan risken för hjärt- och kärlsjukdom minskas avsevärt.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons